Förebyggande och identifiering av våld mellan unga

På denna sida

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning hjälper yrkespersoner som arbetar med barn och unga att identifiera våld mellan unga och dess olika former. Anvisningen innehåller rekommendationer för hur man kan agera.

Vad kan göra en ung person benägen till våldsamt beteende?

Som yrkesperson är det viktigt att förstå vad som kan ligga bakom våldsamma beteende hos unga. Bakgrunden till våld mellan unga är kan finnas på både individ- och miljönivå.

Exempel på individuella faktorer som kan påverka ungas benägenhet till våld är:

  • bristande impulskontroll
  • problem med att uttrycka sig verbalt och hantera känslor
  • användning av alkohol och droger
  • exponering för våld

Exempel på miljöfaktorer som kan öka risken för våld mellan unga är: 

  • våld i hemmet eller våld mellan andra familjemedlemmar
  • annan illabehandling 
  • psykosociala stressfaktorer i familjen och vänkretsen.

Former av våld mellan unga

Våld mellan unga kan ta sig många olika uttryck och är inte begränsat till enbart fysiska handlingar. Våld kan vara fysiskt, verbalt, psykiskt, socialt eller digitalt, och det kan få långvariga konsekvenser både för den som utsätts och för den som utövar våldet. Det är viktigt att du som yrkesperson kan identifiera olika former av våld, så att du kan ingripa i tid och ge unga det stöd och den hjälp de behöver.

Exempel på olika former av våld:

  • Fysiskt våld: t.ex. slag, sparkar, knuffar.
  • Verbalt eller annat psykiskt våld: t.ex. skällsord, hot, förnedring, skrämsel, isolering.
  • Mobbning: långvarigt och upprepat våld som kan vara fysiskt, psykiskt, socialt eller digitalt.
  • Våld under sällskapande: våld i ungas parrelationer såsom kontrollerande beteende, svartsjuka, hot eller fysiskt våld samt förföljelse efter en separation.
  • Sexuellt våld: en sexuell handling utan samtycke, såsom oönskad beröring eller trakasserier, påtryckningar till sexuella handlingar, att sprida eller skicka sexuella bilder utan samtycke, eller att köpa sexuella tjänster av en person under 18 år. 
  • Digitalt våld: nätmobbning såsom hotfulla eller nedsättande meddelanden, att sprida privata uppgifter, dela bilder utan tillstånd eller utesluta någon ur grupper.
  • Hedersrelaterat våld: våld som syftar till att kontrollera beteenden i familjens, släktens eller gemenskapens namn för att skydda eller återställa heder.
  • Hatbrott: handlingar riktade mot en person, grupp, egendom, institution eller dess representant, där motivet är fördomar eller fientlighet mot offrets faktiska eller antagna egenskaper (t.ex. etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning).

Att ingripa i våld mellan unga

Varje vuxen som arbetar med barn och unga har ett ansvar att ingripa vid misstanke om våld. 

Om du misstänker att en ung person har utsatts för våld eller själv utövar våld mot andra är det viktigt att överväga var och hur du tar upp frågan.

Samtala med den unga både utifrån perspektivet att vara utsatt och att själv ha använt våld. Tänk på att samma person kan vara både utsatt för och utövare av våld.

När du talar om våld med en ung person, beakta åtminstone följande

  • Ställ frågor om våld så öppet och icke-dömande som möjligt och ge utrymme för den unga att berätta fritt. Undvik frågor som kan besvaras med ja eller nej. 
  • Försök i mån av möjlighet att identifiera  bakomliggande faktorer till våldet: Har den unga tidigare använt rusmedel, utsatts för brott eller exponerats för andra riskfaktorer? 
  • Identifiera de lagstadgade skyldigheter som gäller för din yrkesroll och gör nödvändiga anmälningar, såsom en barnskyddsanmälan.
    Barnskyddsanmälan
  • Styr den unga vidare till rätt stödtjänster. 

Exempel på nationella stödlinjer och tjänster

Det är också viktigt att känna till de regionala tjänsterna i det egna området.

Ring alltid 112 i en nödsituation.

Förebyggande av våld mellan unga 

Våld som utövas av jämnåriga har, liksom annan typ av våld, negativa konsekvenser för både offrets och förövarens psykiska välbefinnande. Även skolmobbning är en form av våld som kan ha allvarliga följder för den ungas välmående.

Att förebygga våld mellan unga kräver åtgärder på flera nivåer. Metoderna ska anpassas individuellt utifrån den ungas behov.

I det förebyggande arbetet är det viktigt att beakta åtminstone följande:

  • Interaktionsfärdigheter: Lär den unga självkontroll och de sociala färdigheter som saknas, samarbetsförmåga, uppmuntra till fritidsintressen och stöd delaktighet i gemenskaper.
  • Delaktighet: Fundera på hur du kan stärka den ungas upplevelse av att höra till en gemenskap. Målet är att en kriminell livsstil inte ska framstå som lockande och att det ska finnas ett tydligt och tillgängligt alternativ.
  • Att ingripa i och förebygga missbruksproblem: Reagera tidigt på ungas användning av berusningsmedel. Den unga ska erbjudas effektiv missbrukarvård eller annat stöd vid behov. Användning av berusningsmedel kan öka risken för våldsamt beteende och medföra även andra negativa följder som i sin tur kan leda till våld.
  • Multiprofessionellt samarbete: Att ingripa i våld mellan unga kräver ett nära samarbete över förvaltningsgränserna. Särskilt multiprofessionella team har visar sig vara ett effektivt sätt att ingripa i våld. I skolor och läroanstalter finns multiprofessionella elevhälsogrupper som man kan kontakta vid behov. Inom den så kallade ankarverksamheten ingår dessutom ett multiprofessionellt team med experter från polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt ungdomsverksamhet.

THL:s roll

THL har en viktig roll i att producerakunskap om våld mellan unga. Vi ger anvisningar till aktörer inom social- och hälsovården, stöder yrkespersoner i att stärka sin kompetens och utvecklar nya arbetssätt.

Kontaktinformation

Emilia Hämäläinen

projektchef
tfn 029 524 8278
[email protected]