Främjande av psykisk hälsa i kommuner och välfärdsområden

För vem är anvisningen avsedd?

Anvisningen är avsedd för beslutsfattare på regional och kommunal nivå, personal inom kommuner och välfärdsområden samt alla andra som är intresserade av psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande.

Vad innebär främjande av psykisk hälsa? 

Psykisk hälsa är en central del av hälsa och välbefinnande. Ett befolkningsperspektiv på psykisk hälsa betonar förebyggande insatser och främjande arbete. Främjande av psykisk hälsa är en målinriktad verksamhet som stöder och stärker positiv psykisk hälsa, det vill säga psykiskt välbefinnande, hos människor i alla åldrar.

Syftet med att främja psykisk hälsa är att stärka välbefinnandet hos individer, gemenskaper och samhället i stort genom att öka och förstärka skyddsfaktorer som bidrar till att upprätthålla och stärka den psykiska hälsan. Exempel på sådana skyddsfaktorer är en positiv självbild, god fysisk hälsa, goda relationer inom familj och vänkrets, upplevelser av gemenskap och delaktighet, välfungerande social  och hälsovårdstjänster samt en trygg och trivsam boendemiljö.

Främjande av psykisk hälsa kan också bidra till att förebygga psykiska störningar genom att stärka den positiva psykiska hälsan hos individer och gemenskaper.

Vardagens miljöer 

Psykisk hälsa byggs upp och utvecklas i samspel med våra vardagsmiljöer. Välfungerande miljöer där invånarna studerar, arbetar och tillbringar sin fritid bidrar i sig till att främja psykisk hälsa.

Beslut och åtgärder för att främja psykisk hälsa stärker de resurser som behövs för att skapa en fungerande vardag och hitta lösningar på livets utmaningar. Insatserna syftar till att öka och stärka individens och gemenskapens resurser, kompetens, motståndskraft och anpassningsförmåga samt att skapa boendeförhållanden och miljöer som stöder psykisk hälsa.

Psykisk hälsa främjas på flera nivåer:

• Individnivå: stärka självkänsla, livshantering, psykologisk flexibilitet och färdigheter för psykisk hälsa samt främja hälsosamma levnadsvanor.
• Gemenskapsnivå: öka socialt stöd och delaktighet, skapa trygga och trivsamma miljöer samt stärka känslan av samhörighet.
• Strukturell nivå: säkerställa ekonomisk trygghet och fatta beslut som minskar diskriminering och ojämlikhet.

Psykiskt välbefinnande hjälper människor att se sina styrkor och resurser, möjliggör att njuta av livet, stöder studier och arbete samt bidrar till att skapa positiva relationer och hantera livets normala utmaningar.

Kommunernas och välfärdsområdenas gemensamma ansvar 

Ansvaret för att främja hälsa och välbefinnande, inklusive främjande av psykisk hälsa (lagen om ordnande av social- och hälsovård 612/2021, §§ 6 och 7), ligger både hos kommunerna och välfärdsområdena. Arbetet ska bedrivas i samarbete med invånare, organisationer och andra aktörer.

Ändringarna i social- och hälsovårdslagstiftningen förutsätter att välfärdsområdenas och kommunernas myndigheter tillsammans utvecklar levnadsförhållandena så att de stärker skyddsfaktorer för psykisk hälsa och förebygger uppkomsten av psykiska störningar (lagen om ändring av hälso- och sjukvårdslagen 1281/2022 § 20 och lagen om ändring av socialvårdslagen 1280/2022 § 7b).

Tvärsektoriella samverkansytor 

Främjande av psykisk hälsa är i hög grad ett gränssnittsarbete. Det ska beaktas tvärsektoriellt i all verksamhet inom kommuner och välfärdsområden och genomföras i samarbete över sektorsgränserna. Kommuner och välfärdsområden ska också samarbeta med andra aktörer, såsom organisationer.

Du kan stärka det tvärsektoriella samarbetet för främjande av psykisk hälsa till exempel genom att: 

• inrätta en lokal eller regional arbetsgrupp för främjande av psykisk hälsa med aktörer från kommuner och välfärdsområden som samordnar arbetet i området
• planera och genomföra insatser för främjande av psykisk hälsa tillsammans med invånarna
• dokumentera mål, åtgärder och uppföljning av främjande av psykisk hälsa i välfärdsplanen
• säkerställa att arbetet med att främja psykisk hälsa baseras på aktuell forskningsbaserad kunskap.