Kartläggning av behov, tjänster och resurser
Vid planering av verksamhetsenhetens resurser ska antalet personer som använder droger i området beaktas samt tillgången till tillräcklig mängd injektionsutrustning i förhållande till detta. Det bör finnas tillräckligt med utrustning så att rena redskap kan användas vid varje injicering (uppskattningsvis 3–5 injektioner per dygn).
Verksamhetsenheten ska vara tillgänglig för alla. Dessutom ska både omfattningen och kvaliteten på de tjänster som erbjuds säkerställas. Representanter för målgruppen ska alltid involveras i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. För hälsorådgivningsverksamheten ska det säkerställas tillräckliga resurser, och tjänsterna ska dimensioneras utifrån det faktiska behovet.
Målinriktning och utvärdering av verksamheten
Syftet med hälsorådgivning är att nå personer som använder droger och att minska de skador som är förknippade med användningen genom att åstadkomma beteendeförändringar. Personalen har en avgörande roll i att vägleda och stödja klienter mot mål som främjar hälsa och välbefinnande.
Uppnåendet av långsiktiga och övergripande mål kan följas upp med hjälp av indikatorer. Exempel på sådana är att nå en stor andel av de personer som injicerar droger i området, att bygga förtroende mellan klienter och personal, att minska smittrisker genom rena redskap och testning samt att förekomsten och incidensen av infektionssjukdomar minskar eller hålls på samma nivå.
Personal
Vid hälsorådgivningsenheter arbetar ofta både hälso- och sjukvårdspersonal samt yrkesutbildade personer inom socialområdet. Hälsorådgivning, vaccinationer, testning av infektionssjukdomar, sårvård och andra medicinska åtgärder är enligt lag sådana uppgifter som ska utföras under ansvar av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Av denna anledning ska det säkerställas att det vid varje enhet arbetar minst en person med utbildning som sjukskötare eller hälsovårdare. En kompetent, motiverad och välmående personal är en central resurs för hälsorådgivningsverksamheten. Personalen ska få tillräcklig utbildning för att upprätthålla och utveckla sina kunskaper och färdigheter. En ändamålsenligt dimensionerad, planerad och fungerande arbetsgemenskap förbättrar tjänsternas kvalitet, möjliggör att målen nås och stärker arbetsvälbefinnandet.
Säkerhet
Frågor som gäller arbetssäkerhet är av högsta vikt, liksom inom övrig social- och hälsovård. Därför ska man aldrig arbeta ensam vid en hälsorådgivningsenhet. Lokalerna bör planeras så att de lämpar sig för interaktion och har tydliga utrymningsvägar. Lokalerna ska också vara tillräckligt stora i förhållande till kundantalet, eftersom trånga utrymmen kan leda till att situationer eskalerar, särskilt mellan klienter.
Klienterna ska ha tydliga regler, och personalen ska ha gemensamma rutiner för att hantera och förebygga risk- och hotfulla situationer, även för att säkerställa klienternas trygghet.
Samarbete
Samarbete med olika aktörer är viktigt för att verksamheten ska fungera smidigt och framgångsrikt. Hälsorådgivningsenheter samarbetar i stor utsträckning bland annat med mottagningar för rusmedelsbehandling, substitutionsbehandling, infektionsmottagningar, familjerådgivningar, polisen, andra hälsorådgivningsenheter samt aktörer inom tredje sektorn.
Det är också ändamålsenligt att upprätthålla samarbete och kontakter med socialtjänsten, FPA och apotek. Ett gott samarbetsförhållande till den lokala polisen bör etableras i god tid innan verksamheten inleds och upprätthållas regelbundet under hela verksamhetens gång.
Insamling av uppgifter inom hälsorådgivningsverksamheten
Institutet för hälsa och välfärd (THL) ansvarar för den officiella nationella statistiken över hälsorådgivningsverksamheten. Hälsorådgivningsenheterna rapporterar årligen sina verksamhetsuppgifter elektroniskt till THL.
Med hjälp av statistiken kan man på lokal och nationell nivå följa upp bland annat antalet utbytta redskap, klienter och klientkontakter samt antalet genomförda tester och vaccinationer. Insamlingen av uppgifter är viktig eftersom den gör det möjligt för THL, välfärdsområdet och enskilda verksamhetsenheter att bedöma hur väl verksamheten fungerar och hur omfattande tjänsterna är.