Närståendevård för personer med funktionsnedsättning

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning är avsedd för yrkesverksamma inom funktionshinderområdet. Anvisningen är en rekommendation som grundar sig på lagstiftningen.

Anvisningen på sidan följer den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023). Den nya lagen om funktionshinderservice gäller från och med den 1.1.2025 och innehåller en övergångsperiod till och med den 31.12.2027. På Åland tillämpas fortfarande den gamla lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987).

Läs mer om övergångsbestämmelserna i lagen om funktionshinderservice

Vad är närståendevård? 

Med närståendevård avses att vården och omsorgen av en äldre person, person med funktionsnedsättning eller sjuk person ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära.  

Huvudregeln är att vården sker i vårdtagarens eget hem. Vården kan av särskilda skäl även ges hemma hos vårdaren. På vård dygnet runt som ordnas i vårdarens hem tillämpas dock bestämmelserna i familjevårdslagen när de övriga villkoren för familjevård uppfylls.

Stöd för närståendevård 

Med stöd för närståendevård avses en helhet som består av

• behövliga tjänster som tillhandahålls den vårdbehövande
• närståendevårdares vårdarvode
• närståendevårdarens ledigheter
• service som stöder närståendevården.

Stöd för närståendevård är en lagstadgad tjänst som välfärdsområdet ansvarar för att ordna inom ramen för sina anslag.

Stöd för närståendevård och service för personer med funktionsnedsättning

Att beviljas stöd för närståendevård hindrar inte beviljande av service enligt lagen om funktionshinderservice.

En person med funktionsnedsättning som omfattas av stödet för närståendevård kan beviljas till exempel personlig assistans för funktioner utanför hemmet eller andra sådana funktioner som stödet för närståendevård inte täcker eller för vilka det inte är tillräckligt.

Förutsättningar för beviljande av stöd för närståendevård

Välfärdsområdet kan bevilja stöd för närståendevård, om

1. en person på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller av någon annan motsvarande orsak behöver vård eller annan omvårdnad hemma,
2. en anhörig eller någon annan närstående person till den vårdbehövande är beredd att ansvara för vård och omvårdnad med hjälp av nödvändiga tjänster,
3. vårdarens hälsa och funktionsförmåga motsvarar de krav som ställs på närståendevård,
4. närståendevården i kombination med andra nödvändiga social- och hälsovårdstjänster är tillräcklig med tanke på den vårdbehövandes välmående, hälsa och trygghet,
5. den vårdbehövandes hem med avseende på sanitära och övriga förhållanden är lämpligt för den vård som ska tillhandahållas där, och om
6. beviljandet av stödet anses vara fördelaktigt för den vårdbehövande.

(Lag om stöd för närståendevård 3 §)

Tjänster till stöd för närståendevårdares vårduppdrag

Välfärdsområdet ska vid behov förbereda närståendevårdare för vårduppdraget och ordna utbildning för dem.

Välfärdsområdet ska vid behov ordna undersökningar av närståendevårdares välmående och hälsa samt sådana social- och hälsovårdstjänster som stöder vårdarnas välmående och vårduppdrag.

Ledighet för närståendevårdare

En närståendevårdare har rätt till minst två dygn ledig tid per kalendermånad. En närståendevårdare har rätt till minst tre dygn ledig tid per kalendermånad, om han eller hon oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Vårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt oberoende av om den vårdbehövande regelbundet en liten del, cirka 5–7 timmar, av dygnet anlitar social- och hälsovårdstjänster som ordnas utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning.

Välfärdsområdet och närståendevårdaren kan avtala om att närståendevårdaren tar ut sin ledighet i form av flera ledigheter som är kortare än ett dygn. Välfärdsområdet kan ordna fler lediga dagar för närståendevårdaren samt rekreationsledigheter som är kortare än ett dygn.

Välfärdsområdet ska sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. Lagstadgade lediga dagar och rekreationsledighet minskar inte vårdarvodets storlek.

Välfärdsområdet har rätt att ta ut avgifter för tjänster som tillhandahålls vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet. Den högsta avgiften per vårdarens lediga dag fastställs i lagen.

(Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 6 b §) 

Avlösarservice under närståendevårdarens ledighet och annan frånvaro

Välfärdsområdet kan ordna den avlösarservice som behövs under närståendevårdarens ledighet eller annan tillfällig frånvaro genom att med en person som uppfyller kraven i 3 § 3 punkten ingå ett uppdragsavtal där personen förbinder sig att ge vården. Avlösningen kan ordnas på detta sätt, om närståendevårdaren samtycker till det. Vidare förutsätts det att arrangemanget genomförs med beaktande av den vårdbehövandes åsikt och att arrangemanget kan anses förenligt med den vårdbehövandes bästa.

Välfärdsområdet kan ordna den avlösarservice som behövs under närståendevårdarens ledighet eller annan tillfällig frånvaro genom att ingå ett uppdragsavtal med en person vars hälsa och funktionsförmåga svarar mot de krav som närståendevården ställer. Genom uppdragsavtalet förbinder sig personen att ge vården. Avlösningen kan ordnas på detta sätt, om närståendevårdaren samtycker till det. Vidare förutsätts det att arrangemanget genomförs med beaktande av den vårdbehövandes åsikt och att arrangemanget kan anses förenligt med den vårdbehövandes bästa.

I det uppdragsavtal som ingås med en avlösare ska parterna

1. komma överens om beloppet och sättet för betalning av vårdarvodet till avlösaren, 
2. vid behov komma överens om ersättning för de kostnader som avlösaren orsakas, 
3. komma överens om uppdragsavtalets giltighetstid, och 
4. vid behov komma överens om andra frågor som gäller den vård som avlösaren ger. 

I fråga om avlösarens arbetsrättsliga ställning samt pensions- och olycksfallsförsäkringsskydd gäller samma principer som i fråga om närståendevårdares motsvarande rättigheter.

Vårdarvode för närståendevård

Vårdarvodet för närståendevård bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. I lagen om stöd för närståendevård föreskrivs om vårdarvodets minsta belopp som välfärdsområdet inte kan underskrida. Vårdarvodet justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare. Social- och hälsovårdsministeriet meddelar årligen gällande arvoden.

Välfärdsområdet kan fastställa allmänna anvisningar som fastställer på vilka grunder och till vilket belopp vårdarvodet för stödet för närståendevård betalas. Syftet med de allmänna anvisningarna är att behandla välfärdsområdets invånare på lika villkor och jämlikt samt på ett sätt som beaktar varje sökandes individuella behov och förhållanden.

Minskning av vårdarvodet

Vårdarvodet kan fastställas till ett lägre belopp än det minsta beloppet endast om

• vårdaren inte oavbrutet eller med få avbrott är bunden till vården dygnet runt eller fortgående varje dag och behovet av vård och omsorg är litet eller
• vårdaren anför särskilda skäl till det. Ett sådant särskilt skäl kan vara vårdarens egen önskan, till exempel i en situation där vårdarens pension skulle minska på grund av beloppet av arvodet för närståendevård.

Vårdarvodet kan inte sänkas om den vårdbehövande i genomsnitt vårdas av någon annan än närståendevårdaren 7 timmar per vardag. Vårdarvodet kan inte heller sänkas i en situation där den vårdbehövande i genomsnitt vårdas utanför hemmet i mer än 7 timmar, om behovet av vård och omsorg i hemmet är större än ringa.

Närståendevårdarens ledighet eller rekreationsledighet minskar inte vårdarvodets belopp. Om välfärdsområdet emellertid ordnar fler lediga dagar för närståendevårdaren än vad som föreskrivs i lagen om närståendevård, kan välfärdsområdet i detta sammanhang också besluta att ordnandet av de nämnda extra lediga dagarna till denna del sänker vårdarvodets belopp.

Kortvarigt arvode för tung vård

Om närståendevårdaren under en tung behandlingsfas kortvarigt är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning, betalas till vårdaren minst det arvode som fastställs i lagen, förutsatt att vårdaren för denna tid inte har arbetsinkomster som är större än ringa eller rätt till specialvårdspenning enligt 10 kap. i sjukförsäkringslagen.

I lagen fastställs ingen viss övre gräns för vårdens längd, utan den ska alltid fastställas från fall till fall. Enligt regeringens proposition (RP 131/2005) är en sådan kortvarig vårdtid som avses i bestämmelsen i allmänhet ett halvt år eller mindre. En förutsättning är att den vårdbehövande kortvarigt behöver mer vård och omsorg än normalt.

Om behovet av vård fortsätter efter den tunga behandlingsfasen ska ett nytt beslut om stöd för närståendevård fattas. Vid behov ska avtalet om närståendevård och den bifogade service- och vårdplanen ses över.

Vård- och serviceplan

För stöd för närståendevård ska tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren göras upp en vård- och serviceplan. Planen ska åtföljas av information om sådana bestämmelser enligt denna lag som gäller den vårdbehövandes och vårdarens rättigheter och om tillämpningen av dem.

I planen ska dessutom antecknas åtminstone

• omfattningen av och innehållet i den vård som närståendevårdaren ger
• omfattningen av och innehållet i andra social- och hälsovårdstjänster som den vårdbehövande behöver
• omfattningen av och innehållet i tjänster till stöd för närståendevårdarens vårduppdrag, och 
• hur vården av den vårdbehövande ordnas under vårdarens ledighet, besök som hänför sig till hälso- och sjukvård eller annan frånvaro. 

Klientplanen ska bifogas till avtalet om närståendevård.

Avtal om närståendevård

Ett avtal om stöd för närståendevård ska ingås mellan närståendevårdaren och välfärdsområdet. En vård- och serviceplan ska bifogas avtalet.

Avtalet om närståendevård ska innehålla uppgifter om åtminstone

• vårdarvode och betalningssätt
• närståendevårdarens rätt till lediga dagar och ordnande av ledighet
• ett tidsbegränsat avtals längd samt
• utbetalning av vårdarvodet när vården avbryts av skäl som beror på vårdaren eller av andra än hälsoskäl som beror på den vårdbehövande.

Ett avtal om närståendevård gäller tills vidare. Av särskilda skäl kan avtalet ingås för viss tid. Avtalet kan ses över vid behov. 

Uppsägning och hävning av ett avtal om närståendevård

Välfärdsområdet kan säga upp ett avtal om närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen och närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en månad efter uppsägningen.

Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan.

Oavsett uppsägningstiden upphör avtalet att gälla vid utgången av den månad då vården blivit obehövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd. Om närståendevården avbryts tillfälligt av skäl som beror på den vårdbehövandes hälsotillstånd, avbryts utbetalningen av vårdarvodet efter en månad.

Avbrytande av utbetalningen av vårdarvode

Utbetalningen av vårdarvodet kan avbrytas när vården avbryts av skäl som beror på vårdaren eller av andra än hälsoskäl som beror på den vårdbehövande.

Sådana avbrott i vården ska avtalas i det avtal om närståendevård som upprättas enligt 8 § i lagen om närståendevård. Om välfärdsområdet och närståendevårdaren inte separat har avtalat om dessa avbrott och utbetalningen av vårdarvodet, ska det månatliga vårdarvodet betalas på det sätt som föreskrivs i lagen om närståendevård så länge som avtalet är i kraft.

Pensions- och olycksfallsförsäkringsskydd för närståendevårdare

En närståendevårdare som ingått ett avtal om närståendevård står inte i ett sådant anställningsförhållande till välfärdsområdet, den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare som avses i 2 § i arbetsavtalslagen.

Bestämmelser om pensionsskyddet för närståendevårdare finns i pensionslagen för den offentliga sektorn. Pension intjänas från närståendevårdsarbetet tills närståendevårdaren fyller 68 år. Detta gäller personer födda 1940 eller senare.

Välfärdsområdet ska teckna en försäkring enligt 3 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar för vårdaren.