Visste du det här?
- Vid upphandlingar av social- och hälsovårdstjänster ska den upphandlande enheten beakta både upphandlingslagen och lagstiftningen för den socialtjänst som det är fråga om.
- Upphandlingslagstiftningen begränsar inte upphandlingskontraktens längd, utan det är till exempel möjligt att göra upp avtal som gäller tillsvidare i de flesta situationer.
- Utgångspunkten gällande boendeservice är att respektive klients service i regel endast konkurrensutsätts en gång. När service som gäller en människas hela liv upphandlas kan upphandlingarna ordnas så att ingen behöver byta hem i samband med en ny konkurrensutsättning.
- Användarnas delaktighet i upphandlingarna och i uppföljningen av service kan genomföras till exempel via ett lokalt handikappråd eller via organisationer.
- Serviceanvändarens ställning kan beaktas genom att med hjälp av avtalsvillkor och incitament stödja klientens möjligheter att delta i beslutsfattandet kring innehållet i tjänsterna även under avtalsperioden.
Att beakta särskilda behov hos användare av funktionshinderservice
Vid upphandlingar av social- och hälsovårdstjänster ska den upphandlande enheten beakta lagstiftningen för den socialtjänst som det är fråga om. För att trygga serviceanvändarnas individuella, långsiktiga och upprepade vård- och socialtjänster ska den upphandlande enheten beakta användarnas särskilda behov och hörande på det sätt som föreskrivs i annan lagstiftning.
Serviceanvändaren ska beaktas i alla skeden av ordnandet av service: vid bedömningen av behovet av service, i planeringen, i beslutsfattandet om service och vid genomförandet av service. Om välfärdsområdet ordnar service genom att konkurrensutsätta den och skaffa den av andra aktörer, ska lagstiftningen som gäller både servicens innehåll och serviceprocessen beaktas. I konkurrensutsättningen ska man säkerställa att serviceanvändarnas rättigheter tillgodoses.
Den centrala lagstiftningen i anslutning till ordnande och genomförande av tjänster för personer med funktionsnedsättning är följande:
- Finlands grundlag 731/1999
- Förvaltningslagen 434/2003
- Socialvårdslagen 1301/2014
- Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000
- Lagen om klienthandlingar inom socialvården 254/2015
- Lagen om funktionshinderservice 675/2023
- Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda 519/1977
- Dessutom ska FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning följas som en lag.
Praktiska exempel på hur serviceanvändaren kan beaktas
Serviceanvändarens ställning kan beaktas till exempel på följande sätt:
- genom att reda ut användargruppernas behov tillsammans med användargrupperna
- genom att använda information från klientspecifik bedömning av behovet av service och från serviceplaner
- genom att beskriva omständigheter som gäller serviceanvändarens ställning tillräckligt detaljerat och förpliktande
- genom att fastställa jämförelsegrunder som hellre betonar sådant som ger mervärde för klienten än sådant som har en direkt priseffekt
- genom att konkurrensutsätta särskilt långsiktig service ”framåt”, dvs. endast nya klientförhållanden, och säkerställa att klientspecifik service kan fortsätta genom avtalsvillkor eller vid behov direktupphandling
- genom att möjliggöra att klienten väljer serviceproducent
- genom att med avtalsvillkor och incitament stärka personalens kvalitet och permanens
- genom att med avtalsvillkor och incitament stödja klientens möjligheter att delta i beslutsfattandet kring innehållet i tjänsterna även under avtalsperioden
- genom att med avtalsvillkor och incitament stödja att en god klienttillfredsställelse uppnås
- genom att ta in ändringsmekanismer i avtalen så att nödvändiga ändringar kan göras i innehållet i den klientspecifika servicen.
För att serviceanvändarnas specialbehov ska beaktas under avtalsperioden förutsätter det att beställaren övervakar att de fastslagna kraven och villkoren följs. Det är särskilt viktigt att följa upp genomförandet i början av avtalsperioden så att produktionen av service håller sig inom det som avtalats. Vid behov ska man ingripa i avvikelser.
Regelbundna enkäter om klienttillfredsställelse och klientkvällar främjar att avvikelser i servicen kommer fram och fungerar samtidigt som ett sätt att stärka delaktigheten under avtalsperioden.
Upphandlingar främjar förverkligandet av klientens ställning och valfrihet på det sätt att offertanbudens minimikrav och villkor utformas för att stärka framgången för aktörer som representerar olika rättsliga former (företag, organisationsbaserade aktörer m.m.) av varierande storlek. På detta sätt kan den upphandlande enheten konkurrensutsätta ett så mångsidigt utbud av tjänster som möjligt för klienten, och upprätthålla fungerande konkurrensförhållanden på marknaden.
Servicens varaktighet och kontinuitet vid upphandling av funktionshinderservice
108 § i upphandlingslagen förutsätter att den upphandlande enheten, vid upphandling av social- och hälsovårdstjänster som gäller långvariga vård- och klientrelationer, ska fastställa avtalens längd och övriga villkor så att avtalen inte leder till oskäliga eller oändamålsenliga följder för tjänsternas användare.
När det gäller tjänster där kvaliteten och kontinuiteten har stor betydelse för användarna, ska klientens ställning beaktas genomgående vid beredningen av upphandlingen, vid utarbetandet av anbudsförfrågan och avtalsvillkoren, i upphandlingsprocessen och under avtalsperioden. Enligt förarbetena till lagen sätter upphandlingslagstiftningen i regel inga begränsningar för upphandlingsavtalens längd, utan det är i de flesta situationer möjligt att till exempel ingå avtal som gäller tills vidare.
I socialvårdslagstiftningen föreskrivs det förpliktande bland annat om att beakta klientens intresse i tjänsterna och om klientens deltagande i bedömningen, planeringen och genomförandet av tjänsterna. Det ska säkerställas att tjänsternas användares grundläggande rättigheter, såsom personlig frihet, integritetsskydd och skyddet för familjelivet, tillgodoses i den tjänst som upphandlas.
Vid upphandling av långvariga tjänster ska man beakta till exempel 38 § i socialvårdslagen. Enligt den ska stöd för personer vars behov av stöd är bestående eller långvarigt eftersträvas att ordnas så att tjänsternas kontinuitet tryggas, om det inte är förenligt med klientens intresse att ändra tjänsterna.
Detta förpliktar den upphandlande enheten att särskilt granska de villkor i anbudsförfrågan och avtalet som påverkar tjänstens beständighet, personalomsättningen och liknande omständigheter som är betydelsefulla i en långvarig tjänst. Vid upphandling av tjänster som kan pågå under en människas hela liv kan upphandlingarna ordnas så att ingen behöver byta hem till följd av en ny konkurrensutsättning. I boendeservice konkurrensutsätts till exempel i regel varje klients tjänster endast en gång.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och offentlig upphandling
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förutsätter att självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning respekteras och att de har frihet att göra sina egna val på lika villkor som andra. Särskilt vid upphandling av boendeservice ska man beakta att personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra ska ha möjlighet att välja var de bor samt var och med vem de bor.
Enligt förarbetena till upphandlingslagen kan skyldigheten enligt artikel 19 i funktionshinderkonventionen att trygga personer med funktionsnedsättnings jämlika rätt att leva i samhällen bland annat innebära en skyldighet att i första hand beakta varje persons med funktionsnedsättning egen uppfattning om sina individuella behov av hjälp eller service och om sättet att producera tjänsterna. Detta ska beaktas särskilt när man upphandlar sådana tjänster och stödåtgärder som påverkar förverkligandet av personens med funktionsnedsättning personliga frihet, integritetsskydd och självbestämmanderätten. Sådana tjänster kan till exempel vara boendeservice och personlig assistans.
Klientens delaktighet och hur den förverkligas vid upphandling av funktionshinderservice
Upphandlingslagen förutsätter att delaktigheten och påverkansmöjligheterna för användare av funktionshinderservice förverkligas i alla skeden av upphandlingen. Vid planeringen av upphandlingsprocessen ska man dessutom beakta att förvaltningslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården från fall till fall kan förutsätta att en enskild klient hörs eller att hens åsikt utreds.
Användarnas delaktighet kan förverkligas till exempel genom att
- via det lokala funktionshindersrådet eller organisationer
- bjuda in tjänsternas användare och aktörer som företräder dem, såsom organisationer, till marknadsdialogen eller tillsammans med dem fundera på vilka frågor som ska ställas till serviceproducenterna
- ordna workshoppar för beställaren och aktörer som företräder tjänsternas användare, till exempel för att ta fram idéer för tjänstebeskrivningen och jämförelsegrunderna
- utreda användarnas önskemål i anslutning till den aktuella tjänsten (till exempel boendeönskemål) genom enkäter och i workshoparbete samt
- utnyttja aktuella uppdateringar av klientplanen som ett sätt att möjliggöra delaktighet, särskilt för de klientgrupper för vilka deltagande i allmänna tillställningar eller elektronisk interaktion inte passar.
När delaktigheten förverkligas ska man se till att olika användargrupper är tillräckligt representerade. Därför kan delaktighet som sker enbart elektroniskt inte anses vara ett tillräckligt sätt att möjliggöra deltagande för personer med funktionsnedsättning. De elektroniska metoder som används ska dessutom vara hinderfria och tillgängliga med tanke på användargruppen.
Förverkligandet av delaktighet för personer med funktionsnedsättning kan förutsätta tolkningstjänst, användning av stödjande och ersättande kommunikationssätt eller andra arrangemang. Utöver och parallellt med användarna kan det beroende på tjänsten vara nödvändigt att även möjliggöra delaktighet för anhöriga eller närstående. I tjänster för barn ska man beakta både barnets eget och föräldrarnas deltagande.
En fungerande växelverkan med användargruppen kan i bästa fall ge viktig information som underlag för genomförandet av tjänsterna. Tillräcklig och i tid genomförd information och växelverkan förebygger i förväg rädslor och tvister som gäller genomförandet av upphandlingar. För användarna är det till exempel viktigt att i ett tidigt skede få veta vilka konkurrensutsättningarna gäller och hur de påverkar ställningen för klienter som redan omfattas av tjänsterna.
Att höra en enskild klient kan vara nödvändigt till exempel när genomförandet av upphandlingen leder till betydande förändringar i klientens tjänst. Särskilt hörande och utredning av klientens åsikt behövs om förändringarna kan vara negativa för klienten. Då kan det från fall till fall också vara nödvändigt att fatta ett nytt beslut om tjänsten för klienten. Bestämmelser om hur hörandet genomförs och på vilket sätt det ska göras finns i 6 kap. i förvaltningslagen.