För vem är anvisningen avsedd?
Denna anvisning är avsedd för yrkesverksamma inom funktionshinderområdet. Anvisningen är en rekommendation som grundar sig på lagstiftningen.
Information om beslut om funktionshinderservice och om hur man ansöker om funktionshinderservice fås genom att kontakta välfärdsområdets funktionshinderservice. THL behandlar inte enskilda klientärenden.
Visste du det här?
- Klientens rättigheter kan inte åsidosättas med hänvisning till bestämmelserna i upphandlingslagen.
- Den upphandlande enheten ska alltid följa den materiella lagstiftning som gäller servicen.
- För en enskild klient kan servicen anskaffas genom direktupphandling, om det med hänsyn till klientens situation vore uppenbart oskäligt att ordna en anbudstävlan eller byta serviceproducent.
- I upphandlingsavtal är det möjligt att ta in ett villkor som möjliggör att klienterna kan fortsätta använda nuvarande service, så att endast servicen för nya klienter konkurrensutsätts.
Välfärdsområdet kan ordna funktionshinderservice på många sätt
Det lönar sig för välfärdsområdet att anskaffa funktionshinderservice på olika sätt och med olika förfaranden. Ett brett serviceutbud säkerställer att det finns en lämplig serviceform för alla klienters behov.
Välfärdsområdet kan producera den service som hör till dess organiseringsansvar självt, i samarbete med andra välfärdsområden eller anskaffa den av andra serviceproducenter på basis av avtal. Välfärdsområdet kan också ordna funktionshinderservice med servicesedel.
Välfärdsområdet behåller organiseringsansvaret för servicen när servicen läggs ut på entreprenad. Välfärdsområdet ansvarar fortfarande för att serviceproducenten producerar servicen i enlighet med lagen och det ingångna avtalet. Välfärdsområdet kan inte överföra myndighetsuppgifter till en privat producents uppgifter, om inte något annat särskilt föreskrivs i lag.
Sådana myndighetsuppgifter är till exempel att fatta klientvisa beslut om service, bedömningen av servicebehovet och att utarbeta en klientplan. Också vid genomförandet av dessa uppgifter behövs ofta ett nära samarbete med den utlagda serviceproducenten.
Klienterna ska erbjudas jämlik service så att deras individuella behov och självbestämmanderätt beaktas.
Att ordna funktionshinderservice i egen regi
Välfärdsområdet ska ha en tillräcklig egen serviceproduktion som förutsätts för att kunna fullgöra sitt organiseringsansvar. Utöver att trygga serviceproduktionen ger egen verksamhet också insyn i frågor som gäller serviceproduktion. I synnerhet servicens kvalitet, klientorientering och flexibilitet förutsätter kännedom om klientbehoven, vilket också kan uppnås genom egen serviceproduktion.
Att ordna funktionshinderservice med servicesedel
När service ordnas med servicesedel godkänner välfärdsområdet de serviceproducenter som vill delta till leverantörsregistret. Grunden för godkännandet är de kriterier som välfärdsområdet har fastställt. Ur registret över serviceproducenter väljer klienten en serviceproducent som passar hen utifrån vilken typ av servicesedel hen har.
Välfärdsområdet kan bevilja servicesedeln som lika stor för alla klienter som använder servicen eller inkomstbunden, varvid klientens månadsinkomster påverkar värdet på den servicesedel som beviljas. Många former av funktionshinderservice samt sådan service som antecknats i specialomsorgsprogrammet för personer med utvecklingsstörning är enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården avgiftsfri för klienten. Då ska servicesedeln täcka alla kostnader för servicen.
Regelboken för servicesedeln och godkännandet av serviceproducenter
Servicesedelsystemet är ofta ett administrativt lättare sätt än ett offentligt upphandlingsförfarande att ordna service som omfattas av välfärdsområdets organiseringsansvar.
Införandet av servicesedelsystemet förutsätter att välfärdsområdet fattar beslut om att ta i bruk servicesedeln i servicen och att en regelbok utarbetas. Regelboken är ett dokument som innehåller de krav som servicesedellagen och välfärdsområdet ställer på servicesedelverksamheten. Dess villkor gäller serviceproducenten och indirekt också klienten.
Regelbokens centrala villkor är minimikraven för servicen, godkännandekriterierna för serviceproducenterna, villkor som gäller klientens ställning samt fastställandet av servicesedelns värde. Regelboken utgör grunden för valet av de serviceproducenter som producerar servicen.
Servicesedelns värde ska vara sådant att det i praktiken är möjligt att anskaffa den service som fastställts för personen i beslutet.
Att ordna funktionshinderservice som offentlig upphandling
Välfärdsområdet kan ordna funktionshinderservice som hör till dess organiseringsansvar som offentlig upphandling på basis av avtal om köpt service. Köpt service ska genomföras i enlighet med upphandlingslagen (lagen om offentlig upphandling och koncession). Upphandlingar som överskrider upphandlingslagens tröskelvärde kan genomföras antingen genom ett upphandlingsförfarande enligt upphandlingslagen som bygger på konkurrensutsättning eller genom direktupphandling.
För direktupphandling finns det strikta förutsättningar i upphandlingslagen, som föreskrivs i 40 och 41 § i upphandlingslagen. Dessutom möjliggör upphandlingslagen inom social- och hälsovårdsservice klientvis direktupphandling, vars förutsättningar föreskrivs i 110 §.
(Upphandlingslagen 40 §)
(Upphandlingslagen 41 §)
(Upphandlingslagen 110 §)
Tröskelvärdet inom social- och hälsovårdsservice – när måste man konkurrensutsätta?
Tröskelvärdet för upphandling av social- och hälsovårdsservice är 400 000 euro. Servicen ska konkurrensutsättas enligt upphandlingslagen om dess uppskattade värde är minst 400 000 euro. Detta gäller den social- och hälsovårdsservice som avses i punkterna E 1–4 i bilaga E till upphandlingslagen.
Upphandlingar av funktionshinderservice hör i allmänhet till bilaga E, men detta ska kontrolleras separat för varje upphandling. Detta görs med hjälp av CPV-koder, det vill säga de sifferkoder som används i upphandlingsannonser.
Upphandlingar av funktionshinderservice som underskrider upphandlingslagens tröskelvärde ska genomföras enligt den upphandlande enhetens egna anvisningar om små upphandlingar. Vid genomförandet ska dessutom de allmänna principerna för upphandling iakttas.
Klientvis direktupphandling inom funktionshinderservice
I social- och hälsovårdsservice enligt bilaga E till upphandlingslagen har den upphandlande enheten, det vill säga välfärdsområdet, utöver de allmänna grunderna för direktupphandling också tillgång till en särskild grund för direktupphandling som gäller serviceanvändarens ställning. Den upphandlande enheten kan i denna service göra en direktupphandling i enskilda fall, om det för att trygga en för klienten betydelsefull vård- eller klientrelation vore uppenbart oskäligt eller särskilt olämpligt att ordna en anbudstävlan eller byta serviceproducent.
(Upphandlingslagen 110 §)
Hur görs en direktupphandling?
Om direktupphandling fattas alltid ett klientvist och motiverat upphandlingsbeslut. I upphandlingsbeslutet ska det redogöras för hur en konkurrensutsättning av upphandlingen i detta fall skulle leda till en oskälig eller olämplig situation för den berörda klienten.
I motiveringarna till beslutet lönar det sig också att beskriva kraven i den lagstiftning som gäller servicen i fråga på klientens ställning och bemötande. Grunderna för direktupphandling hänger ofta samman med att iaktta lagstiftningen om klientens ställning inom social- och hälsovården.
Till exempel kan skyldigheten att genomföra service för en person med funktionsnedsättning i enlighet med klientens bästa, så som det föreskrivs i 4 och 5 § i socialvårdslagen, eller bestämmelserna om respekt för klientens åsikt och självbestämmanderätt leda till att direktupphandling blir det enda sättet att genomföra servicen. Den upphandlande enheten ska alltid följa den materiella lagstiftning som gäller servicen, och åsidosättande av klientens rättigheter kan inte motiveras med bestämmelserna i upphandlingslagen.
Enligt förarbetena till upphandlingslagen avses med att trygga en för klienten betydelsefull vård- eller klientrelation för det första att fortsätta en långvarig klientrelation i en situation där den tidigare avtalsperioden upphör och servicen konkurrensutsätts på nytt. Då är det möjligt att genom direktupphandling förnya en enskild klient- eller vårdrelation som har särskild betydelse i den klients livssituation eller av andra personliga skäl. Till exempel kan boendeservice för en äldre person, en svårt sjuk person eller en person med utvecklingsstörning fortsätta oförändrad.
Enligt sin ordalydelse kan möjligheten till klientvis direktupphandling användas också när servicen ordnas för klienten för första gången.
Servicesedel eller konkurrensutsättning – betydelse för klienten
Syftet med servicesedeln är att öka klientens valmöjligheter och förbättra tillgången till service. I servicesedelsystemet är avtalsparterna den serviceproducent som finns i leverantörsregistret och klienten.
I servicesedelsystemet ingår välfärdsområdet alltså inte avtal med servicesedelproducenten. Till exempel i en situation där servicen inte motsvarar det som avtalats eller klienten annars är missnöjd, ska klienten själv göra en felanmälan, det vill säga en reklamation, till serviceproducenten. Detta befriar inte välfärdsområdet från skyldigheten att övervaka verksamheten hos de serviceproducenter som finns i leverantörsregistret.
Klienten ingår avtal med den serviceproducent som hen valt efter att välfärdsområdet har fattat beslut om servicesedel för klienten. Avtalet ska uppfylla villkoren i servicesedelns regelbok. Att tillräckligt trygga klientens ställning är en av regelbokens centrala uppgifter.
En fördel för klienten med en konkurrensutsatt upphandling är att avtalet om upphandlingen ingås mellan välfärdsområdet och serviceproducenten. Då ser välfärdsområdet till exempel till att en felanmälan om ett fel i servicen görs på behörigt sätt till serviceproducenten.