Vem är anvisningen avsedd för?
Anvisningen är avsedd för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som i sitt arbete möter offer eller misstänkta i våldsbrott. Anvisningen ger råd om hur en rättsmedicinsk undersökning genomförs. Anvisningen är en rekommendation.
Undersökningsutrustning
För undersökningen behöver du PAKE-blanketten, kroppsscheman, en kamera och ett måttband. Om polisen har begärt provtagning, använd VäRi-kitet som beställs via polisen.
Kroppsscheman och PAKE-blanketten på sidan Förebyggande av våld i nära relationer – Blanketter och verktyg
Blodprov från en misstänkt för undersökning av berusningsmedel tas med hjälp av det provtagningskit som polisen tar med sig. Berusningsprov från ett offer tas med hälso- och sjukvårdens egen utrustning. Alla prov för berusningsmedelsundersökningar överlämnas till polisen för analys – proven analyseras inte inom hälso- och sjukvården.
Vi rekommenderar att undersökningen utförs av ett arbetspar bestående av sjukskötare och läkare.
Undersökning av ett offer för våldsbrott
Ett offer för våldsbrott kan själv begära undersökning eller så kan polisen begära undersökning. Undersökningen kräver offrets samtycke. När det gäller vård av skador är offret patient.
- Ta hand om eventuella akuta sjukdomstillstånd och skador hos den som ska undersökas. Fotografera om möjligt skadorna innan vårdåtgärder vidtas.
- Gör vid behov ett utandningsprov med alkometer.
- Intervjua offret. Väsentliga uppgifter är hälsouppgifter, tidpunkt för händelsen och beskrivning av det våld som förekommit. Vid intervju av offret kan du använda PAKE-blanketten.
- Ta eventuella prover med hjälp av VäRi-kitet och/eller hälso- och sjukvårdens egen utrustning. Kiten innehåller instruktioner för provtagning.
- Dokumentera skador på hela kroppen genom att rita och fotografera. Dokumentera också avsaknaden av sådana skador som, utifrån den skade-/våldsmekanism som beskrivits för läkaren, skulle vara möjliga. Bemöt hen respektfullt och klä av endast en kroppsdel i taget. Undersökningen av offret baserar sig på samtycke, så hen kan vägra helt eller delvis att genomgå undersökningen.
- Väg offret och mät hens längd.
Undersökning av en person misstänkt för våldsbrott
Undersökning av en person misstänkt för våldsbrott görs som handräckning åt polisen. Det är fråga om en kroppsbesiktning och tillhörande provtagning där den myndighet som begärt undersökningen alltid är närvarande. Samtycke från den som undersöks behövs inte. När det gäller vård av skador är den som undersöks ändå patient. Med undantag för blodprovstagning får inga invasiva undersökningar göras om de kan skada den som undersöks.
- Ta hand om eventuella akuta sjukdomstillstånd och skador hos den som ska undersökas. Fotografera om möjligt skadorna innan vårdåtgärder vidtas.
- Gör vid behov ett utandningsprov med alkometer.
- Intervjua den misstänkte personen utifrån situationen. Intervjun kan ge läkaren en uppfattning om hens allmänna hälsotillstånd. Det kan också ligga i hens intresse att få framföra sin syn på händelseförloppet. Fråga alltid hur de skador du observerat har uppkommit.
- Ta eventuella prover med hjälp av VäRi-kitet och/eller provtagningskitet för berusningsmedelsundersökningar. Kiten innehåller instruktioner för provtagning.
- Dokumentera skador på hela kroppen genom att rita och fotografera. Dokumentera också avsaknaden av sådana skador som, utifrån den skade-/våldsmekanism som beskrivits för läkaren, skulle vara möjliga. Bemöt hen respektfullt och klä av endast en kroppsdel i taget.
- Väg den misstänkte personen och mät hens längd.
- Överlämna eventuella prover till polisen.
Anmälningsskyldigheter
Utred om ärendet medför anmälningsskyldigheter eller -rättigheter. Anmälningsskyldighet gäller till exempel våldsbrott som rör barn. Det finns också en skyldighet att anmäla till polisen om brott som går att förhindra.