För att kunna identifiera våld i hemmet krävs grundläggande kunskaper om olika former av våld och dess konsekvenser. Olika blanketter och verktyg kan hjälpa dig att ställa frågor om samt dokumentera våld. Använd blanketterna systematiskt för att kartlägga bakgrundsuppgifter och dokumentera våld för att säkerställa klientens rättsliga skydd. Det är viktigt att dokumentera våldet eftersom det också kan hjälpa klienten i rättsliga förfaranden. Gör anteckningar och dokumentation om våldet i enlighet med din organisations riktlinjer.
Använd det verktyg som har utvecklats för att identifiera digitalt våld, för att kartlägga vuxna klienters erfarenheter av digitalt våld och för att kunna ingripa. Blanketten har tagits fram för skyddshemmen, men kan användas av alla yrkesverksamma.
Utarbeta en skriftlig säkerhetsplan med våldsoffret för att stärka personens känsla av kontroll över sin situation. Ge klienten en kopia endast om det är säkert att göra det.
Fyll i blanketten för kartläggning av förföljelse och trakasserier om klienten har utsatts för trakasserier eller förföljelse.
Blankett för kartläggning av trakasserier och förföljelse (på finska)
Använd blanketten för screening och bedömning av våld i nära relationer när du bedömer klientens livssituation. Följ instruktionerna för att fylla i blanketten för att säkerställa en hög kvalitet i dokumentationen. Inom social- och hälsovårdstjänster bör risken för våld i nära relationer och familjevåld kartläggas systematiskt. Endast ett fåtal offer tar själva upp sina erfarenheter av våld. För att identifiera våld i nära relationer och familjevåld behöver yrkespersoner därför ställa direkta frågor om våldserfarenheter. Använd anvisningarna för att fråga om våld i nära relationer och bemöta offer som stöd under intervjun.
- Blankett för screening och bedömning av våld i nära relationer (på finska)
- Anvisningarna för att fråga om våld i nära relationer och bemöta offer
Anvisningar för att fylla i blanketten
- Det är inte säkert att fråga om våld när en möjlig våldsutövare, en person som står våldsutövaren nära eller andra klienter eller patienter är närvarande. Ge aldrig blanketten till klienten för att fylla i på egen hand och låt inte klienten ta med den hem.
- Frågor om våld ställs med hjälp av screeningfrågorna.
- Om klienten svarar JA på screeningfråga 2 eller 3, fortsätt med bedömningsfrågorna och be klienten bedöma sin situation enligt blanketten. Utifrån svaren bedömer du vilka åtgärder som behövs.
- Om klienten svarar JA på screeningfråga 4, hänvisa vid behov klienten till stöd- och hjälptjänster för personer som utövar våld enligt anvisningarna i ditt område. I detta fall behöver blanketten inte fyllas i vidare.
Information om blanketten
THL har utvecklat blanketten i samarbete med Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt. Blanketten finns numera i elektronisk form i vissa klient- och patientdatasystem under namnet Väkivaltakokemusten arvio (Bedömning av erfarenheter av våld).
Med riskbedömningsblanketten kartlägger man om klienten löper en förhöjd risk att råka ut för våld i parrelationen. Att fylla i blanketten utgör en del av MARAK-metoden. Med hjälp av metoden planeras åtgärder för att förbättra offrets säkerhet i en multiprofessionell arbetsgrupp.
PAKE-blanketten och kroppskartor:
Anvisningar för användning av PAKE-blanketten
PAKE-blanketten kan fyllas i av en sjukskötare eller en läkare. Uppgifterna som dokumenteras på blanketten kan användas bland annat vid upprättande av en polisanmälan, för att beskriva skador och tillvägagångssätt vid polisförhör samt som underlag för ett läkarintyg. Ett läkarintyg är ofta den viktigaste bevisningen vid misshandel i domstolsbehandling.
Syftet med PAKE-blanketten
- Säkerställa att patientens skador och övriga uppgifter relaterade till misshandeln dokumenteras noggrant.
- Fungera som en checklista som säkerställer att all information av betydelse för rättsliga åtgärder samlas in.
- Förbättra den helhetsmässiga vården av den misshandlade och kontinuiteten i vården.
- Stärka den misshandlades rättsskydd i en eventuell rättsprocess genom noggrann dokumentation av händelseuppgifter och skador till följd av våldet.
- Fästa särskild uppmärksamhet vid våld i nära relationer.
- Förbättra samarbetet mellan hälso- och sjukvård, socialmyndigheter, polis och rättsväsende.
- Ge patienten information om stödinstanser.
Bemötande och intervju av en misshandlad person med hjälp av PAKE-blanketten
Före intervjun:
- Ordna vid behov tolkning.
Under intervjun:
- Använd PAKE-blanketten som struktur för intervjun.
- Samtala med patienten enskilt.
- Fråga direkt om våld och beakta även sexuellt våld.
- Låt patienten fritt berätta vad som har hänt. Ställ vid behov förtydligande frågor.
- Förmedla att våld är fel.
- Beakta att patientens eventuella berusning, chockreaktion eller reaktioner på trauma kan försvåra intervjusituationen. Beakta även möjlig påverkan av en huvudskada på patientens förmåga att uttrycka sig.
Övriga åtgärder:
- Informera i samband med undersökningar och åtgärder vad som görs och varför.
- Läs mer om rättsmedicinsk undersökning av våldsbrott.
- Om patienten har utsatts för våld i nära relation ska du bedöma risken för upprepat och allvarligt våld. För detta kan du använda MARAK-riskbedömningsblanketten.
MARAK-riskbedömningsblankett
Läs mer om bemötande av personer som utsatts för våld i nära relation
Läs mer om riskbedömning
Dokumentation i PAKE-blanketten
- Fyll i PAKE-blanketten för alla misshandlade patienter oberoende av om patienten har gjort eller tänker göra en polisanmälan. Noggrann dokumentation säkerställer patientens rättsskydd i en eventuell rättsprocess, som kan inledas även flera år senare.
- Dokumentera bakgrundsuppgifter utifrån patientens berättelse. Ange särskilt om uppgifterna om händelsen baseras på någon annan än patienten. En sådan situation kan till exempel förekomma om patienten inte minns händelserna eller inte kan uttrycka sig.
- Markera skadorna på en kroppsmall med hjälp av symboler som finns på PAKE-blanketten. Numrera skadorna och anteckna deras mått i centimeter samt skadetyp. Markera alla observerade skador, även små eller sådana som inte är relaterade till händelsen. Detta möjliggör en helhetsbild i rättsprocessen.
- Använd allmänspråk vid dokumentation, eftersom PAKE-blanketten också används av andra myndigheter.
- Om den misshandlade vägrar undersökning helt eller delvis, markera på kroppsmallen vilka områden som inte har undersökts. Även avsaknaden av skador kan vara juridiskt relevant.
- Komplettera kroppsmallen vid behov under hela vårdprocessen.
- Se till att fylla i PAKE-blanketten i sin helhet, även om du inte själv har påbörjat den.
Dokumentation i patientdatasystemet
Du kan använda PAKE-blanketten som stöd när du dokumenterar undersökningen av en misshandlad patient i patientdatasystemet. Vid dokumentation, beakta följande:
1. Dokumentera patientens bakgrundsuppgifter
- Beskriv hur och med vem patienten kom till vårdenheten.
- Dokumentera den första hjälpen som gavs på platsen (se prehospital journal).
- Ange om polisen var på plats och om en polisanmälan har gjorts.
2. Dokumentera beskrivningen av händelsen
- Tid och plats för händelsen så noggrant som möjligt.
- Förövaren och relationen till patienten. Antal förövare, kön och nationalitet.
- Tillvägagångssättet vid våldet och eventuell hotbild. Beskriv hur våldet utfördes, vilka kroppsdelar som utsattes och hur många gånger. Beskriv även eventuella redskap som använts. Beskriv offrets position i förhållande till förövaren under händelsen eller händelserna.
3. Beskriv patientens aktuella tillstånd
- Ange tidpunkten för undersökningen.
- Beskriv patientens fysiska tillstånd (graviditet, rörelsebegränsningar samt grad av berusning och påverkan på funktionsförmågan).
- Beskriv patientens psykiska tillstånd (beakta eventuell chockreaktion och berusning).
- Ange eventuell användning av droger och läkemedel enligt patientens uppgift.
- Beskriv de konstaterade skadorna noggrant och ange deras mått. Dokumentera skadetyp samt längd, bredd, djup, diameter, ålder, form och riktning. Använd kroppsmallen som stöd. Vid flera skador kan du hänvisa till kroppsmall och fotografier. Dokumentera även skador som inte kräver behandling.
4. Ta ställning till följande i dokumentationen
- Var tillvägagångssättet eller skadorna potentiellt livshotande?
- Finns det en diskrepans mellan anamnesen och de kliniska fynden med beaktande av skademekanism och skadornas ålder?
- Finns det risk för kosmetiska eller funktionella men? Ange om bestående men inte kan bedömas i detta skede.
- Behöver patienten sjukskrivning och i så fall hur länge?
Fotografering
Skador bör alltid fotograferas, eftersom fotografier tydliggör:
- hur patienten såg ut efter våldet
- vilka synliga skador patienten har fått
- hur skadorna är lokaliserade på kroppen.
Anvisningar för fotografering:
- Ta alltid först en översiktsbild av patienten.
- Fotografera skadorna före och efter rengöring.
- Fotografera skadorna så att det tydligt framgår var på kroppen de är belägna.
- Ta vid behov närbilder av skadorna.
- Ange datum och klockslag på bilderna samt information om från vilken riktning och vilken kroppsdel bilden är tagen.
- Dokumentera i PAKE-blanketten hur många fotografier som har tagits.
Fotografier kan användas till exempel i ett läkarintyg för rättsliga ändamål, i polisens utredning samt i en eventuell rättsprocess.