Om ett barn placeras inom ett annat välfärdsområde än placerarvälfärdsområdet, ska placerarvälfärdsområdet informera placeringsvälfärdsområdet om placeringen. Även avslutande av vård utom hemmet ska anmälas. Detta tryggar ordnandet av de tjänster och stödåtgärder som det placerade barnet behöver samt tillsynen över platsen för vård utom hemmet. Placeringsvälfärdsområdet ska föra ett register över de barn som placerats inom dess område.
Placeringsvälfärdsområde = välfärdsområdet dit barnet placeras
Placerarvälfärdsområde = välfärdsområdet som placerar barnet
Välfärdsområdet har skyldighet att övervaka den privata vård utom hemmet inom barnskyddet som det upphandlar. Välfärdsområdet ska styra och övervaka verksamheten hos producenten av köpta tjänster inom vård utom hemmet oberoende av om enheten är belägen inom det egna området eller om det för tillfället finns barn som välfärdsområdet placerat vid enheten. Tillsynsskyldigheten baserar sig på välfärdsområdets organiseringsansvar.
Välfärdsområdet har inte en allmän tillsynsuppgift över privata barnskyddsenheter inom sitt område, men det ska samarbeta i tillsynsfrågor med de placerarvälfärdsområdena som ordnar tjänsterna och med Tillstånds- och tillsynsmyndigheten i enlighet med 79 § 2 mom. i barnskyddslagen.
Placerarvälfärdsområdet ska övervaka att barnets placering i familjevård eller anstaltsvård genomförs i enlighet med barnets bästa och barnets rättigheter. Placerarvälfärdsområdet ska övervaka att barnet får de tjänster och stödåtgärder som hen behöver. Verksamheten på platsen för vård utom hemmet övervakas också av placeringsvälfärdsområdet och Tillstånds- och tillsynsmyndigheten (LVV), som samarbetar med placerarvälfärdsområdet.
Besök på platsen för vård utom hemmet av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter är ett viktigt tillsynsverktyg. Besöken gör det möjligt att följa verksamhetsförutsättningarna på platsen för vård utom hemmet samt principerna för barnens vård och fostran. När socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter besöker platsen för vård utom hemmet ska hen träffa barnet och samtala med barnet också på tu man hand, så att barnet kan berätta konfidentiellt om sin situation och sina erfarenheter. Barnets upplevelser av vården och omsorgen är en viktig faktor när man bedömer lämpligheten hos platsen för vård utom hemmet och den vård som erbjuds där.
Barnspecifik tillsyn inom vård utom hemmet
Med barnspecifik tillsyn inom vård utom hemmet avses uppföljningen av barnets placering och hur målen med placeringen förverkligas. För den barnspecifika tillsynen ansvarar det välfärdsområde som placerar barnet och i synnerhet barnets ansvariga socialarbetare.
Ansvaret för den barnspecifika tillsynen är detsamma oberoende av om barnet är placerat i familjevård eller anstaltvård. Därför särskiljs dessa former av vård utom hemmet inte i denna modell. Samarbetspartnerna och aktörsnätverken bestäms däremot delvis enligt formen av vård utom hemmet.
Modellen för barnspecifik tillsyn har utvecklats som en del av THL:s projekt Fråga och lyssna (2019–2021), där placerade barns välbefinnande, erfarenheter och bemötande samt socialarbetets yrkespraxis i fråga om hörande av barnen och identifiering av missförhållanden inom vård utom hemmet undersöktes.
Principerna som styr modellen är:
- stärkande av barnets delaktighet och aktörskap
- relationsbaserat arbete och betydelsen av bemötandet
- barnets erfarenhetsbaserade kunskap och tolkningar i centrum
I modellens centrum står bemötandet av barnet och barnets erfarenhetsbaserade kunskap, som kompletteras av övriga aktörers kunskap. Modellen strävar efter att beskriva vilken information socialarbetaren behöver om barnets situation och socialarbetarens erfarenheter av att fullgöra tillsynsuppdraget, samt hur tillsynsuppdraget kan genomföras barncentrerat. Samarbete och interaktion med alla aktörer har en nyckelroll.
Kunskap och förståelse för barnets situation byggs upp genom interaktion och samtal. Därför kan tillsynsansvaret fullgöras endast om socialarbetaren har möjlighet att skapa en förtroendefull relation till barnet och hålla tillräckligt nära kontakt med barnet.
Barncentrerat bemötande
Barn har olika individuella situationer och behov, och det finns ingen enskild korrekt metod för bemötande eller interaktion. Mötessituationens karaktär påverkas av bland annat barnets ålder, temperament, personlighet, livssituation, energinivå, särskilda behov och tidigare erfarenheter.
Medarbetaren ska hitta ett sätt att föra en dialog med barnet och en kanal för dialogen som är individuellt anpassad för varje barn. Barnet ska träffas både enskilt och tillsammans med sitt nätverk och sina närstående (om till exempel begränsningar av kontakter inte förhindrar detta). Möten ska också ordnas på barnets vårdplats.
- Kommunikationskanalen väljs enligt barnets önskemål
- Barnets önskemål beaktas i valet av mötesplats
- Ett barncentrerat sätt att interagera väljs
- Fokus hålls på det som är viktigt för barnet
- Barnet ges möjlighet att berätta även om svåra saker
- Man kommer ihåg att också prata om positiva saker
- Barnets aktiva aktörskap stöds
- Information förmedlas till barnet i en begriplig form
- Barnet stöds i att föra vidare sådant som är viktigt för barnet
Kunskap och förståelse för barnets situation bör byggas i barncentrerad interaktion. Utöver samtal kan bemötandet baseras på exempelvis observation, lek, gemensamma aktiviteter eller användning av hjälpmedel (t.ex. blanketter, kort, spel, skalor, släktträd, nätverks- och rollkartor).
Endast barnet själv kan förmedla erfarenhetsbaserad kunskap. Barnet kan uttrycka information på många sätt, också icke-verbalt, och observation är i många situationer det bästa sättet att komma nära barnets upplevda erfarenhet. När barnet är tillräckligt gammalt för samtal ska man aktivt fråga om barnets vardag och erfarenheter.
Förtroende ger barnet möjlighet att berätta även om svåra saker. Det är viktigt att tala om svåra saker med rätt ord utifrån barnets utvecklingsnivå. Genom att tala öppet, fråga direkt och benämna saker rätt kan barnet uppmuntras att dela sina erfarenheter.
Verktyg som strukturerar tillsynen
Checklistan över teman som systematiskt ska behandlas med barnet är avsedd som stöd för socialarbetaren. Listan stödjer arbetet med att följa och bedöma barnets välbefinnande och situation.
Checklista (Julkari, på finska)
Den vuxna ansvarar för att särskilt fråga om mobbning, trakasserier och olika former av våld – ansvaret för att ta upp dessa frågor kan inte lämnas till barnet. Olika teman blir aktuella i takt med att barnet växer, och de diskuteras utifrån barnets ålder, utvecklingsnivå, individuella behov och situation.
Temana är uppdelade enligt följande:
- Skola, småbarnspedagogik och fritid
- Barnets erfarenheter av mobbning, trakasserier och olika former av våld
- Barnets relationer
- Barnets vardag och plats för vård utom hemmet
- Barnets fysiska och psykiska hälsotillstånd
- Uppföljning och bedömning av de individuella målen för placeringen tillsammans med barnet
- Placerade barns rättigheter
Alla teman behöver inte behandlas vid samma möte, det viktigaste är att de behandlas regelbundet. Listan fungerar som stöd för socialarbetarens minne i fråga om när ett ämne senast diskuterades och vilka ämnen som behöver diskuteras vidare. Listan fungerar också som dokumentation när medarbetaren byts. Listan är inte uttömmande, och placeringens orsak och skede, barnets ålder, utvecklingsnivå, bakgrund och situation avgör vilka teman som är viktiga att behandla vid möten med barnet. Utgångspunkten är att varje tema diskuteras minst en gång per år och alltid när platsen för vård utom hemmet byts.
Processbeskrivning av missförhållanden vid vård utom hemmet
Processbeskrivningen för att åtgärda missförhållanden i vård utom hemmet fungerar som stöd för socialarbetaren när ett missförhållande kommer till hens kännedom och när olika åtgärdsalternativ utreds och bedöms.
Efter att missförhållandet har upptäckts bedöms:
- Prioritet
Är situationen brådskande ur barnets perspektiv?
Behövs det omedelbara skyddsåtgärder, eller brådskande bedömning eller stöd från andra myndigheter? - Allvarlighet
Man ska alltid ingripa i illabehandling eller våld, även om barnet själv inte upplever situationen som allvarlig.
Vad är barnets egen syn på situationen?
Vad anser närstående och vuxna på platsen för vård utom hemmet?
Behövs det mer information om situationen? - Konsekvenser och åtgärdsalternativ
Vilka är konsekvenserna av situationen för barnet?
På vilka sätt kan man ingripa i situationen?
Kan åtgärderna få oönskade konsekvenser för barnet?
Vilka blir konsekvenserna för andra inblandade? - Nödvändiga samarbetspartner
Ska någon annan underrättas om händelsen/situationen?
Påverkar händelsen/situationen andra barn, och hur brådskande är situationen för dem?
Vilket stöd behöver medarbetaren för att lösa situationen och hantera sina egna känslor? - Uppföljning
Är de korrigerande åtgärderna verkningsfulla?
Behövs ytterligare åtgärder?
Behöver barnet fortsatt stöd för att bearbeta händelsen?
Hur är det med närstående eller vuxna på platsen för vård utom hemmet?
Hur organiseras ansvarsfördelningen i uppföljningen?
Hur säkerställs att socialarbetaren får det stöd hen behöver?
De flesta missförhållanden kan lösas genom samtal. Om ett samtal mellan de berörda inte räcker, kan man bedöma om barnet eller andra parter kan ha nytta av ytterligare stöd. Stödåtgärderna kan omfatta handledning av personalen, styrnings- och tillsynsbesök, förstärkning av personalresurserna, närmare eller nya vårdkontakter utanför platsen för vård utom hemmet. I andra änden av åtgärdsskalan finns byte av platsen för vård utom hemmet.
Processen för ingripande i ett missförhållande beskrivs här ur barnets ansvariga socialarbetares perspektiv, eftersom socialarbetaren ansvarar för den barnspecifika tillsynen och för att utreda missförhållanden i barnets process för vård utom hemmet. Socialarbetaren ska dock inte arbeta ensam; pararbete, teamarbete och ledning kan ge stöd i detta krävande uppdrag. Om tillsynsärendet växer och börjar omfatta hela enheten, familjehemmet eller tjänsteproducenten, ska det övergripande ansvaret övergå från tillsyn på enhets- och familjenivå till välfärdsområdets ansvariga instans.
Observera att missförhållanden även kan uppstå i välfärdsområdets egen tjänsteproduktion.
Om missförhållandena är allvarliga eller återkommande bör orsakerna utredas även på organisationsnivå. Socialarbetaren har dessutom en anmälningsskyldighet enligt 29 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården.
Behandling av missförhållanden som upptäckts i verksamheten
Det är skäl att omedelbart diskutera brister eller missförhållanden som upptäckts i verksamheten vid platsen för vård utom hemmet tillsammans med både barnet och vårdplatsen. På så sätt ges platsen för vård utom hemmet möjlighet att framföra sin egen syn på situationen och vid behov vidta de åtgärder som behövs för att åtgärda situationen i enlighet med vad som avtalas. För att utreda situationen som helhet är det också skäl att kartlägga vårdnadshavarens och andra myndigheters syn på situationen. Direkt och öppen utredning av frågorna skapar förutsättningar för att upprätthålla ömsesidigt förtroende och möjliggör snabbt ingripande.
Om det välfärdsområde som placerat barnet upptäcker missförhållanden eller brister i verksamheten på platsen för vård utom hemmet som kan påverka vården eller omsorgen av de placerade barnen, ska det trots sekretessbestämmelserna omedelbart meddela placeringsvälfärdsområdet. Dessutom ska missförhållandena anmälas till Tillstånds- och tillsynsmyndigheten samt till andra välfärdsområden som enligt kännedom har placerat barn på samma plats.
Tillsyn över användningen av begränsningsåtgärder
Socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter ska också övervaka användningen av begränsningsåtgärder vid vård utom hemmet.
Barnskyddsanstalten ska bedöma användningen av begränsningar tillsammans med barnet så snart barnet är i stånd att förstå betydelsen av saken. Anstalten ska utan dröjsmål lämna uppgifter om de begränsningar som riktats mot barnet samt en redogörelse för den barnspecifika bedömningen av begränsningarna till socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter.
Dessutom ska anstalten dokumentera alla använda begränsningsåtgärder och varje månad lämna dokumentationens innehåll till socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter. Socialarbetaren kan därigenom bedöma begränsningsåtgärdernas inverkan på barnets klientplan och i övrigt ansvara för att barnets vård och omsorg i vården utom hemmet är förenlig med barnets bästa.
Om barnet har utsatts för flera, på varandra följande, samtidiga eller långvariga begränsningar, ska socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter bedöma barnets helhetssituation, behovet av vård och service samt om personalresurserna, kompetensen och lokalerna på platsen för vård utom hemmet motsvarar barnets behov. Även socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter ska tala med barnet och vårdnadshavarna om begränsningarna och orsakerna till dem, om det inte är uppenbart onödigt eller omöjligt.
Tillsyn över barnets brukspengar
Platsen för vård utom hemmet ska också föra bok över utbetalningen av brukspengar till barnet. Dokumentationen ska årligen skickas till socialarbetaren som ansvarar för barnets angelägenheter för kännedom.
Åtgärdande av brister i familjevården
Det välfärdsområde som placerat barnet i familjevård ansvarar för att övervaka att placeringen genomförs i enlighet med familjevårdslagen. Placerarvälfärdsområdet ska också övervaka att barnet under placeringen får de tjänster och stödåtgärder som ska ordnas av placeringsvälfärdsområdet.
Tillstånds- och tillsynsmyndigheten och tillsynen över vård utom hemmet
Myndighetens uppgift är att följa upp och övervaka barnskyddsanstalternas verksamhet. Detta sker genom det tidigare tillståndsförfarandet och från och med 2024 genom ett registreringsförfarande: genom styrnings- och utvärderingsbesök, inspektionsbesök samt allmän styrning.Dessutom har myndigheten till uppgift att särskilt övervaka användningen av begränsningsåtgärder vid barnskyddsanstalter. Vid genomförandet av tillsyn ska barnet ges möjlighet till ett förtroligt samtal med representanten för Tillstånds- och tillsynsmyndigheten.
Tillsynslagen innehåller bestämmelser om myndighetstillsyn över social- och hälsovårdstjänster. Om det i barnskyddsanstalternas verksamhet upptäcks brister eller missförhållanden som äventyrar klient- eller patientsäkerheten, eller om verksamheten annars strider mot tillsynslagen eller annan lagstiftning som gäller social- och hälsovården, ska Tillstånds- och tillsynsmyndigheten ge en föreskrift om att bristerna ska korrigeras eller att missförhållandena ska undanröjas. Samtidigt ska en tidsfrist fastställas inom vilken de nödvändiga åtgärderna ska vidtas.
Myndigheten har rätt att förelägga den berörda aktören att följa föreskriften vid vite eller vid hot om att verksamheten avbryts eller att användningen av verksamhetsenheten eller en anordning eller utrustning som används i verksamheten förbjuds. Om klient- eller patientsäkerheten kräver det, kan Tillstånds- och tillsynsmyndigheten besluta att verksamheten omedelbart ska avbrytas eller att användningen av serviceenheten, en del av den eller en anordning som används i verksamheten omedelbart förbjuds.
Om den upptäckta bristen, försummelsen, felaktigheten eller det övriga missförhållandet inte ger anledning till ovan nämnda åtgärder, kan Tillstånds- och tillsynsmyndigheten ge vägledning om lagenligt förfarande, om hur verksamheten ska ordnas och produceras på ett korrekt sätt samt om kraven på god förvaltning. Regionförvaltningsverket kan uppmana att korrigera den konstaterade bristen eller det övriga missförhållandet. Om vägledning eller en uppmaning inte kan anses vara en tillräcklig åtgärd kan myndigheten ge en anmärkning för framtida situationer.
Tillstånds- och tillsynsmyndigheten kan också avlägsna en tjänsteproducent ur registret över tjänsteproducenter, bland annat om verksamheten väsentligt har brutit mot lagen eller bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen, och om tidigare anmärkningar eller föreskrifter från tillsynsmyndigheten inte har lett till att bristerna i verksamheten har korrigerats eller missförhållandena har undanröjts.