Barnskyddsaktörernas uppgifter och dimensionering

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning är i första hand avsedd för dem som ordnar och genomför barnskyddet i välfärdsområdena samt för privata och tredje sektorns serviceproducenter som är verksamma inom områdena.

Anvisningen baserar sig på gällande lagstiftning

Socialarbetarens och socialhandledarens uppgifter inom barnskyddet

Socialarbetare och socialhandledare är centrala aktörer i genomförandet av barnskyddet tillsammans med andra yrkesutövare. De utför rådgivnings- och handledningsarbete samt förändringsarbete som stärker klientens välbefinnande och funktionsförmåga inom ramen för sin yrkeskompetens. I vissa barnskyddsuppgifter krävs behörighet enligt lag, till exempel rätt att utöva socialarbetaryrket.

Socialarbetare

• Med socialt arbete avses klient- och sakkunnigarbete därdet skapas en helhet av socialt stöd och service som möter individens, familjens eller gemenskapens behov,
• där helheten samordnas med stöd som erbjuds av andra aktörer samt
• där genomförandet och effekten av helheten styrs och följs upp.

Socialt arbete är arbete som stödjer förändring och som syftar till att tillsammans med individen, familjen och gemenskapen lindra svårigheter i en livssituation, stärka individens och familjens egna handlingsmöjligheter, öka deras delaktighet och främja gemenskapens sociala integration.
(Socialvårdslag 1301/2014, 15 §)

Till socialarbetarens särskilda skyldigheter hör att ansvara för

• den yrkesmässiga ledningen av det sociala arbetet
• för det sociala klient- och sakkunnigarbete som svarar mot individens, familjens eller gemenskapens behov av socialt stöd och service
• samt för uppföljningen och bedömningen av effekterna av detta arbete.

(Lag om yrkesutbildade personer inom socialvården 817/2015)

Socialhandledare

Med social handledning avses rådgivning, handledning och stöd för individer, familjer och gemenskaper i användningen av service och samordningen av olika stödformer. Målet är att främja individens och familjens välfärd och delaktighet genom att stärka deras livskompetens och funktionsförmåga.
(Socialvårdslag 16 §)

Till socialhandledarens uppgiftsområden hör särskilt:

• bedömning av servicebehovet i samarbete med en socialarbetare
• familjearbete
• genomförande av öppenvårdens stödåtgärder och eftervård i enlighet med målen i klientplanen.

I anslutning till barnskyddsanstalter kan man också utföra familjearbete eller ge eftervårdstjänster, vilka då i huvudsak hör till socialhandledarens uppgifter.

Barnskyddets socialarbetares uppgifter

Inom barnskyddet regleras socialarbetarens uppgifter av både socialvårdslagen och barnskyddslagen.

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har som sin centrala uppgift att genomföra det individuella barn- och familjespecifika barnskyddet. Därutöver

• samordnar socialarbetaren helheten av barnets och familjens klientskap
• utför strukturellt socialarbete samt
• utvecklar sitt eget arbete.

(Barnskyddslagen 3 §)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 b § i barnskyddslagen RP 170/2021 rd

Det rekommenderas att barnet har samma socialarbetare under hela barnskyddsprocessen, om detta är förenligt med barnets bästa och möjligt i det praktiska arbetet. Man bör sträva efter att samma socialarbetare följer barnet under öppenvården, vården utom hemmet och eftervården. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 b § i barnskyddslagen RP 170/2021 rd, s. 71
Kvalitetsrekommendation för barnskyddet (Valtioneuvosto)

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har till uppgift att

• övervaka barnets informationsrättigheter genom att ge barnet information om klientrelationen samt om sin egen och familjens situation på ett sätt som beaktar barnets ålder och utvecklingsnivå, och vid omhändertagande ge barnet information om varför barnet har omhändertagits (BSL 5 §, 20 § och 53 §)
• övervaka att barnets bästa tillgodoses, bistå barnet och den unga i att föra talan samt vid behov hänvisa barnet till rättshjälp (BSL 24 § 1 mom.)
• se till att barnet vid behov får en intressebevakare (BSL 24 § 1 mom., BSL 22 §)
• anteckna uppgifter som gäller barnet, familjen och klientrelationen i barnets handlingar (BSL 33 §)
• ansvara för barnets delaktighet genom att träffa barnet, i tillräcklig och behövlig omfattning sätta sig in i barnets livssituation, barnets egna erfarenheter, tankar och känslor samt ge barnet information om klientrelationen och om den egna och familjens situation på ett sätt som beaktar barnets ålder och utvecklingsnivå (BSL 5 §, BSL 20 § och BSL 29 §)
• ansvara för bedömningen av förutsättningarna för klientrelationens inledande (BSL 27 §)
• bedöma och övervaka barnets uppväxtförhållanden samt vårdnadshavarnas eller andra personers möjligheter att sörja för barnets vård och fostran (BSL 26 § och 27 §)
• övervaka barnets rätt till barnskydd och ansvara för ordnandet av barnskyddslagens tjänster och andra stödåtgärder (BSL 27 § och 34 §)
• stödja och hjälpa barnet och dess närstående i barnets fostran och i att reda ut problemsituationer genom socialarbete. Fatta beslut om öppenvårdens stödåtgärder, öppenvårdsplacering eller brådskande öppenvårdsstöd. Fatta beslut tillsammans med familjen om hur tjänsterna ska genomföras och vilket innehåll de ska ha. (BSL 36 §, BSL 37 § och BSL 37 b §)
• ansvara för att upprätta barnets klientplan och de nödvändiga tjänster som baserar sig på den (BSL 30 § och BSL 36 § 2 mom.)
• ansvara för förändringsarbete tillsammans med andra aktörer samt upprätta en separat klientplan för föräldrarna till ett omhändertaget barn (BSL 30 § 4 mom.)
• delta i beredningen av planen för vård och fostran (BSL 30 a §)
• ansvara för kartläggningen av barnets närståendenätverk och för det multiprofessionella samarbetet (inklusive närstående och andra yrkesutövare), bland annat genom att ordna möten som gäller barnets ärende (BSL 31 § och 32 §)
• vid behov fatta beslut (förutsätter kommunens behörighetsbeslut) om barnets behov av brådskande placering på basis av om barnet eller barnets uppväxtförhållanden utsätts för omedelbar fara. Utföra förändringsarbete i anslutning till orsakerna till den brådskande placeringen. (BSL 38 §)
• förbereda ärenden som gäller barnets omhändertagande och vård utom hemmet (BSL 41 § 1 mom. och BSL 43 § 2–3 mom.)
• övervaka att vård utom hemmet och vårdplats som motsvarar barnets bästa ordnas och vid behov förbereda byte av plats för vård utom hemmet (BSL 43 § 2–3 mom., BSL 50 §)
• delta i bedömningen av förutsättningarna för fortsatt omhändertagande och återförening av familjen samt förbereda beslut om avslutande av omhändertagandet (BSL 4 § 3 mom., BSL 30 § 4 mom. och BSL 47 §)
• övervaka barnets bästa i samband med begränsningsåtgärder som vidtas av platsen för vård utom hemmet. Övervaka begränsningsåtgärdernas ändamålsenlighet och omfattning samt planera åtgärder för att förebygga begränsningar (BSL 74 § 3 mom., BSL 74 a § 2–3 mom.)
• övervaka det omhändertagna barnets bästa och individuella situation och vid behov:
  • förbereda beslut om att begränsa barnets rätt att hålla kontakt med sina närstående (BSL 62 § och 63 §)
  • fatta beslut om omhändertagande av ämnen och föremål eller om kvarhållande av försändelser (BSL 65 § och 67 §)
  • fatta beslut om att begränsa barnets rörelsefrihet (BSL 69 §)
  • bedöma och övervaka behovet av att isolera barnet (BSL 70 §)
  • förbereda beslut om att ordna eller fortsätta särskild omsorg (BSL 72 §)
• övervaka barnets rätt till eftervårdens stödåtgärder och ansvara för dokumentationen av eftervårdsplanen samt övervaka hur barnets eftervårdsmedel ackumuleras och används. Vid behov fatta beslut om eftervårdens stödåtgärder. (BSL 75 §–77 §)
• bedöma privata placeringar genom att i tillräcklig omfattning sätta sig in i barnets situation och åsikter och situationen och åsikterna hos de vuxna som tar hand om barnet. (BSL 81 §)

(Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 b § i barnskyddslagen RP 170/2021 rd)

Barnskyddets socialarbetares klientdimensionering

En socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter får ha högst 30 barn som klienter. Antalet klienter avser endast barn som är klienter inom barnskyddet, och unga i eftervård räknas därför inte in i antalet. Om socialarbetaren samtidigt har myndiga klienter kan hen dessutom inte ha det maximala antalet klienter under 18 år.
(Regeringens proposition till riksdagen RP 170/2021 rd)

Social- och hälsovårdsutskottet konstaterade i sitt utlåtande om ändringen av 13 b § i barnskyddslagen (ShUB 34/2021 rd) att om den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter även har andra uppgifter, ska välfärdsområdet göra en situationsspecifik bedömning av barnskyddets socialarbetares klientantal i förhållande till antalet övriga klienter.

Vid ordnandet av barnskyddet ska man dessutom beakta

• Välfärdsområdet ska sörja för förebyggande barnskydd samt se till att barn- och familjeinriktat barnskydd till sin innebörd och omfattning ordnas såsom behovet i välfärdsområdet förutsätter.
• Kommunen ska också se till att förebyggande barnskydd till sin innebörd och omfattning ordnas såsom behovet i kommunen förutsätter.
• Barnskyddet ska stödja föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran i fostran av och omsorg om barnet genom att ordna behövliga tjänster och stödåtgärder.

(Barnskyddslagen 2 § och 11 §)

Det barn- och familjeinriktade barnskyddet ska ordnas i den omfattning som behövs vid de tider på dygnet då det behövs. Barnskyddet ska vara av sådan kvalitet att det garanterar de barn och unga som är i behov av barnskydd samt deras familjer det stöd och den hjälp de behöver.

Vid dimensioneringen av barnskyddets personal ska man också beakta att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har tillgång till sakkunskap omom barnets tillväxt och utveckling, hälsovård, juridisk expertis samt annan expertis som behövs i barnskyddsarbetet.
(Barnskyddslagen 14 §)
Expertstöd inom barnskyddet och barnskyddets expertgrupp

Dimensionering inom vård utom hemmet

En barnskyddsanstalt ska ha ett tillräckligt stort antal sådana yrkesutbildade personer inom socialvården som avses i 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården och tillräcklig annan personal för den vård och fostran som barn och unga personer behöver.I antalet anställda och personalstrukturen för personalen i vård- och fostringsuppgifter ska hänsyn tas till de särskilda behoven bland verksamhetsenhetens klienter och verksamhetens art.
(Barnskyddslagen 60 §)
(Lag om yrkesutbildade personer inom socialvården 3 §)

Barnskyddsaktörers behörighet

Barnskyddslagen begränsar vissa uppgifter och åtgärder till yrkesutbildade personer inom socialvården. En del av dessa uppgifter förutsätter dessutom rätt att utöva socialarbetaryrket. Utredningen av behovet av barnskydd ska göras av en socialarbetare i tjänsteförhållande. Också den arbetstagare som ansvarar för barnets angelägenheter ska vara socialarbetare.
(Barnskyddslagen 26 § 4 mom. och 13 b §)

I lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården föreskrivs vilken utbildning som krävs för att få rätt att utöva yrke eller få skyddad yrkesbeteckning inom socialvårdens yrken och bli införd i centralregistret över yrkesutbildade personer inom socialvården som upprätthålls av Tillstånds- och tillsynsverket.
(Lag om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015))

Valvira och regionförvaltningsverken (numera Tillstånds- och tillsynsverket) har också gett anvisningar om att socialarbetare inom barnskyddet inte kan rekryteras med metoder som påminner om personaluthyrning.

Välfärdsområdet ska se till att barnskyddets kvalitet och efterlevnaden av lagstiftningen tryggas när socialarbetare rekryteras.

Fortbildning

Fortbildningen för välfärdsområdets personal är lagstadgad.

Välfärdsområdena ska följa hur dess social- och hälsovårdspersonal utvecklas yrkesmässigt och se till att personalen i tillräcklig utsträckning deltar i fortbildning inom sitt eget yrkesområde. Detta gäller både välfärdsområdets egen personal och den personal som är anställd hos en privat serviceproducent från vilken välfärdsområdet köper tjänster.

I fortbildningen ska hänsyn tas till hur lång arbetstagarens grundutbildning är, hur krävande arbetet är samt arbetsuppgifternas innehåll.
(Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021 59 §)