Befolkningens hälsa förbättras genom målinriktad uppföljning av vårdresultat och vårdkvalitet
Den nationella kvalitetsregisterverksamheten följer vårdens kvalitet inom specifika patientgrupper. Kvalitetsregistren ger information om hur väl vården genomförs, vilka resultat som uppnås och i vilka välfärdsområden det behövs förbättringar.
”Resultaten av det målmedvetna förbättringsarbetet som baserar sig på data från de nationella kvalitetsregistren syns redan i praktiken. Till exempel har kolesterolvärdena hos diabetespatienter förbättrats, vilket minskar antalet hjärtinfarkter och stroke”, berättar överläkare i effektivitetsfrågor Aapo Tahkola.
Kvalitetsregistren utvecklas kontinuerligt: datainnehållet utvidgas, indikatorerna förfinas och verksamheten stärks i bred samverkan med olika aktörer. Den officiella verksamheten för de nio kvalitetsregistren som baserar sig på THL:s förordning inleddes år 2023..
Allt flera personer får dialys och njurtransplantation
Det uppskattas att 7–10 procent av finländarna har kronisk njursvikt. Hos en del framskrider njursjukdomen till en nivå som kräver ersättande behandling av njurfunktionen. I slutet av år 2024 fanns det cirka 5 300 patienter som får ersättande behandling i Finland.
Långvarig njursvikt kan orsaka olika störningar i kroppen. De livsuppehållande behandlingsformerna vid svår njursjukdom är njurtransplantation och dialys. Behandlingen är belastande för patienten och kostsam för samhället. Adekvat förverkligad ersättning av njurfunktionen förbättrar emellertid betydligt patienternas livskvalitet och överlevnadsutsikter.
Målet är att öka andelen patienter som får njurtransplantation och andelen som får dialys i hemmet.
Läs mer om njursjukdomsregistret
Effektiv intensivvård räddar liv och främjar tillfrisknande
Intensivvård ges på intensivvårdsavdelningar till svårt sjuka eller skadade patienter vars hälsotillstånd kräver effektiv övervakning och stödjande av sviktande vitalfunktioner. De vanligaste orsakerna till behov av intensivvård är bristande andhämtning, cirkulationssvikt och medvetanderubbningar.
Enligt kvalitetsregistret för intensivvård var av de patienter som hade en livshotande funktionssvikt i en vitalfunktion 75 procent vid liv ett år efter intensivvården. De flesta patienter återhämtar sig så att de klarar sig själva.
Läs mer om intensivvårdsregistret
Nästan 40 procent av de patienter som har haft hjärtinfarkt kunde ha bättre kolesterolvärden
Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste dödsorsaken i Finland. År 2025 drabbades cirka 5 100 finländare under 80 år av hjärtinfarkt. Utöver effektiv akutbehandling påverkas patienternas prognos i hög grad speciellt av kontinuerlig kolesterolsänkande behandling.
Enligt hjärtregistret hade cirka 36 procent av dem som haft en hjärtinfarkt ett LDL-kolesterolvärde på rekommenderad nivå ungefär ett år efter ingreppet mätt. Hos cirka 28 procent hade kolesterolet inte mätts alls.
Hjärtregistrets resultat visar att genomförandet av kolesterolsänkande läkemedelsbehandling är kopplat till lägre dödlighet hos hjärtinfarktpatienter, vilket gör det viktigt att förverkliga och följa upp behandlingen.
Varje år insjuknar 24 000 personer i typ 2 diabetes
Typ 2 diabetes förekommer hos sju av hundra finländare. Särskilt patienter som insjuknar i typ 2 diabetes i ung ålder har ökad risk att få hjärtinfarkt eller dö i förtid.
God behandling av blodtryck, LDL-kolesterol och blodsocker, undvika tobaksrökning samt tidig upptäckt och behandling av njursjukdom förbättrar prognosen vid typ 2 diabetes.
Typ 1 diabetes förekommer hos en av hundra finländare. Varje år insjuknar 1 000 nya patienter i typ 1 diabetes, de flesta under barndomen.
Personer med diabetes har i genomsnitt 14,8 år kortare livslängd än personer utan diabetes. Dödsfall direkt orsakade av diabetes leder till flest förlorade levnadsår, i genomsnitt 20,2 år. Prognosen påverkas av diabetesvården samt aktiv behandling av psykisk ohälsa och missbruk.
God vård och rehabilitering förbättrar prognosen för personer med en psykosdiagnos
År 2024 fick 4 008 personer en psykosdiagnos för första gången. I slutet av år 2024 fanns det i Finland 85 826 personer med psykosdiagnos. Förekomsten av sjukdomen varierar mellan regionerna.
Schizofreni är den vanligaste och svåraste psykotiska sjukdomen. I slutet av 2024 var 9,3 procent av 7–64-åringarna med psykos i behov av institutions- eller boendetjänster som underlyder socialvården. Det finns regionala skillnader i användningen av de här tjänsterna.
Dödligheten bland personer med psykosdiagnos var 2,6 gånger högre år 2024 än i den övriga befolkningen. Högkvalitativ vård och rehabilitering kan förbättra prognosen och funktionsförmågan hos dem som drabbats av psykos.
Läs mer om kvalitetsregistret för psykosvård
Sjukskrivningar efter ryggoperation varierar regionalt
Ryggsjukdomar är vanliga och orsakar betydande försämring av funktions- och arbetsförmåga samt förtidspensionering. De flesta ryggbesvär lindras utan operation.
Antalet ryggoperationer har ökat i Finland och i många andra västländer under de senaste två decennierna. I Finland gjordes år 2025 cirka 12 500 ryggoperationer. Enligt ryggregistret får patienterna oftast god hjälp av operationen. Komplikationer är sällsynta.
Det finns dock regionala skillnader i sjukskrivningarna efter ryggoperationer, vilket till exempel kan bero på skillnader i sjukskrivningspraxis och i modeller för återgång i arbete.
Med hjälp av ryggregistrets data kan man identifiera förbättringsområden i vårdpraxis och därigenom utarbeta en mera kostandseffektiv och jämlikare vård.
Upp till 90 procent av patienterna mår bra vid reumatiska sjukdomar.
I Finland finns cirka 173 000 personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar. De flesta av de här sjukdomarna är kroniska och kräver långvarig behandling.
Enligt reumaregistret mår patienterna oftast bra ett år efter att diagnosen ställts. Tidig diagnos, lämplig behandlingstidpunkt och regelbunden uppföljning bidrar till att förebygga bestående ledskador och bevara funktions- och arbetsförmåga.
Kvalitetsregistret för inflammatoriska reumatiska sjukdomar ger information om vårdresultat samt om tillämpade behandlingar och hur säkra de har varit.
Över 30 000 nya ledproteser årligen
År 2024 gjordes ungefär 13 000 protesoperationer i höftleden, cirka 18 500 protesoperationer i knäleden och 1 300 protesoperationer i axelleden. Totalt nästan 33 000 operationer.
Över 8 000 av operationerna – cirka en fjärdedel – gjordes vid Coxa Ledprotessjukhus.
Antalet primäroperationer ökade med cirka 20 procent jämfört med föregående år. Ökningen följer en långsiktig trend. Privata sjukhus stod för cirka 11 procent av primäroperationerna.
Läs mer om ledprotesoperationer
Regionala skillnader i förekomsten av karies
Sjukdomar i munnen och tänderna, särskilt karies samt parodontit, är vanliga i Finland i alla åldersgrupper.
Av de vuxna som varit på tandundersökning hade 34 procent karies år 2024. Hos 16-åringar var antalet kariesskadade eller plomberade tänder i genomsnitt 2,6. Förekomsten av karies varierar mellan välfärdsområden både hos barn och vuxna.
”God egenvård, hälsosamma levnadsvanor och tidig diagnostik är avgörande för förebyggande av sjukdomar i mun och tänder och för att uppnå goda behandlingsresultat”, säger THL:s övertandläkare Ulla Harjunmaa.
Munsjukdomar är ofta kopplade till andra sjukdomar och kan orsaka komplikationer eller försämra behandlingsresultaten.
Tidsintervallen för munhälsokontroller för barn och unga är nationellt fastställda, men det finns regionala skillnader i hur tjänsterna genomförs. Patienternas socioekonomiska ställning påverkar också vården. Det finns också skillnader mellan offentliga och privata munhälsotjänster vad gäller tillgänglighet och innehåll.
Läs mer om resultaten från registret för vården av sjukdomar i mun och tänder (på finska)
Mindre fördröjning i HIV-diagnostiseringen
År 2024 konstaterades 97 nya HIV-diagnoser i Finland. Andelen fördröjda HIV diagnoser minskade något jämfört med året innan – från 53 till 41 procent.
”Det borde vara lätt att få ett HIV-test och tester borde erbjudas i samband med andra besök, exempelvis till personer som flyttat från länder med hög HIV-förekomst”, påminner registrets kliniskt ansvariga läkare Pia Kivelä.
I slutet av 2024 var 3 423 personer med HIV-smitta i behandling i Finland. Majoriteten (63 %) bodde i Södra Finland. Nästan alla använde HIV-läkemedelsbehandling, och av dessa hade 98 procent god behandlingsrespons.
”En patient i god behandlingsbalans smittar inte HIV vidare och har en livslängd som motsvarar den övriga befolkningens. Om en person är ovetande om sin sjukdom kan det leda till fortsatt smittspridning och AIDS-sjukdomar”, säger THL:s överläkare Tuula Hannila-Handelberg.
HIV-registret baseras på data från THL:s smittskyddsregister och de årsvisa uppgifter som lämnas in av enheterna som behandlar HIV-patienter.
Uppgifterna uppdateras årligen i mars, nästa gång senast 31.3.2026 med data från år 2025. Rapporten beskriver behandlingsresultat, smittläget och hur väl tidig diagnostik lyckas.
Läs mer om HIV-registrets resultat (på finska)
Kommande publiceringar
Kvalitetsregistrens rapporter uppdateras minst en gång per år. Resultaten från diabetesregistret uppdateras två gånger per år. Resultaten från protesoperationer i lederna är aktuella kontinuerligt.
Resultaten behandlas vid utvecklingstillfällen för hälsovårdspersonalen. Ett gemensamt utvecklingstillfälle för alla kvalitetsregister ordnas en gång per år.
Kontaktinformation
Överläkare, chef för kvalitetsregisterverksamheten
tel. 029 524 7171
[email protected]