Sjukdomar och vårdkvalitet – Sjukdomar i mun och tänder

Tjänster inom den primära munhälsovården användes av sammanlagt cirka 2,3 miljoner personer som fyllt 18 år år 2025.

Inom munhälsovården besökte 1,4 miljoner vuxna den offentliga sektorn och 1,1 miljoner den privata sektorn år 2025. Endast ett fåtal använde både offentliga och privata tjänster under samma år. 

För granskning hos en offentlig eller privat tandläkare eller munhygienist, besökte 1 099 856 finländska vuxna – cirka 24 procent av den vuxna befolkningen. 

Uppgifterna baserar sig på kvalitetsregistret för vård av sjukdomar i mun och tänder, som ingår i de nationella kvalitetsregistren. I rapporten som publicerades 2026 ingår för första gången uppgifter från den privata munhälsovården.

Lagstadgade munhälsokontroller för barn och unga genomförs för under 80 procent

För undersökning eller kontroll inom den offentliga primära munhälsovården besökte 463 501 barn
eller unga (46 % av befolkningen under 18 år) år 2025.

I munhälsokontroller för barn i rådgivningsåldern deltog i genomsnitt 79 procent av barnen i de
åldersgrupper som definieras i statsrådets förordning. Bland skolbarn var täckningen 75 procent.

Skillnaderna mellan välfärdsområdena var betydande. Täckningen verkar långsamt förbättras efter
coronaperioden. Endast bland åttondeklassare sågs en lätt minskning i täckningen jämfört med
2024.

”Målet är att varje barn i målåldersgruppen skall genomgå en munhälsokontroll. Åldersbundna
kontroller för barn och unga har stor betydelse för munhälsan genom hela livet. Med handledning i egenvård och professionell behandling kan man förebygga uppkomsten av munsjukdomar eller
upptäcka dem i ett tidigt skede, då det är möjligt att stoppa sjukdomens utveckling”, konstaterar
THL:s övertandläkare Ulla Harjunmaa.

Stora skillnader mellan välfärdsområdena i vuxnas undersöknings- och kontrollbesök.

Av personer över 18 år deltog 506 848 i en undersökning eller kontroll inom den offentliga primära
munhälsovården (11 % av den vuxna befolkningen) och 625 937 inom den privata sektorn (14 % av
den vuxna befolkningen). 

Både den offentliga och den privata sektorn besöktes av 32 929 vuxna (0,7 % av den vuxna befolkningen). 

Andelen vuxna som genomgått en undersökning eller kontroll var störst bland 50–80-åringarna. Vid jämförelse mellan välfärdsområdena fanns stora skillnader i befolkningsandelarna, som mest upp till 11 procentenheter.

Antalet kunder som besökt den privata sektorn har ökat något. Ökningen kan delvis bero på att allt fler privata serviceproducenter registrerar uppgifter i Kanta-tjänsternas Patientdataarkiv.

Skillnader mellan välfärdsområdena i kariesförekomst

Förekomsten av karies och den reparativa vården bland barn och unga beskrivs med df-indexet för
mjölktänder och DF-indexet för permanenta tänder (D = antal kariesskadade tänder, F = antal
lagade tänder). För vuxna rapporteras DMF-indexet, som även inkluderar borttagna tänder (M).

Medelvärdena för indexen har inte förändrats nämnvärt i någon åldersgrupp sedan 2021, då en liten minskning observerades. Skillnaderna mellan välfärdsområdena är dock betydande i alla
åldersgrupper, både bland barn och vuxna. Skillnaderna kan förklaras av variationer i befolkningens åldersstruktur och socioekonomiska situation, men också av olika verksamhetsmodeller inom munhälsovården.

Bland vuxna var det genomsnittliga DMF-talet högre inom den privata sektorn än inom den
offentliga, vilket främst beror på att arbetsföra personer (24–64-åringar) inom den privata sektorn
har fler lagade tänder.

Inom den offentliga sektorn var däremot andelen borttagna tänder något högre i alla åldersgrupper. ”Detta tyder sannolikt på skillnader i klienternas socioekonomiska ställning, som hänger samman både med munhälsan och med möjligheterna att betala för reparativ vård”, konstaterar övertandläkare Ulla Harjunmaa.

Diagnosen för tandlossningssjukdomar antecknas allt oftare

Att fastställa sjukdomen och registrera diagnosen i samband med undersökningen är
utgångspunkten för vården, men inom munhälsovården har diagnosregistreringen traditionellt varit bristfällig.

Täckningen för registrering av parodontologiska diagnoser (sjukdomar i tändernas stödjevävnader)
har dock förbättrats under uppföljningsperioderna (den offentliga sektorn sedan 2017 och den
privata sedan 2021). Enligt befolkningsstudier är ändå andelen personer med parodontit i
befolkningen fortfarande betydligt högre än andelen registrerade diagnoser.

Skillnaderna mellan välfärdsområdena i andelen personer som fått en parodontologisk diagnos vid
undersökning är också fortsatt stora. Inom den offentliga sektorn varierar andelarna mellan 9
procent i Södra Österbotten och 21 procent i Päijänne-Tavastland, och inom den privata sektorn
mellan 7 procent i Österbotten och 24 procent i Östra Nyland.

Efter att diagnosen fastställts behandlades parodontit inom den privata sektorn i genomsnitt under
något fler besök än inom den offentliga sektorn.

Inom den offentliga munhälsovården registreras diagnoser överlag betydligt oftare än inom den
privata munhälsovården. Detta beror sannolikt både på skillnader i patientunderlaget och särskilt på skillnader i dokumentationspraxis..

Fördjupa dig i statistikmaterialet

Gå till rapporten för registret över sjukdomar i mun och tänder (på finska)

Rapporterade kvalitetsindikatorer

Rapporten för vuxna:

• Munhälsovårdsbesök — undersökningar och kontroller, täckning för diagnosregistrering
• Tandborstning — registreringstäckning och anteckningarnas innehåll (endast offentlig sektor)
• DMF-index — registreringstäckning, medelvärden och fördelning
• Karies — diagnoser vid besök, personer med diagnos, behandling
• Stödjevävnadssjukdomar — parodontologiska diagnoser vid besök, personer med diagnos,behandling av parodontit

Rapporten för barn (endast offentliga sektorn):

• Munhälsovårdsbesök — per åldersår, kontroller i rådgivningsåldern, kontroller i skolåldern
• Kariesskadade tänder — df (0–5 år), DF (6–17 år)
• Tandborstning — andel som borstar minst två gånger per dag (%)

Resultaten redovisas separat för barn och vuxna enligt åldersgrupp. Det är möjligt att jämföra
resultaten mellan välfärdsområden eller inom ett område mellan hemkommuner.

Bakgrundsinformation

Dataskyddsmeddelande

Källa

Kvalitetsregistret för vård av sjukdomar i mun och tänder

Statistikbeskrivning

Det nationella kvalitetsregistret för sjukdomar i mun och tänder syftar till att följa upp och bidra till
att förbättra vårdens kvalitet och effektivitet i hela Finland. Registret följer verksamheten inom
primärvårdens munhälsovård.

Uppgifter samlas in från både offentlig och privat primärvård. Datakällor är THL:s register över
öppenvård inom primärvården (Avohilmo), FPA:s Kanta-tjänsters Patientdataarkiv samt
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas befolkningsuppgifter.

Uppgifterna samlas in automatiskt och kräver inga separata registreringar eller dataöverföringar
från yrkesutövare.

Uppdateringsschema

Uppgifterna i registret och rapporten uppdateras minst en gång per år på våren.