Att minska skillnader i hälsa och välfärd stärker samhällets krisberedskap

Det finländska samhällets styrkor har varit en hög grad av tillit samt relativt små skillnader i välbefinnande och hälsa. Nu överskuggas utvecklingen av en ökning av psykisk ohälsa bland unga, försämrad arbetsförmåga i arbetsför ålder samt ett växande antal låginkomstfamiljer med barn. Att förebygga och minska skillnaderna är viktigt både ur ett mänskligt perspektiv och med tanke på samhällets stabilitet och krisresiliens.

”Det är obehagligt att leva i ett samhälle med stor ojämlikhet. Det finländska samhällets styrka har varit den höga tilliten och känslan av gemenskap. Om dessa går förlorade är det en förlust för alla”, säger THL:s forskningsprofessor Sakari Karvonen.

I Finland är skillnaderna i välfärd och hälsa fortfarande små enligt många indikatorer. Den förväntade livslängden är hög i internationell jämförelse, och hälsoskillnaderna mellan låg- och höginkomsttagare är relativt små.

Den övergripande bilden är dock inte särskilt positiv. Det finns orosmoment som gäller bland annat ungas psykiska hälsa och en försämrad arbetsförmåga hos befolkningen i arbetsför ålder. Ensamheten bland äldre har ökat, liksom antalet barnfamiljer med låga inkomster. Minskningen av hemlösheten har varit en framgångssaga, men den positiva utvecklingen har nu stannat av.

”Situationen för människor i utsatt ställning verkar hela tiden bli svårare. Det känns som om människor i allt mindre utsträckning kan sätta sig in i andras situation, och att individer skuldbeläggs för sina egna svåra livsförhållanden”, säger Karvonen.

Skillnader i välfärd och hälsa är seglivade och går lätt i arv

Internationellt sett kan skillnaderna i välfärd och hälsa i Finland vara små, men ur ett inifrånperspektiv är de ganska tydliga och mycket seglivade. Till exempel har skillnader i dödlighet mellan Östra och Västra Finland observerats redan för flera hundra år sedan. Det finns ingen uttömmande förklaring till skillnaderna. Faktorer som migration, odlingsförhållanden och handel har genom tiderna påverkat dödligheten.

I dag påverkas välfärd och hälsa framför allt av en persons socioekonomiska ställning: ju lägre utbildning, yrkesstatus och inkomst, desto sämre hälsa.

”Den världskända forskaren om hälsoskillnader Michael Marmot har konstaterat att ju lägre den sociala ställningen är, desto större är risken bland annat för hjärtsjukdomar, stroke, sjukdomar i matsmältningsorganen och hivinfektion. Risken för självmord, olyckor och våldsamma dödsfall ökar också”, säger Karvonen.

När det gäller skillnader i välfärd talar man ofta om levnadsförhållanden, delaktighet eller deltagande, gemenskap och identitet. Även i dessa finns stabila skillnader. Utbildning och inkomster påverkar möjligheterna till aktivitet och deltagande samt sociala relationer. Personer med högre utbildning har ofta olika nätverk som de kan utnyttja vid behov.

”Till exempel kan personer med invandrarbakgrund ha sociala relationer enbart inom den egna gemenskapen, vilket kan försvåra sysselsättning och integration i samhället.”

Sämre välfärd och hälsa går lätt i arv från en generation till nästa. Fattigdom som upplevs i barndomen får långvariga konsekvenser in i vuxenlivet, och enligt vissa studier är spädbarnstiden en särskilt kritisk period i detta avseende.

”Redan små barn har skillnader i hälsa. De hänger samman med levnadsförhållanden och vilka resurser föräldrarna har. Dessutom vet man till exempel att användningen av utkomststöd går i arv. Om en familj har behövt utkomststöd behöver barnen det ofta själva i vuxen ålder.”

Primärvården måste stärkas

Det finns mycket som kan göras för att minska skillnader i hälsa och välfärd. THL har betonat att den offentliga primärvården bör stärkas. Det ska vara lätt att få vård oberoende av bostadsort, och problem bör behandlas innan de hinner förvärras.

”Om närtjänster försvinner och blir helt digitaliserade finns det en risk att en del av befolkningen hamnar utanför”, säger Karvonen.

På längre sikt är det svårare att minska ojämlikheten mellan olika befolkningsgrupper. Enligt Karvonen vore det viktigaste att stoppa negativa utvecklingstrender.

”Tillgången till alkohol bör inte ökas på något sätt. Dessutom bör låginkomsttagares utkomst inte ytterligare försämras och boendeförhållanden inte försvåras.”

Ett instabilt samhälle är svagt i kris

I Finland har man i årtionden arbetat för att minska skillnader i hälsa och välfärd. Frågan har ansetts viktig oberoende av regeringens sammansättning.

Dålig hälsa belastar inte bara individen utan också hälso- och sjukvården. Förebyggande av sjukdomar skulle göra det möjligt att rikta resurser till annat.

”Det finns också en risk att om ojämlikheten ökar, minskar tilliten och samhället blir instabilt.”

Ett instabilt samhälle är svagt när en kris inträffar.

”Tillit stärker samhällets resiliens. Den gör att vi klarar olika typer av kriser. Människor behöver uppleva att det är viktigt att försvara samhället. En mer krasst uttryckt realitet är att försvaret behöver friska soldater."