De flesta finländare upplever sitt liv som tryggt och har förtroende för samhällets aktörer och sina närstående, men förtroendet för till exempel social- och hälsovårdssystemet har försvagats under de senaste åren, enligt Välfärdsöversikten som publicerats av THL.
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd.
Enligt THL:s rapport Välfärdsöversikt 2025 upplever de flesta i Finland sina liv som trygga och har förtroende för samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försvagats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer.
”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger forskningsprofessor Laura Kestilä.
Levnadsförhållandena måste tryggas
Välfärdsöversikten innehåller 116 konkreta åtgärder för att möta aktuella utmaningar inom välfärd och hälsa samt stärka den sociala hållbarheten.
Rapporten betonar att välfärd främjas mest effektivt genom att säkerställa levnadsförhållanden, tjänster och trygghet i vardagen.
Bland åtgärderna ingår behovet av att granska förändringar i den sociala tryggheten som en helhet och bedöma hur dessa påverkar familjer och samhället i stort.
Dessutom behövs konkreta åtgärder för att förebygga fetma genom att göra hälsosamma val enklare och mer tillgängliga. Rapporten rekommenderar bland annat hälsobaserad prissättning, samhällsstrukturer som främjar gång och cykling samt att tillräckliga resurser säkerställs för offentliga måltidstjänster.
Om ökningen av fetma kan hejdas kan 1,5 miljarder euro sparas i kostnader för hälso- och sjukvård och receptbelagda läkemedel bland den vuxna befolkningen under en tioårsperiod.
Bekanta dig med befolkningens översikt över hälsa och välbefinnande i Julkari
Utkomststöd på 2020-talet: målet är ett bättre yttersta skydd
Den rapport som sammanställts av THL erbjuder ett heltäckande informationspaket om utkomststödet, behovet av stödet, mottagarna och dess roll som en del av det finländska socialskyddssystemet. Rapporten innehåller också flera förslag till hur det yttersta skyddet kan reformeras under de kommande åren. Om förslagen genomförs skulle de förbättra utkomststödsmottagarnas ställning, minska antalet personer som får stöd och lätta på byråkratin.
Grundtrygghetens tillräcklighet 2023–2025: Mellanbedömning av regeringsperioden
Grundtrygghetens tillräcklighet har försvagats under åren 2024–2025, särskilt bland arbetslösa barnfamiljer, visar THL:s mellanbedömning av grundtryggheten. Bakom utvecklingen finns regeringens nedskärningar i socialskyddet. Samtidigt har betydelsen av det yttersta skyddet, det vill säga utkomststödet, ökat. Enligt lag ska grundtrygghetens tillräcklighet bedömas vart fjärde år. På grund av de många förändringarna inom socialskyddet gjorde THL exceptionellt en mellanbedömning mitt under regeringsperioden.
Handbok för främjande av jämlikhet
Handboken ger välfärdsområdena information och verktyg för att främja jämlikhet och jämställdhet mellan könen. Ett planmässigt främjande av jämlikhet motverkar diskriminering. Dessutom förbättrar det tjänsternas genomslagskraft, tillgänglighet och aktualitet samt deras inriktning, särskilt till dem som har störst behov av tjänster.
Kundnöjdheten inom social- och hälsovårdstjänsterna har förblivit hög – förtroendet för systemets funktion har försvagats
År 2024 uppgav endast cirka hälften av finländarna att de har förtroende för hälso- och sjukvårdstjänsterna och ännu färre för socialtjänsterna. Förtroendet för servicesystemets funktion har försvagats tydligt, enligt resultaten från THL:s undersökning Friska Finland. Samtidigt uppgav de som använt tjänsterna att de var nöjda.