Befolkningens åldrande utmanar social- och hälsovården: ökningen av servicebehovet måste förberedas redan nu

I Finland lever människor längre och friskare än någonsin tidigare. Den förväntade livslängden har stigit jämnt, och merparten av de äldre lever självständigt. Befolkningens åldrande visar att vårt samhälle har lyckats: levnadsstandarden och hälso- och sjukvården har förbättrats.

Befolkningens åldrande ökar ändå oundvikligen behovet av social- och hälsovårdstjänster. Under de närmaste åren når de stora årskullarna den ålder då behovet av tjänster typiskt ökar. Minnessjukdomar cancer blir vanligare, allt fler får nedsatt funktionsförmåga, och allt fler behöver stöd i vardagen. Även om antalet friska levnadsår ökar, blir också den tid då tjänster behövs längre.

Samtidigt försämras försörjningskvoten, och det blir allt svårare att få tag på personal inom social- och hälsovården.

“Utmaningen med befolkningens åldrande är att vi har färre människor i arbete, men samtidigt behövs allt fler för att vårda äldre personer. Den låga nativiteten förvärrar situationen. Den fördjupar arbetskraftsbristen, minskar skatteunderlaget och försvagar potentialen för ekonomisk tillväxt”, säger THL:s ledande forskare Juha Honkatukia.

Vården av äldre står för hälften av ökningen i behovet inom social- och hälsovården

Enligt en färsk prognos ökar behovet av social- och hälsovårdstjänster under de kommande åren med ungefär en procent per år. Hälften av detta beror på vården av äldre. Det beror särskilt på att tjänsterna för äldre är arbetskraftsintensiva.

“Befolkningens åldrande syns inom den specialiserade sjukvården, men de största kostnaderna kommer från tjänster för äldre. De sista levnadsåren är de dyraste, eftersom vård dygnet runt kräver personal och infrastruktur”, säger Honkatukia.

Vid sidan av servicebehovet ökar också behovet av personal. Om servicestrukturen förblir oförändrad, kommer det fram till 2040 att behövas sammanlagt 53 000 fler anställda inom social- och hälsovården än i dag. Av dem är 26 000 närvårdare. Samtidigt når 200 000 vårdare pensionsåldern.

Välfärdsområdena möter situationen utifrån olika utgångslägen.

“På orter med befolkningsminskning framhävs andelen äldre, och tjänsterna måste produceras för en mindre befolkning, men infrastrukturen kan redan finnas på plats. I Nyland är situationen annorlunda. Trots att den arbetsföra befolkningen växer, har servicestrukturen inte nödvändigtvis förberetts för att ta hand om tiotusentals personer som behöver tjänster”, säger Honkatukia.

Trots att man borde förbereda sig på att servicebehovet ökar, söker systemet besparingar. Honkatukia anser att situationen är motsägelsefull.

“Inom social- och hälsovården råder det samtidigt personalbrist och en kontinuerlig ökning av servicebehovet. Situationen är utmanande, men just nu ligger fokus alltför mycket på kortsiktiga besparingar. Ökningen av servicebehovet kommer att fortsätta i årtionden”, bedömer han.

Resurser för stöd till boende i hemmet och förebyggande arbete

Enligt de nationella riktlinjerna ligger tyngdpunkten i tjänsterna för äldre redan nu i hemmet. Det betyder att äldre måste ha tillräcklig funktionsförmåga för att kunna bo hemma, och att det måste finnas tillräckliga vård- och stödtjänster för boende hemma.

Äldre bör erbjudas stöd för motion, hälsosamma levnadsvanor och sociala relationer redan medan de ännu är i gott skick. Kommunernas och välfärdsområdenas tjänster samt hälso- och välfärdsfrämjande verksamhet är oersättliga här.

“Om vård dygnet runt blir aktuell först senare, måste människor kunna bo längre hemma med stöd av hemservice eller i gemenskapsboende. Men det kräver att resurser styrs till dessa”, säger Honkatukia.

“För att servicesystemet ska hålla behövs förebyggande åtgärder”, säger THL:s ledande expert Sari Kehusmaa.

Det innebär att äldre bör erbjudas stöd för motion, hälsosamma levnadsvanor och sociala relationer redan medan de ännu är i gott skick. Kommunernas och välfärdsområdenas tjänster samt hälso- och välfärdsfrämjande verksamhet är oersättliga här.

Enligt Kehusmaa är behovet ännu mer brådskande av tjänster som upprätthåller funktionsförmågan bland äldre vars funktionsförmåga redan har försämrats. Då är det viktigt att förebygga försämring av den fysiska och psykiska funktionsförmågan till exempel genom rehabiliterande dagverksamhet. På så sätt stöds också boende hemma.

“Om behovet av tjänster dygnet runt kan skjutas upp ens med några månader, sparas stora summor både på välfärdsområdesnivå och nationellt. Till exempel kostar tre månaders vård dygnet runt för 1 000 personer cirka 15 miljoner euro. Klientavgifter täcker en del av kostnaderna”, säger Kehusmaa.

För att främja äldres välbefinnande och hälsa behövs en ny typ av samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena: ledning, gemensamma planer, överenskomna arbetsbeskrivningar och att arbetet riktas till verksamhet med effekt.

Potential kan också finnas i att effektivisera tjänsternas arbetssätt. Till exempel finns det skillnader i hur hemvård produceras, och områdena skulle i större utsträckning kunna dra nytta av varandras bästa praxis. Också teknik, såsom användning av distanstjänster, medför nya möjligheter, som enligt Honkatukia redan har synts i enheternas kostnader.

“De stora årskullarna förändrade en gång i tiden samhällsstrukturerna redan inom utbildningen och arbetslivet. Nu är det dags att tillsammans med dem förändra strukturerna och arbetssätten inom tjänsterna för äldre”, säger Kehusmaa.