Åtgärdsanvisning för MERS-coronavirusfall

På denna sida

Vem är anvisningen avsedd för?

Denna anvisning är avsedd för enheter som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdena, enheter som ansvarar för regional bekämpning av smittsamma sjukdomar samt laboratorier för klinisk mikrobiologi.

I denna åtgärdsanvisning beskrivs:

när MERS-infektion bör misstänkas
hur en patient med MERS behandlas
hur man förebygger att smittan sprids till den sjukes närmiljö.

Anvisningen är inte juridiskt bindande.

MERS-coronavirusets utbredning och smittväg

Middle East respiratory syndrome coronavirus, dvs. MERS-CoV, konstaterades för första gången i september 2012 i Saudiarabien hos en patient som avled i en svår luftvägsinfektion. Fram till slutet av 2025 har över 2600 fall konstaterats hos människor. Kameler har identifierats som smittkälla.

Seroepidemiologiska studier har visat att viruset förekommer i stor utsträckning hos kameler i olika delar av världen. De kända MERS-fallen är dock koncentrerade till patienter med en epidemiologisk koppling till Arabiska halvön.

Människan kan smittas från kameler direkt eller indirekt via deras mjölk eller andra produkter. Viruset kan också smitta från människa till människa vid nära kontakt, särskilt inom familjen och i sjukhusmiljö. Omfattande sjukhusepidemier har beskrivits, förutom i Förenade Arabemiraten, även i Sydkorea, där en person som återvänt från resa orsakade en epidemi med över 150 fall.

Över 80 % av MERS-fallen har rapporterats i Saudiarabien. I Europa har fall senast konstaterats 2025 i Frankrike och 2015 i Tyskland hos resenärer som besökt Arabiska halvön.

Symtom vid MERS-infektion

Typiska symtom vid MERS är feber, hosta och andnöd. Lunginflammation är ett vanligt fynd, men förekommer inte hos alla patienter. Även symtom från mag-tarmkanalen, såsom diarré, har rapporterats.

Svår sjukdom kan orsaka andningssvikt som kräver respiratorvård och stöd på intensivvårdsavdelning. Majoriteten av de smittade har en lindrig sjukdom, varvid infektionen ofta förblir oupptäckt.

Allvarligare sjukdom förekommer särskilt hos äldre, personer med nedsatt immunförsvar samt personer med kroniska sjukdomar såsom njursjukdom, cancer, kronisk lungsjukdom och diabetes. Av dessa har över en tredjedel avlidit.

Skydd mot MERS-smitta

På grund av infektionens potentiella allvar bör särskild uppmärksamhet fästas vid korrekt skydd för vårdpersonal samt förebyggande av smittspridning inom hälso- och sjukvården.

Det bästa sättet att skydda sig mot alla luftvägsinfektioner är god handhygien.

Man ska också skydda sig mot patientens luftvägssekret:

Patienten instrueras att täcka näsa och mun vid hosta samt att använda engångsnäsduk vid snytning
Kirurgiskt munskydd används på hostande patient och/eller av vårdpersonalen som vårdar patienten.

När bör MERS-infektion misstänkas hos en resenär som återvänder till Finland?

Infektionsrisken för finländska resenärer är mycket liten.

I nuläget kan MERS-coronavirusinfektion i Finland i första hand komma i fråga hos resenärer som återvänder från Mellanöstern, som har symtom som passar sjukdomsbilden för MERS-coronavirusinfektion och som inte förklaras av annan diagnos OCH någon av följande epidemiologiska kopplingar:

Kontakt med ett laboratoriebekräftat MERS-fall ELLER
Kontakt med kamel eller exponering för kamelsekret och/eller kamelbaserade produkter (t.ex. opastöriserad kamelmjölk) ELLER
misstanke om smitta förvärvad i sjukhus (se MERS-kriterier).

THL informerar vid behov om nya betydande MERS-epidemier som påverkar anvisningarna.

Aktuell information om MERS-situationen finns på WHO:s och ECDC:s webbplatser:

Kriterier för misstanke om MERS i öppenvård

I öppenvård ska en patient som söker vård eller kontaktar per telefon hänvisas till MERS-CoV-undersökningar om följande två kriterier uppfylls:

Sjukdomsbild: akut febersjukdom (feber >38°C) med symtom eller fynd som tyder på luftvägsinfektion (hosta, andningssvårigheter) och som är av sådan svårighetsgrad att sjukhusvård krävs OCH
Exponeringsuppgifter: inom 14 dygn före symtomdebut något av följande:
1. Nära kontakt med ett laboratoriebekräftat MERS-fall i något land ELLER
2. Nära kontakt med kamel och/eller kamelsekret och kamelprodukter (t.ex. opastöriserad mjölk) i Saudiarabien eller i ett land där inhemska MERS-fall konstaterats under innevarande år ELLER
3. Vistelse på sjukhus som patient/anhörig/arbetstagare i Saudiarabien eller i ett land där inhemska MERS-fall konstaterats under innevarande år.

Senast har sjukdomen observerats utanför Saudiarabien år 2023, då ett enstaka fall konstaterades i Förenade Arabemiraten. (Uppdaterad 10/2025).

Hänvisning till undersökningar sker enligt anvisningar från infektionsläkare. Detta är särskilt viktigt för att patienten ska kunna styras direkt till den mest lämpliga undersökningsplatsen och undvika onödiga kontakter.
Provtagning och laboratoriediagnostik

Intervju av patienten och fortsatta åtgärder

Den lokala läkaren ska först utreda exakta uppgifter om exponering och symtom genom att intervjua patienten samt bedöma om kriterierna uppfylls.

Vid ett positivt fall konsulterar läkaren därefter infektionsläkare inom det egna välfärdsområdet. Om denne inte är tillgänglig, konsulteras infektionsläkare inom det egna samarbetsområdet.

Infektionsläkaren kontaktar under tjänstetid THL:s smittskyddsläkare eller jourtid HUS infektionsjour. Via dem får man vid behov kontakt med THL:s jour, som gör en epidemiologisk riskbedömning och känner till den aktuella internationella situationen.

Kriterier för misstanke om MERS på sjukhus

På sjukhus övervägs MERS-CoV-undersökningar i samråd med infektionsläkare om följande två kriterier uppfylls:

Sjukdomsbild: akut febersjukdom (feber >38°C) med symtom på luftvägsinfektion såsom hosta eller andningssvårigheter samt radiologiskt verifierad lunginflammation eller ARDS (acute respiratory distress syndrome) OCH
Exponeringsuppgifter: inom 14 dygn före symtomdebut något av följande:
1. Nära kontakt med ett laboratoriebekräftat MERS-fall i något land ELLER
2. Nära kontakt med kamel och/eller kamelsekret och kamelprodukter (t.ex. opastöriserad mjölk) i Saudiarabien eller i ett land där inhemska MERS-fall konstaterats under innevarande år ELLER
3. Vistelse på sjukhus som patient/anhörig/arbetstagare i Saudiarabien eller i ett land där inhemska MERS-fall konstaterats under innevarande år.

Försiktighetsåtgärder och isolering

Om man utifrån klinisk sjukdomsbild, exponeringshistoria och konsultation med infektionsläkare beslutar att ta MERS-CoV-undersökningar, isoleras patienten och vårdas med samma försiktighetsåtgärder som vid misstanke om fågelinfluensa:

sedvanliga skyddsåtgärder
kontaktsmittisolering
droppsmittisolering (visir eller skyddsglasögon)
luftburen isolering.

Läs mer: Sedvanliga skyddsåtgärder och skyddsklassificering

Patientens närkontakter kartläggs, och eventuell symtomutveckling följs i 14 dygn efter exponering.

Som närkontakter räknas:

personer i samma hushåll
personer som direkt exponerats för luftvägssekret eller andra kroppsvätskor
vårdpersonal samt andra som exponerats inom hälso- och sjukvården.

Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om MERS-coronavirus

Laboratoriediagnostik av MERS är centraliserad till den offentliga hälso- och sjukvården vid HUS Diagnostikcentrum.

Specifik diagnostik för MERS-coronavirus ska begäras endast efter konsultation med infektionsläkare.

Rekommenderade mikrobiologiska undersökningar för MERS-coronavirus

Diagnostiska laboratoriers enheter för klinisk mikrobiologi ska kontaktas för att säkerställa beredskapen innan prover skickas.

Påvisning av RNA av MERS-coronavirus (hCoV-EMC) (ZoonNhO, KL nr 20857)

För RNA-påvisning av MERS-coronavirus tas alltid parallella prover som skickas till THL:s mikrobiologiska enhet, virologiska laboratoriet i Helsingfors. HUS Diagnostikcentrum skickar parallella prover till THL.

Före provsändning ska kontakt tas med THL:s virologiska laboratorium:
Niina Ikonen, tfn 029 524 8413 och Carita Savolainen-Kopra, tfn 029 524 8884

Diagnostiska prover bör i första hand tas från de nedre luftvägarna (BAL- eller sputumprov).

Virusodlingar (även differentialdiagnostiska) ska utföras endast i laboratorier som uppfyller kraven för biosäkerhetsnivå 3 (BSL-3). Från MERS-positiva virusodlingar skickas prov till THL.

Från fall till fall kan andra differentialdiagnostiska analyser göras efter konsultation med infektionsläkare.

Provtagning

Sputum- eller BAL-prov
Om sputum- eller BAL-prov inte kan tas, kan undersökning göras från nasofarynxaspirat eller nasofarynxprov med pinne

Om analys önskas från flera olika provtyper ska de skickas till laboratoriet samtidigt. För varje provtyp ska egen ZoonNhO-begäran göras.

Prover packas som smittförande prover enligt gällande anvisningar.

Misstänkt prov märks med “MERS-misstanke”
Även differentialdiagnostiska prover ska packas och märkas på samma sätt så länge misstanken kvarstår. På transportlådan ska tydligt märkas ”INFEKTIONSLARM”

Sändning av prover

Prover ska transporteras till laboratoriet som kyltransport (+4°C). För att minimera transporttid skickas proverna till HUS Diagnostikcentrum med särskilda arrangemang (snabbkurir eller taxitransport). Postförsändelse rekommenderas inte. För interna transportarrangemang ger respektive enhet anvisningar.

Före provsändning till HUS Diagnostikcentrum ska virologienheten kontaktas för att avtala om analys och transport. Under tjänstetid (må–fre kl. 08–15) ring 050 427 2169 och jourtid (kl. 15–08 samt lör–sön och helgdagar) 040 837 4010 eller 040 837 4011.

Prover skickas alltid till adress: HUS Diagnostikcentrum, Klinisk mikrobiologi, Provmottagning, Haartmansgatan 1–3, 00290 Helsingfors.

Litteratur

Kim, S. W., et al. "Middle East respiratory syndrome coronavirus outbreak in the Republic of Korea, 2015." Osong Public Health Res Perspect 6.4 (2016): 269-78.