Att inleda och genomföra Pakka-verksamhetsmodellen – Utvärdering och utveckling

Pakka-verksamhetsmodellen har i THL:s utvärdering av verksamhetsmodeller för främjande av hälsa och välfärd (HYTE) fått helhetsomdömet ”berömlig” (4/5). Den har konstaterats vara en evidensbaserad verksamhetsmodell som förutsätter tillräckliga resurser, ett långsiktigt engagemang i målen, det gemensamma arbetet och utvärderingen. Genom att utvärdera och kontinuerligt utveckla verksamhetsmodellen så att den motsvarar lokala behov kan man säkerställa att modellen är aktuell och svarar mot områdets behov. Samtidigt uppmuntras aktörerna till fortsatt aktivt samarbete.

Utvärdering och utveckling av verksamheten

Utvärderingen och utvecklingen av Pakka-verksamheten sker på lokal nivå och vid behov även på regional nivå, om välfärdsområdet deltar. Detta möjliggör gemensam utveckling mellan kommuner på områdesnivå. Den gemensamma utvecklingen stöds också av det nationella Pakka-utvecklarnätverket, som samlar dem som koordinerar Pakka-arbetet i kommuner och områden samt tillsynsmyndigheter och organisationer.

I allmänhet bygger den lokala utvärderingen på dokumentation och kontinuerlig uppföljning som genomförs parallellt med Pakka-arbetet. Det arbete som utförts bör utvärderas regelbundet tillsammans med nyckelaktörer och samarbetspartner i efterfråge- och utbudsarbetsgrupperna, men även invånarna bör involveras i bredare utsträckning. Som stöd för utvärderingen är det bra att samla både kvantitativ och kvalitativ information. Ett exempel på kvalitativ information är respons som samlas in från samarbetspartner om det gemensamma arbetet. 

Genom att systematiskt följa både situationen kring alkohol, tobak och spel om pengar samt de genomförda åtgärderna kan man få information om hur arbetet lyckas och om det finns behov av förändringar. 

Utvärderingen av verksamheten kan till exempel stödjas av följande frågor:

  • Genomförs Pakka-verksamheten i tillräckligt bred omfattning?
  • Finns det behov av att utveckla koordineringen?
  • Är de centrala aktörerna aktivt engagerade i verksamheten?
  • Har verksamheten blivit en del av de lokala strukturerna?
  • Har de förväntningar som olika aktörer haft på verksamheten uppfyllts?
  • Har de olika delområdena i Pakka-modellen beaktats i arbetet?
  • Har de mål som satts upp för verksamheten uppnåtts?
  • Vilka förändringar har verksamheten lett till (t.ex. i arbetssätt eller i tillgången till rusmedel)?

Mätare och indikatorer 

Med hjälp av olika mätare kan man följa hur väl de uppställda målen har uppnåtts. Processmätare beskriver det arbete som har utförts och de förändringar som skett, medan resultatmätare ger kvantitativ information om effekterna av Pakka-verksamheten eller om uppnådda resultat. Enhetliga indikatorer möjliggör i viss mån även regionala jämförelser. 

I nyckelindikatorer om rusmedel (Sotkanet) finns vissa nationellt sammanställda uppföljningsmätare som lämpar sig för att utvärdera Pakka-verksamheten. För att få en mer heltäckande bild av den faktiska situationen behöver dessa kompletteras med lokalt och regionalt insamlad information, till exempel om ansvarsfull verksamhet i näringslivet. 

Information om Pakka-verksamheten kan fås till exempel genom: 

  • provköp i detaljhandel vid servering 
  • restaurangernas kundutvärderingar
  • uppföljning av näringslivets egenkontroll
  • enkät om rusmedelssituationen
  • frågor om alkohol, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar i enkäten Hälsa i skolan
  • polisens statistik (t.ex. våldsbrott nattetid på offentliga platser)
  • tillsynsstatistik från alkoholförvaltningen (t.ex. utskänkningstillstånd som dragits in på grund av olägenheter i fråga om ordning)
  • lokala försäljningssiffror från näringsidkare (uppgifter från det s.k. Puhti-projektet)

Med hjälp av nyckelindikatorer om rusmedel kan man till exempel undersöka: 

  • hur vanligt det är att minderåriga använder alkohol och tobaks- och nikotinprodukter samt spelar om pengar
  • hur tillgängliga alkohol och tobaks- och nikotinprodukter är för minderåriga i detaljhandel eller på utskänkningsställen 
  • hur vanligt riskbruk av alkohol och berusningsdrickande är.

Läs också: Nyckelindikatorer för missbruk i kommuner och regioner (Sotkanet)

För närvarande baseras de mätare som används för att utvärdera Pakka-verksamheten i stor utsträckning på indikatorerna i enkäten Hälsa i skolan. De fokuserar på ungas användning av alkohol, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar och delvis även på tillgången till dessa produkter. Resultaten från enkäten Hälsa i skolan för varje kommun och område kan granskas i THL:s resultattjänst (Tableau). 
Resultaten från enkäten Hälsa i skolan i THL:s resultattjänst 

Det är viktigt att notera att enskilda Pakka-åtgärder inte ger tillräckligt starka effekter för att de skall kunna åskådliggöras i indikatorerna. Förebyggande åtgärder mot rusmedels- och beroenderelaterade skador består av flera åtgärder som verkar i samma riktning, där Pakka-åtgärderna utgör en central del av helheten. 

Mätarna visar effekter över olika tidsperioder: 

  • På lång sikt: förekomsten av alkohol-, tobaks- och spelrelaterade skador
  • På medellång sikt: minderårigas tillgång till alkohol, tobak och spel om pengar samt berusade personers tillgång till alkohol 
  • På kort sikt: positiv respons på utbildningar och seminarier, genomförandet av enskilda interventioner samt antalet tidningsartiklar