Inlämning av vårdanmälningsuppgifter inom hälso- och sjukvården och hemvården – Tillhandahållande av uppgifter om tillgång till vård inom primärvården

Återuppringningar eller elektroniska svar ska ske inom samma vardag efter att patienten tagit kontakt. Bedömningen av vårdbehovet ska göras inom samma vardag efter att patienten tagit kontakt eller när en fråga om tillgång till vård kommer fram.

För vårdanmälningsregistret behövs förutom tiden för bedömning av vårdbehovet även tiden för patientens kontakt, det vill säga den tid då patienten lämnade in en samtalsförfrågan eller uträttar ärenden digitalt, till exempel genom att lämna ett meddelande eller göra en symtombedömning.

Patienten ska informeras om tidpunkten för tillgång till vård. Om den angivna tidpunkten ändras, ska den nya tidpunkten och orsaken till ändringen omedelbart meddelas patienten.

Lag om patientens ställning och rättigheter 4 § (Finlex)

Bedömningen av vårdbehovet är en individuell bedömning av behovet av undersökningar eller vård och hur brådskande vården är samt av vilken yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som utfört undersökningarna eller gett den vård patienten behöver.

• Bedömningen av vårdbehovet görs inom samma vardag när klienten tar kontakt och har behov av vård.
• När ett nytt hälsoproblem uppkommer (sjukdom, skada, försvårad långtidssjukdom, nytt symptom eller nedsatt funktionsförmåga) eller något annat som omfattas av vårdgarantin och som inte kan behandlas direkt.
• Om patienten utifrån en bedömning av vårdbehovet har hänvisats till vård av någon annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården än läkare eller tandläkare och ytterligare ett läkar- eller tandläkarbesök behövs.
• Om en tandläkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården hänvisar en specialisttandläkare inom primärvården till vård.

Vid bedömningen av vårdbehovet bedömer en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården om ärendet omfattas av vårdgarantin, inom vilken tid man bör få vård och vilken yrkesutbildad person. Från bedömningen görs nödvändiga journalanteckningar.

Registrering av resultatet av bedömningen av vårdbehovet

• Om ärendet omfattas av vårdgarantin, anteckna resultatet av bedömningen av vårdbehovet på ett strukturerat sätt med hjälp av resultatklassificeringen av bedömningen av vårdbehovet.
• Om ärendet inte omfattas av vårdgarantin behöver resultatklassen för bedömning av vårdbehovet inte skrivas in strukturerat. Om ett informationssystem ändå tvingar dig att skriva in en resultatklass ska du använda resultatklass Y90 Ärende som inte omfattas av uppföljning av tidsfristerna.
• Kontrollera ännu rätt serviceform för tidsbokningen eller besöket, besökets karaktär (sjukvård eller hälsovård), hur brådskande det är, kontaktsättet och orsaken till besöket.
• Även i brådskande ärenden registreras en bedömning av vårdbehovet. Brådskande ärenden ingår inte i uppföljningen av icke-brådskande tillgång till vård, men uppgifterna utnyttjas i fortsättningen vid uppföljningen av brådskande vård.

När man ger tid tar man hänsyn till patientens ålder.

• Från och med 1.1.2025 är maximitiderna för att få vård längre för patienter som fyllt 23 år.
• Avgörande för valet av de åldersbaserade maximitider som ska tillämpas är patientens ålder när denne i enlighet med 51 § i hälso- och sjukvårdslagen tar kontakt med en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården. Mer information i kapitel 5 (social- och hälsovårdsministeriet)

Maximitiderna anges i hälso- och sjukvårdslagen. Det görs alltid en helhetsbedömning av patientens situation utifrån vilken han eller hon vårdas. Maximitiderna är tidsgränser och patienten ska vid behov vårdas även snabbare utifrån en helhetsbedömning.

Mun- och tandvård från 1.1.2025

Patienter under 23 år

• Det första vård- eller undersökningstillfället ska ordnas inom tre månader efter att patienten kontaktats och vårdbehovet bedömts.
• Om den första vårdhändelsen inträffade hos någon annan yrkesutbildad person inom mun- och tandvården än en tandläkare och det ännu behövs vård eller undersökning av en tandläkare, ska den fortsatta vården av tandläkaren ordnas inom fyra veckor från det att servicebehovet konstaterats eller inom tre månader från den ursprungliga kontakten med patienten och bedömningen av vårdbehovet.
• Tillträde till specialisttandläkare ska ordnas inom tre månader från det att professionell mun- och tandhygienist konstaterat behovet av service.

23 år fyllda

• Det första vård- eller undersökningstillfället ska ordnas inom sex månader efter att patienten kontaktats och vårdbehovet bedömts.
• Om den första vårdhändelsen inträffade för någon annan yrkesutbildad person inom mun- och tandvården än tandläkaren och det ännu behövs vård eller undersökning av en tandläkare, ska den fortsatta vården av tandläkaren ordnas inom sex månader från den ursprungliga bedömningen av undersöknings- eller vårdbehovet.
• Tillträde till specialisttandläkare ska ordnas inom sex månader från det att yrkesutbildade personen konstaterat behovet av service.

Patienter i alla åldrar

• Om en periodisk hälsoundersökning av munnen som hör till rådgivningstjänsterna eller skol- och studerandehälsovården utförs av någon annan yrkesutbildad person inom mun- och tandvården än en tandläkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar ett behov av undersökning eller vård av en tandläkare, ska tillgång till tandläkare ordnas inom fyra veckor från det att behovet av service konstaterats.

Annan öppenvård inom primärvården från 1.1.2025

Patienter under 23 år

• Den första vårdhändelsen ska ordnas inom de 14 dygn som följer efter att patienten kontaktats och vårdbehovet bedömts av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, om orsaken till att patienten sökt vård är insjuknande, skada, förvärrning av en kronisk sjukdom, symtomdebut eller nedsättning av funktionsförmågan och det är fråga om vård inom området allmänmedicin.
• När orsaken till att patienten sökte vård var insjuknande, skada, förvärrning av en kronisk sjukdom, symtomdebut eller nedsättning av funktionsförmågan och det är fråga om vård inom området allmänmedicin och patienten på basis av bedömning av vårdbehovet först hänvisats till en annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården än en läkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar att patienten behöver en undersökning eller vård som utförs av en läkare för att behandla ett hälsoproblem, ska tillträde till läkarmottagningen ordnas under de sju dygn som följer på mottagningen.

För en del vårdfall gäller en maximitid på tre månader, om en individuell tidsfrist inte har fastställts i vård- eller rehabiliteringsplanen. Till exempel

• rehabiliteringstjänsternas första vård- eller rehabiliteringshändelse.
• den första vårdhändelsen för tjänster som främjar hälsa och välbefinnande. Till denna grupp hör till exempel det första besöket för vissa vaccinationer (t.ex. studie- och arbetsrelaterade, vissa vaccinationer som ges efter att mjälten avlägsnats samt fästingvaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet).
• vårdfall som utförs enbart för att erhålla ett intyg eller utlåtande inom hälso- och sjukvården.

Patienter som fyllt 23 år

• Det första vårdtillfället ska ordnas inom tre månader efter att behovet konstaterats.
• Om patienten först hänvisades till en annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården än en läkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar att patienten ännu behöver undersökning eller vård av en läkare för att behandla ett hälsoproblem, ska ett fortsatt läkarbesök ordnas inom tre månader från den ursprungliga bedömningen av undersöknings- eller vårdbehovet.

Maximitiderna för att få vård gäller inte

• uppföljningsbesök enligt vård- eller rehabiliteringsplanen. Undersökningen eller vården ska ordnas i enlighet med det undersöknings- eller vårdintervall som skrivits in i vårdplanen, om det inte i bedömningen av vårdbehovet framkommer omständigheter på basis av vilka det individuella undersöknings- eller vårdintervallet blir eller kan avvikas.

Maximitiderna för tillgång till vård gäller inte heller vissa förebyggande tjänster, eftersom det finns särskilda bestämmelser om tillhandahållande av sådana tjänster. Dessa är t.ex.

• periodiska besiktningar som hör till rådgivningsverksamheten samt skol- och studerandehälsovården enligt den så kallade rådgivningsförordningen.
• screening
• en del av de vaccinationer som är föremål för specialreglering.

Inom hälso- och sjukvården skall vid behov utarbetas en plan för undersökning, vård och medicinsk rehabilitering eller någon annan motsvarande plan. Av planen skall framgå hur och enligt vilken tidtabell vården av patienten ordnas.

Lagen om patientens ställning och rättigheter 4 a § (Finlex)

En bedömning av vårdbehovet görs alltid när klienten kontaktar och har behov av vård. Vid bedömningen av vårdbehovet ska det bedömas om ärendet ingår i uppföljningen av tillgången till vård.

Om ett individuellt undersöknings- eller vårdintervall har fastställts i klientens vård- eller rehabiliteringsplan, ingår besök enligt detta inte i uppföljningen av tillgången till vård. När klienten kontaktar en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömer klientens vårdbehov och utifrån en helhetsbedömning om man ska avvika från en tidigare uppgjord vård- eller rehabiliteringsplan. Resultatet och maximitiden för bedömningen av vårdbehovet beror på patientens situation och sak.

Inom hälso- och sjukvården skall vid behov utarbetas en plan för undersökning, vård och medicinsk rehabilitering eller någon annan motsvarande plan. Av planen skall framgå hur och enligt vilken tidtabell vården av patienten ordnas.

Lagen om patientens ställning och rättigheter 4 a § (Finlex)

Registrering av resultatet av bedömningen av vårdbehovet

• Om ärendet omfattas av den så kallade vårdgarantin, anteckna resultatet av bedömningen av vårdbehovet på ett strukturerat sätt med hjälp av resultatklassificeringen av bedömningen av vårdbehovet.
• Om ärendet inte omfattas av vårdgarantin behöver resultatet av bedömningen av vårdbehovet inte registreras strukturerat. Om informationssystemet ändå tvingar dig att registrera resultatet ska du använda resultatklass Y90 Ärende som inte omfattas av uppföljning av tidsfristerna.
• Kontrollera ännu rätt serviceform för tidsbokningen eller besöket, besökets karaktär (sjukvård eller hälsovård), hur brådskande det är, kontaktsättet och orsaken till besöket.

Tillgången till vård gäller icke-brådskande öppenvårdstjänster inom primärvården. Det första besöket i rehabiliteringstjänsterna ska genomföras i enlighet med vård- eller rehabiliteringsplanen eller, om det inte har gjorts, senast inom tre månader. Om patienten är 0–22-år och det är fråga om insjuknande, skada, förvärrning av en kronisk sjukdom, symtomdebut eller nedsättning av funktionsförmågan ska den första vårdhändelsen inom rehabiliteringstjänsterna genomföras inom 14 dygn. Om en vård- eller rehabiliteringsplan har utarbetats, ska man dock alltid i samband med bedömningen av vårdbehovet bedöma om man ska avvika från planen på grund av patientens mående och ärendet.

Resultatalternativ för bedömning av vårdbehovet när patienten vårdas i den egna organisationen

• Om man i patientens vård- eller rehabiliteringsplan fastställer en individuell tidsfrist och i informationssystemet är tvungen att anteckna resultatet av bedömningen av vårdbehovet: Y90 Ärende som inte omfattas av uppföljning av tidsfristerna. Om ärendet inte omfattas av vårdgarantin behöver dock resultatklassen för bedömning av vårdbehovet inte skrivas in strukturerat.
• Om det inte finns någon vård- eller rehabiliteringsplan eller individuell tidsfrist är maximitiden 3 månader för personer som fyllt 23 år, dvs. koden Y50 (gamla koden Y32) används.
• Om det inte finns någon vård- eller rehabiliteringsplan eller individuell tidsfrist för 0–22-åringar används koden Y50 (gamla koden Y31) inom den maximala tiden på 14 dygn och koden Y52 (gamla koden Y32) inom den maximala tiden på 3 månader.

Av både hälso- och sjukvårdsbesöken ingår en del i uppföljningen av tillgången till vård.

Till exempel följande besök inom hälso- och sjukvården ingår i uppföljningen av tillgången till vård och den maximala tiden för att få vård i alla åldrar är tre månader om det inte finns någon individuell vårdplan:

• den första vårdhändelsen för tjänster som främjar hälsa och välbefinnande
• vaccinationer i anslutning till studier och arbete
• fästingvaccinationer som ingår i vaccinationsprogrammet
• vissa vaccinationer ges efter att mjälten avlägsnats.

Resultatkod för bedömning av vårdbehovet

• 0–22-åringar: Y52 (äldre kod Y32)
• 23 år och äldre: Y50 (äldre kod Y32).

Uppföljning av tillgång till vård omfattar inte följande vaccinationer

• Vaccinationer som regleras separat, till exempel vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet för barn och ungdomar och Covid-19-vaccinationer.
• Brådskande vaccinationer till exempel i anslutning till exponeringssituationer, såsom rabiesvaccin, eftersom de ges som brådskande och inte som icke-brådskande vård.

Uppgifter om tillgången till vård ska lämnas till THL också när en offentlig myndighet (t.ex. en välfärdsregion) skaffar en tjänst från en annan offentlig eller privat serviceproducent som köptjänst eller genom att ge en servicesedel eller lägga ut tjänsten på entreprenad. Den instans som ansvarar för ordnandet av tjänsterna är skyldig att i dessa fall se till att en annan serviceproducent lämnar in vårdanmälningsuppgifterna. Det rekommenderade sättet är att den som producerar köpta tjänster själv lämnar in uppgifterna till vårdanmälningsregistret, varvid uppgifterna ska vara kopplade till beställarens id (OID-kod) för den köpta tjänsten.

Mer information i vårdanmälningshandboken (Yhteistyötilat)

Vid registrering av vårdbehovet försöker man koppla samman bedömningen och besöket så att man också kan mäta och rapportera hur maximitiderna för att få vård i köpta tjänster har förverkligats.

Gällande koder när patienten hänvisas till köptjänster eller ett annat välfärdsområde:

• Y70 Annan tjänsteproducent, icke-brådskande 1. vårdhändelse
• Y72 Annan tjänsteproducent, annan icke-brådskande 1. vårdhändelse
• Y78 Annan tjänsteproducent, terapigarantins intervention (används endast vid registrering av terapigaranti)
• Y80 Annan tjänsteproducent, fortsatt vård av läkare eller tandläkare efter 1. bedömning av vårdbehovet
• Y82 Annan tjänsteproducent, fortsatt vård av läkare eller tandläkare
• Y86 Annan tjänsteproducent, fortsatt vård efter hälsoundersökning
• Y88 Annan tjänsteproducent, fortsatt vård av specialisttandläkare.

För det mesta, ja. Även då registreras besöket eller distanskontakten, då vården genomförs helt och hållet genast i samband med kontakten (Y21 vård vid första kontakten).

Dessa bedömningar av vårdbehovet omfattar inte besök eller distanskontakt:

• Y22 Behandling är nödvändig, men inga tider finns att ge (giltigt t.o.m. 31.12.2024)
• Y29 Den erbjudna tiden passar inte för kunden.

Om avsändaren (en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården) i enlighet med sin helhetsbedömning har gjort en anteckning om den individuella måltiden i patientens vård- eller rehabiliteringsplan, ska remissen följas. Då ingår ärendet inte i uppföljningen av tillgången till vård. Resultatet av bedömningen av vårdbehovet, om det är nödvändigt att i systemet anteckna: Y90 Ärende som inte omfattas av uppföljning av tidsfristerna. Om patientens ärende inte ingår i vårdgarantin behöver resultatklassen för bedömning av vårdbehovet inte skrivas in strukturerat.

Om en individuell målsatt tid inte har noterats, ska en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedöma om patientens ärende hör till uppföljningen av tillgången till vård enligt hälso- och sjukvårdslagen och inom vilken tid vård ska ges. Resultatklassen för bedömning av vårdbehovet registreras med hänsyn till patientens sak och tillstånd.

Det bör också beaktas att man ska få vård eller undersökning enligt god vårdpraxis och utifrån en helhetsbedömning av en legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Bedömningen av vårdbehovet och besöket eller distanskontakten registreras hos den huvudsakliga vårdpersonalen, det vill säga den som uträttar ärenden med patienten. Tiden för patientens tillgång till vård räknas från denna bedömning av vårdbehovet och från besöket eller distanskontakten i samband med detta.

Om någon konsulteras i frågan, registreras dessutom en konsultation för denne. Man behöver inte skriva in en bedömning av vårdbehovet. Antalet konsultationer följs upp i Avohilmo-rapporteringen.

Bedömningen av vårdbehovet ska enligt hälso- och sjukvårdslagen göras under samma vardag som patienten kontaktas. Om till exempel en sjukskötare inte vet hur man gör det ska man få läkarkonsultation under samma dag.

Som resultat av bedömningen av vårdbehovet används den resultatklass som krävs för att behandla klientens hälsoproblem inom vårdgarantins maximitid, till exempel Y50 Icke-brådskande vård, 1. vårdhändelsen.

Även "Y21 Vård vid första kontakt" kan användas, men endast om klientens ärende slutförs vid första kontakt, oberoende av kontaktsätt, till exempel med hjälp av anvisningar och råd om egenvård eller på något annat sätt som motsvarar behovet, och man inte längre behöver boka tid för samma ärende. Om man ännu måste boka tid för samma sak, används en annan resultatkod för bedömning av vårdbehovet än Y21, dvs. till exempel koden Y50.

Ja. Inga åldersgrupper har uteslutits från uppföljningen av tillgången till vård.

Brådskande ärenden sköts med den skyndsamhet som ärendet och situationen kräver.

I icke-brådskande ärenden är maximitiderna för att få vård från och med 1.1.2025 strängare för personer under 23 år än för äldre.

I hälso- och sjukvårdslagen har det separat fastställts maximitider för det fortsatta läkar- och tandläkarbesöket efter det första besöket, då den första mottagaren är någon annan än en läkare eller tandläkare samt för tillgången till vård eller undersökning hos en specialisttandläkare. Utfallet av maximitiderna för dessa vårdfall följs alltså också upp i rapporteringen av tillgången till vård.

För dessa fortsatta läkar- och tandläkarbesök som följer på det första besöket till vård samt för hänvisning till vård eller undersökning hos specialisttandläkare ska en ny bedömning av vårdbehovet skrivas in, så att man vet

• behovet av ett fortsatt besök
• man kan mäta tiden mellan bedömningen av vårdbehovet och vårdhändelsen, det vill säga inom vilken tid tillgången till vård till ett fortsatt besök faktiskt förverkligades.

Uppföljningsbesök efter det första läkar- eller tandläkarbesöket ingår inte längre i uppföljningen av tillgången till vård när vårdplanen redan är uppgjord och vården framskrider planenligt. Patienten omfattas alltså redan av vården. En yrkesutbildad person ska dock alltid bedöma patientens tillstånd och situation när han eller hon tar kontakt, varvid till exempel patientens tillstånd försämras och patientens ärende åter kan ingå i uppföljningen av tillgången till vård, dvs. resultatet av bedömningen av vårdbehovet ska registreras.

För fortsatta besök av andra yrkesgrupper, till exempel sjukskötare, har man inte fastställt någon maximitid för att få vård och de ingår alltså inte i uppföljningen av tillgången till vård.

Maximitiden för fortsatta besök räknas antingen från den första, ursprungliga bedömningen av vårdbehovet eller från konstaterandet av behovet av fortsatt vård. Beakta alltså när patienten ges tid hur maximitiden beräknas och att längre maximitider gäller för personer som fyllt 23 år.

En bedömning av vårdbehovet ska göras under samma vardag när klienten kontaktar eller kommer fram med ett ärende som gäller tillgång till vård och som inte kan skötas genast. Man strävar efter att ordna vården eller undersökningen inom den maximitid som lagen anger och som ärendet kräver. Vid behov ordnas tiden till exempel på ett annat verksamhetsställe på rimligt avstånd eller som köptjänst.

Om det finns tider att ge, så kan tiden ges även om maximitiden överskrids. Resultatet av bedömningen av vårdbehovet bestäms utifrån patientens behov, till exempel Y50 eller Y52.

Om det inte alls finns någon tid att ge, väljs från och med 1.1.2025 samma resultat av bedömningen av vårdbehovet som när tiden kunde ges. Genomförandet av tillgången till vård inom maximitiden kan följas upp om patienten senare får den tid han eller hon behöver. Resultatet av bedömningen av vårdbehovet ”Y22 Behandling är nödvändig, men inga tider finns att ge" används alltså inte längre.

Observera att ett vårdfall som inträffar senare ska kombineras med en första kontakt i anslutning till klientens ärende och då med en bedömning av vårdbehovet. Det görs alltså inte flera resultatregistreringar av bedömningen av patientens vårdbehov i samma ärende.

Mer information: Anvisning: Tillämpning av bestämmelserna om tillgången till icke-brådskande primärvård (social- och hälsovårdsministeriet)

Om patienten för första gången söker sig till en tandundersökning och det inte finns någon vårdplan, ingår tandundersökningen i uppföljningen av tillgången till vård.

• Typ av besök: Sjukvård (SH).
• Resultat av bedömning av vårdbehovet: Y50 Icke-brådskande vård, 1. vårdhändelse (äldre kod Y32).

Undantag: Periodiska kontroller som hör till rådgivningsverksamheten samt skol- och studerandehälsovården styrs av egen lagstiftning och ingår därför inte i uppföljningen av tillgången till vård.

• Typ av besök: hälsovård (TH).
• Resultatet av bedömningen av vårdbehovet, om det är nödvändigt att registrera detta i datasystemet: Y90 Ärende som inte omfattas av uppföljning av tidsfristerna. Om ärendet inte ingår i uppföljningen av tillgången till vård, behöver resultatklassen för bedömning av vårdbehovet inte skrivas in strukturerat.

Om en vårdplan har gjorts upp och ett individuellt undersöknings- eller behandlingsintervall har fastställts, ingår besök enligt planen inte i uppföljningen av tillgången till vård.

• Resultatet av bedömningen av vårdbehovet, om det är nödvändigt att registrera detta i datasystemet: Y90. Om ärendet inte omfattas av vårdgarantin behöver resultatklassen för bedömning av vårdbehovet inte skrivas in strukturerat.
• När klienten kontaktar en yrkesperson bedömer dock utifrån klientens vårdbehov och helhetsbedömning om man ska avvika från den vårdplan som gjorts tidigare.

Om man måste avvika från den uppgjorda vårdplanen, ingår saken i uppföljningen av tillgången till vård. Resultatet av bedömningen av vårdbehovet, som då registreras, beror på patientens tillstånd och sak.

Beakta också eventuella fortsatta besök efter munhälsokontrollen, som ingår i uppföljningen av tillgången till vård (fråga 3).

Ett välfärdsområde ska månadsvis i det allmänna datanätet offentliggöra nyckeltal för den föregående kalendermånaden om hur de i 51, 51 a och 51 b § föreskrivna längsta väntetiderna har hållits.

• 51 § får patienter under samma dag kontakt med en hälsovårdscentral eller annan verksamhetsenhet inom primärvården vardagar under tjänstetid.
• 51 a § Utfallet av maximitiderna inom primärvården per verksamhetsenhet.
• 51 b § Utfallet av maximitiderna inom mun- och tandvården per verksamhetsenhet.

Välfärdsområdet ska offentliggöra nyckeltalen separat för varje hälsovårdscentral och annan verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården. Om en hälsostation, tandklinik eller annan motsvarande fristående enhet lyder under en verksamhetsenhet ska nyckeltalen offentliggöras separat för varje sådan enhet, om det är möjligt.

Institutet för hälsa och välfärd producerar nyckeltalen utifrån de uppgifter som institutet fått med stöd av 5 och 5 c § i lagen om Institutet för hälsa och välfärd. Institutet för hälsa och välfärd ska ge behövliga uppgifter till välfärdsområdet för offentliggörande. (Hälso- och sjukvårdslag 55 §.)

För detta ändamål ska välfärdsområden och andra offentliga serviceanordnare lämna in uppgifter om tillgång till vård inom primärvården till Avohilmo-registret. Skyldigheten gäller även köptjänster som upphandlas av en offentlig serviceanordnare. De inlämnade uppgifterna finns i THL:s databasrapporter.