Hälften av barnen i förskoleåldern har minst två timmars skärmtid på lediga dagar
Barn i förskoleåldern tillbringade mycket tid framför skärm år 2024. Omkring hälften använde digitala enheter minst två timmar på lediga dagar, något oftare pojkar än flickor. Enligt enkäten var ändå 81 % av pojkarna och 75 % av flickorna i förskoleåldern fysiskt aktiva i över en timme på lediga dagar.
Cirka 40 % av barnen hade blivit mobbade, något oftare pojkar än flickor. En förälder eller annan närstående vuxen hade utsatt ungefär hälften av barnen för psykisk misshandel minst en gång under det senaste året, och cirka 6 % för fysisk misshandel. 15 % av barnen hade exponerats för förälders berusningsdrickande.
De flesta familjer med barn i förskoleåldern mår bra, men särskilt ensamföräldersfamiljer är belastade
Över 80 % av föräldrarna till barn i förskoleåldern var nöjda med livet år 2024. De flesta mådde bra och såg optimistiskt på framtiden. De flesta uppgav att familjen trivs i sitt bostadsområde. Dessutom hade de flesta pålitliga närstående att dela glädje och sorg med – och som kan ge stöd vid behov.
Upp till 40 % av föräldrarna till förskolebarn uppgav utmattningssymtom i 2024 års enkät och också annan belastning. Särskilt ensamföräldersfamiljer rapporterade hälsoproblem, ensamhet och ekonomisk knapphet.
Mer än en tredjedel av mödrar i ensamföräldersfamiljer med barn i förskoleåldern uppgav att de tvingats dra in på mat eller läkemedel på grund av brist på pengar. Dessutom ansåg många att intressanta hobbyer var för dyra.
Tilliten till framtiden ökar spädbarnsfamiljernas önskan om fler barn
År 2024 önskade 44 % av föräldrar som fått barn fler barn. Bland dem som fått sitt första barn var andelen 67 %. 7 % uppgav att de inte vill ha fler barn och 26 % tvekade. Andelarna som önskar fler barn var något lägre än år 2020, då 49 % av alla föräldrar och 73 % av dem som fått sitt första barn önskade fler barn.
Den vanligaste orsaken till tvekan i spädbarnsfamiljer var orken som förälder enligt 2024 års enkät: 35 % av dem som tvekade angav detta. Den näst vanligaste orsaken var nöjdhet med nuvarande antal barn. Även ekonomin, att förena familjeliv med arbete eller studier, svåra förlossningsupplevelser samt klimatförändringen och världsläget nämndes som viktiga skäl.
Över 90 % av föräldrar i spädbarnsfamiljer såg optimistiskt på framtiden, och de flesta upplevde även sin hälsa som god år 2024. Utmattningssymtom var ändå vanliga: över en tredjedel rapporterade sådana. Omkring 10 % uppgav allvarliga utmattningssymtom, och av dem önskade bara en fjärdedel fler barn.
Fördjupa dig i statistikmaterialet
- Föräldrars välbefinnande till 4‑åriga barn, grundresultat 2018 (sammanfattning) (på finska)
- Föräldrars välbefinnande till 4‑åriga barn, regional jämförelse 2018 (sammanfattning) (på finska)
- Föräldrars välbefinnande till 4‑åriga barn 2018 (kuben) (på finska)
- 4‑åriga barns välbefinnande, grundresultat 2018 (sammanfattning) (på finska)
- 4‑åriga barns välbefinnande, regional jämförelse 2018 (sammanfattning) (på finska)
- 4‑åriga barns välbefinnande 2018 (kuben) (på finska)
Källor
- Hur mår familjer med spädbarn? Grundläggande resultat av undersökningen FinBarn. Diskussionsunderlag 48/2025. (på finska, sammandrag på svenska)
- Hur mår familjerna med barn i förskoleåldern? Grundläggande resultat av undersökningen FinBarn Diskussionsunderlag 3/2025. (på finska, sammandrag på svenska)
- Spädbarnsfamiljernas välbefinnande – enkätundersökningen FinBarn 2020. Statistikrapport 6/2021.
- Välbefinnandet bland små barn och deras familjer 2018. Statistikrapport 10/2019.
Statistikbeskrivning
Resultaten om välbefinnandet hos barn i förskoleåldern och deras familjer bygger på FinBarn‑enkätundersökningens datainsamlingar 2018, 2020 och 2024.
År 2018 riktades datainsamlingen till familjer med fyraåriga barn. Alla familjer vars barns omfattande hälsoundersökning på barnrådgivningen inföll 1.2–31.10.2018 i de kommuner som deltog i insamlingen ombads delta via barnrådgivningen. Totalt deltog 290 fastlandsfinska kommuner. Helsingfors, Vanda, Kervo, Nurmijärvi och Tyrnävä deltog inte. Båda barnets föräldrar kunde svara på enkäten elektroniskt eller på papper. Upp till tre påminnelser skickades. Sammanlagt svarade den ena eller båda föräldrarna för 8 720 barn (ca 24 % av urvalets barn). Totalt inkom 10 737 föräldrasvar. Täckningen varierade avsevärt mellan kommuner och exakt svarsfrekvens kan inte beräknas.
Datainsamlingarna 2020 och 2024 genomfördes som postenkäter: en personlig inbjudan och övrigt material skickades per post hem till båda barnets officiella föräldrar. Det var möjligt att svara elektroniskt eller på papper, och upp till tre påminnelser skickades.
År 2020 riktades datainsamlingen till spädbarnsfamiljer. I urvalet inkluderades alla barn som fötts under vissa perioder i slutet av 2019 eller under 2020 (N = 19 382) samt båda barnets officiella föräldrar (N = 34 076). Totalt svarade 8 977 födande (svarsfrekvens 50 %) och 5 843 andra (36 %) föräldrar.
År 2024 inkluderades i urvalet för datainsamlingen bland familjer med förskolebarn varannan av de barn som föddes 2017 (N = 25 721) samt båda barnets officiella föräldrar (N = 49 636). Enkäten besvarades av 12 616 föräldrar (svarsfrekvens 25 %), varav 8 064 mödrar (32 %) och 4 552 fäder eller andra föräldrar (19 %). Svar erhölls för 9 798 barn (38 % av urvalets barn).
År 2024 inkluderades i urvalet för spädbarnsfamiljer alla barn som föddes under vissa perioder under 2024 (N = 16 835) samt båda barnets officiella föräldrar (N = 32 494). Enkäten besvarades av 11 971 föräldrar (svarsfrekvens 37 %), varav 7 545 födande mödrar (45 %) och 4 426 fäder eller andra föräldrar (28 %). Svar erhölls för 8 291 barn (49 % av urvalets barn).
Uppdateringsschema
Framtidens Finland‑födelsekohorten kommer framöver att producera uppföljningsdata om välbefinnandet hos barn i förskoleåldern och deras familjer. Information om uppdateringstidtabellen preciseras under 2026.
Kontaktinformation
specialforskare
tfn 029 524 7008
[email protected]