Nationella kriterier, uppföljning och rapportering behövs för kvaliteten i äldreomsorgen

I takt med att befolkningen åldras behöver allt fler äldre tjänster som stöd för sin vardag och hälsa. Resurserna för tjänsterna ökar dock inte i samma proportion som behovet av hjälp.

Enligt THL:s utvecklingschef Katri Kakko bör uppmärksamheten just nu riktas mot kvaliteten i tjänsterna för äldre och utvecklingen av den.

"Om man inte satsar på kvalitet kan till exempel risksituationer öka. När resurserna inte ökar i samma proportion som antalet personer som behöver hjälp är det särskilt viktigt att göra rätt och verkningsfulla saker i förhållande till klienternas behov."

Detta innebär till exempel tjänster som erbjuds i rätt tid och som anpassas efter den äldres situation och behov.

Goda tjänster är av jämn kvalitet

Om tjänsternas kvalitet försämras ökar behovet av dem. Till exempel måste en försämrad funktionsförmåga hos en äldre person åtgärdas snabbt, och rehabilitering måste erbjudas tillräckligt länge. Annars fortsätter funktionsförmågan att försämras och snart behövs mer krävande tjänster.

"Kvalitet betyder inte alltid högre kostnader eller att fler människor behövs. Den uppnås också genom att stanna upp vid klientens behov. När man satsar till exempel på tidiga tjänster får man fler månader och år med bibehållen funktionsförmåga", säger Kakko.

Av forskning vet man att när äldre får tjänster som motsvarar deras behov minskar oplanerade sjukhusbesök. Ensamhet ökar användningen av social- och hälsovårdstjänster bland klienter inom hemvården, liksom det att klienten inte vill bo hemma.

För närvarande finns det betydande skillnader i tjänsterna mellan välfärdsområden och enheter. Till exempel genomförs planerade servicetimmar inom hemvården på mycket olika sätt i olika områden. Det finns också stora skillnader till exempel i smärthantering och i möjligheten att få hjälp av en rehabiliteringspersonal. Det innebär att äldre inte är i en jämlik ställning.

"Om ingenting görs kommer differentieringen att öka", bedömer Kakko.

Den vårdbehövandes behov som grund för servicelöftet

För att uppnå en jämn kvalitet behövs en gemensam uppfattning om vad god kvalitet är. För närvarande finns det inga kvalitetskriterier för äldreomsorgen. Kakko efterlyser därför ett nationellt definierat servicelöfte som skulle skapa enhetliga ramar för tjänsternas centrala innehåll och där målnivåer eller minimikrav för kvaliteten fastställs. Dessutom bör det fastställas hur kvaliteten i tjänsterna ska följas upp och rapporteras samt hur tjänsternas kunskapsunderlag och tillsyn behöver utvecklas nationellt.

"Kvalitetsrekommendationen för tjänster för äldre är inte tillräckligt bindande och styr inte utvecklingen och uppföljningen av kvaliteten tillräckligt. Tjänsterna för äldre behöver ett gemensamt servicelöfte som utgör grunden för att genomföra tjänsterna med beaktande av individuella behov. Kvalitet och konkreta mål bör fastställas i samarbete mellan experter, välfärdsområden, tjänsteproducenter och äldre", säger hon.

Ett gott vardagsliv uppstår dock inte enbart genom äldreomsorgen och dess yrkespersoner.

"Dessutom behövs modeller med flera aktörer där den offentliga sektorn, privata aktörer, organisationer, frivilliga och närstående samarbetar för att trygga en meningsfull vardag", tillägger Kakko.

Att utveckla tjänsternas kvalitet utifrån klientens behov kan kräva ett förändrat tankesätt.

"Man borde gå från att använda kvantitativa indikatorer till att mäta resultat – förbättrar tjänsterna äldres välbefinnande, funktionsförmåga och förmåga att klara sig i vardagen", säger Kakko.