Beslutsfattande inom funktionshinderservicen

Besluten gäller i regel tills vidare

Beslut enligt lagen om funktionshinderservice ska fattas så att de gäller tills vidare, om inte personens eget bästa, individuella situation eller tjänstens karaktär förutsätter ett beslut för viss tid.

(Lagen om funktionshinderservice 5 §)

Ett tidsbundet beslut om tjänsten kan till exempel fattas för en studerande för studietiden.

Tjänster som till sin natur kan vara tidsbundna är till exempel träning, stöd i att fatta beslut samt stöd för tillgängligt boende. I dessa tjänster handlar det ofta om ett tidsbundet servicebehov där man ställer upp mål och kommer överens om arbetssätt för att nå målet.

Välfärdsområdet ska också vid tidsbundna beslut fästa uppmärksamhet vid tjänstens kontinuitet. Tjänsten ska beviljas för en tillräckligt lång tid och ett nytt beslut ska vid behov fattas i tillräckligt god tid innan giltighetstiden för det tidigare beslutet löper ut.

Överskridande av tidsfrister

Den tidsfrist på tre månader som föreskrivs i socialvårdslagen för verkställigheten av ett beslut får överskridas endast i undantagsfall. Så kan man göra om utredningen av ärendet av särskilt skäl kräver längre handläggningstid eller om det finns någon annan särskild grund för fördröjningen som har samband med klientens behov. En särskild grund kan till exempel vara att klienten behöver tjänsten först efter en viss tidsperiod.

Om klienten ombeds ge tilläggsutredning för handläggningen av ansökan ska en tillräcklig tidsfrist sättas ut för att lämna utredningen. I begäran om utredning som skickas till klienten ska det anges att underlåtenhet att iaktta tidsfristen inte hindrar att ärendet avgörs.

(Förvaltningslagen 33 §)

Delgivning av beslut

Beslutet ges alltid skriftligen och postas till klienten.

Beslutet kan också ges muntligt om det är nödvändigt på grund av ärendets brådskande natur. Det skriftliga beslutet ska ändå utan dröjsmål ges med anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning. Tidsfristen för att begära rättelse eller söka ändring börjar löpa när det skriftliga beslutet delges.

(Förvaltningslagen 43 §)

Till ett tjänsteinnehavarbeslut fogas en anvisning om rättelseyrkande. Till ett beslut som meddelats med anledning av ett rättelseyrkande fogas en besvärsanvisning.

I anvisningen om rättelseyrkande eller i besvärsanvisningen ska följande anges:

• besvärsmyndigheten,
• den myndighet till vilken besvärsskriften ska lämnas, samt
• besvärstiden och från vilken tidpunkt den räknas.

Dessutom ska besvärsanvisningen redogöra för bestämmelserna om besvärsskriftens innehåll, bilagor och hur besvären ska lämnas in samt om avgifter som tas ut för behandlingen av besvär.

(Förvaltningslagen 47 §)

Verkställighet av beslut

Beslutet ska verkställas utan dröjsmål i brådskande fall och i andra fall utan ogrundat dröjsmål.

Beslutet ska dock verkställas senast inom 3 månader från det att ärendet blev anhängigt. Tiden kan vara längre om utredningen av ärendet av särskilt skäl kräver längre handläggningstid eller om det finns någon annan särskild grund för dröjsmålet med verkställigheten som har samband med klientens behov.

(Socialvårdslagen 45 §)

Servicehelhet

Den som ordnar tjänster ska se till att de tjänster som en person med funktionsnedsättning får med stöd av olika lagar bildar en enhetlig helhet som genomför syftet med denna lag. Syftet med tjänster som ordnas för familjen till en person med funktionsnedsättning är att stödja personens funktionsförmåga och välbefinnande samt komplettera personens servicehelhet. Tjänsterna för familjen inkluderas som en del av personens servicehelhet.

(Lagen om funktionshinderservice 5 §)

Tjänsterna ska ordnas så att de tillsammans bildar en enhetlig helhet som är förenlig med klientens bästa och genom vilken syftet med lagen om funktionshinderservice genomförs. Helheten kan innehålla en eller flera tjänster beroende på klientens situation eller behov.

När man fattar beslut om servicehelheten kan man ge ett beslut där alla tjänster som motsvarar klientens servicebehov listas som en helhet. Det rekommenderas att man dessutom ger tjänstespecifika beslut för var och en av dessa tjänster, där tjänstens omfattning och hur tjänsten genomförs i praktiken specificeras närmare. Ett sådant samlingsbeslut kan till exempel vara ett beslut om stöd för boendet, som kan omfatta tjänster enligt både lagen om funktionshinderservice och socialvårdslagen.

(Lagen om funktionshinderservice 18 §)

Ett annat exempel på ett samlingsbeslut är det beslut om nödvändig omsorg och försörjning som föreskrivs i 46 § i socialvårdslagen. Ett sådant beslut innehåller de socialtjänster som tillsammans tryggar nödvändig omsorg, försörjning, hälsa och utveckling för ett barn som behöver särskilt stöd eller en annan klient som behöver särskilt stöd.

(Socialvårdslagen 46 §)

God förvaltning i beslutsfattandet

Handläggningen av ett ärende om funktionshinderservice och beslutsfattandet hos en myndighet är förvaltningsförfarande, som regleras i detalj i förvaltningslagen och i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Grunderna för god förvaltning förutsätter att myndigheten bemöter dem som uträttar ärenden hos förvaltningen jämlikt och använder sin befogenhet endast för syften som är godtagbara enligt lag. Förvaltningslagen reglerar hur ett ärende blir anhängigt, hur det utreds och hur beslut fattas. Ett beslut som en myndighet fattar ska alltid motiveras.

I förvaltningslagen ställs olika skyldigheter för myndigheten; till exempel serviceprincipen, rådgivningsskyldigheten och utredningsskyldigheten. Dessutom föreskrivs om kravet på gott språkbruk och om myndigheternas skyldighet att samarbeta.

Att god förvaltning förverkligas inom socialvården grundar sig på klientorientering och på att socialvårdens klienters självbestämmanderätt tillgodoses. I 7 § i förvaltningslagen föreskrivs om serviceprincipen och om att servicen ska vara ändamålsenlig. Ärendehanteringen och behandlingen av ärenden hos myndigheten ska ordnas så att den som uträttar ärenden hos förvaltningen får förvaltningstjänster på ett ändamålsenligt sätt.

Till ett ändamålsenligt genomförande av servicen och möjliggörandet av den hör nära den rådgivningsskyldighet som antecknats i 8 § i förvaltningslagen. Rådgivningsskyldigheten innebär att myndigheten inom gränserna för sin behörighet ska ge sina klienter behövlig proceduriell rådgivning i skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller ärendehanteringen. Med vägledning enligt förvaltningslagen avses allmänna råd och anvisningar om förfaranden, till exempel hur ett ärende görs anhängigt.

Klienten har rätt att få veta vem som sköter hens ärende, när tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren är på plats och hur länge handläggningen av ärendet tar. Om ärendet inte hör till myndighetens behörighet ska myndigheten sträva efter att hänvisa klienten till behörig myndighet. Rådgivningen är avgiftsfri.

Enligt 5 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården ska klienten få en utredning om sina rättigheter och skyldigheter samt om olika alternativ och deras konsekvenser, liksom om andra omständigheter som har betydelse i hens ärende. Enligt bestämmelsen uppkommer också en självmant skyldighet för myndigheten att förklara för klienten innehållsmässiga frågor, såsom vilka alternativ som ingår i servicesystemet och under vilka förutsättningar klienten är berättigad att få tjänster och stödåtgärder.

Behandling av ansökan efter sökandens död

Om sökanden avlider medan ansökan eller besvären behandlas ska handläggningen fortsätta och beslut fattas i ärendet. Detta gäller situationer där ansökan eller besvären har rättslig betydelse för personen med funktionsnedsättning eller för hens dödsbo.

En sådan situation kan uppstå när det är fråga om en ansökan om ersättning för kostnader. Till exempel ett yrkande om ersättning för kostnader som redan uppstått för stöd för tillgängligt boende för en person med funktionsnedsättning eller ersättning för kostnader för beviljat stöd för rörligheten.

Om ansökan eller besvären har gällt ordnande av en tjänst eller stödåtgärd som inte har ekonomisk betydelse, förfaller ansökan eller besvären.

Källor

Förvaltningslagen (434/2003) (Finlex)

Socialvårdslagen (1301/2014) (Finlex)

Lagen om funktionshinderservice (675/2023) (Finlex)

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om funktionshinderservice och till vissa lagar som har samband med den (Finlex)

Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)

Räty Tapio (2010). Funktionshinderservice: Tillämpningen av funktionshinderservice. Tröskeln rf. Uppdaterat 22.12.2022. (på finska)