Utredning och dokumentation av barnets åsikt
Då barnskydd genomförs skall barnets önskemål och åsikt utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Barnets åsikt skall utredas finkänsligt samt så att det inte onödigt skadar relationerna mellan barnet och föräldrarna och andra personer som står barnet nära. Sättet att utreda barnets åsikt och dess huvudsakliga innehåll skall antecknas i de barnskyddshandlingar som rör barnet. Barnets åsikt ska utredas så att yrkesutövaren inom barnskyddet inte påverkar hur barnets åsikt formas.
Endast i det fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikt inte utredas. Orsaken till att barnets åsikt inte utretts ska dokumenteras i barnets handlingar.
(Barnskyddslagen 20 §)
Arbetstagaren ska beskriva sina observationer och det barnet berättat utan att analysera eller dra slutsatser. Dokumentationen av barnets åsikt bör göras autentiskt, exakt så som barnet uttryckt saken. Det är särskilt viktigt att dokumentationen är noggrann när barnets berättelse varierar beroende på vem som utrett åsikten och i vilken situation detta gjorts.
Barnet och familjen har rätt att få veta vad som har dokumenterats om dem och vilka motiveringar som lett till olika åtgärder. Dokumentationen har betydelse för barnet till exempel när en ung person som placerats utom hemmet och blivit myndig senare får läsa sina egna handlingar. Då kan dokumentationen ha en stor inverkan på förståelsen av barndomens händelser och föräldrarnas agerande.
Om barnet har träffats utan vårdnadshavarens samtycke ska orsaken till mötet och mötets centrala innehåll dokumenteras.
(Barnskyddslagen 29 §)