Klientens samtycke till utlämnande av uppgifter
För att klientens uppgifter ska kunna lämnas ut till utomstående krävs i allmänhet ett samtycke av klienten eller dennes lagliga företrädare. I lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (lagen om kunduppgifter) föreskrivs bland annat om meddelande och återkallande av tillstånd för och förbud mot utlämnande. Mer information om detta finns i SHM:s handbok om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (yhteistyötilat.fi)
Samtycke till utlämnande av uppgifter till utomstående
Om en minderårig kan förstå sakens betydelse, begärs samtycke till att uppgifter om den minderåriga lämnas ut av den minderåriga själv. I övrigt ges samtycket av barnets lagliga företrädare, som vanligtvis är barnets vårdnadshavare. Vårdnadshavaren kan inte ge sitt samtycke i situationer där det finns en grund för att förvägra uppgifter om barnet med stöd av offentlighetslagen.
Minderårigas rätt att förbjuda att deras uppgifter lämnas ut till deras lagliga företrädare (förbudsrätt)
Begränsning av rätten till information för en part och annan delaktig i ärendet
Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter utan klientens samtycke
1. Utlämnande av uppgifter för att trygga klientens vård och omsorg
I vissa situationer är det nödvändigt att lämna ut uppgifter om klienten för att trygga klientens vård och omsorg även om man inte har kunnat få klientens samtycke eller klienten har förbjudit att uppgifterna lämnas ut. Bestämmelser om förutsättningarna för att lämna ut klientuppgifter inom socialvården i dessa situationer finns i 56 § i lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården.
Uppgifter som är nödvändiga för att trygga barnets vård och omsorg kan utan klientens samtycke lämnas ut i följande situationer, som är av betydelse för barnskyddet:
- för att utreda, ordna eller genomföra klientens vårdbehov, varvid uppgifter kan lämnas ut till exempel till en hälso- och sjukvårdsmyndighet
- för att utreda, ordna eller genomföra klientens behov av utbildning, varvid uppgifter kan lämnas ut till exempel till en representant för undervisningsväsendet.
Uppgifter kan dock lämnas ut endast om det är nödvändigt till exempel med tanke på barnets bästa.
En person som hör till barnets närmaste krets kan med stöd av 56 § 4 mom. i lagen om kunduppgifter få nödvändiga uppgifter om det är nödvändigt att lämna uppgifterna för att utreda klientens vilja eller behov av socialvård eller för att genomföra en socialvårdsåtgärd och om utlämnandet av uppgifter är nödvändigt med tanke på barnets bästa.
En socialvårdsmyndighet ska i regel begära klientens samtycke innan uppgifter lämnas ut, om det är möjligt och klienten kan ge sitt samtycke på ett giltigt sätt. Begäran om samtycke till exempel i brådskande situationer får dock inte äventyra syftet med åtgärden.
Närmare information om bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i lagen om kunduppgifter finns i SHM:s handbok om behandling av kunduppgifter (yhteistyötilat.fi).
Nödvändiga uppgifter kan i syfte att utreda barnets behov av vård, omsorg eller utbildning eller för att ordna eller genomföra dessa lämnas ut till
- en annan socialvårdsmyndighet (till exempel en annan enhet inom socialvården i samma välfärdsområde)
- en person eller sammanslutning som på uppdrag av en annan socialvårdsmyndighet utför uppgifter inom socialvården (privat eller offentlig tjänsteproducent av vilken ett annat välfärdsområde skaffar socialvårdstjänster som köpta tjänster)
- en annan myndighet (t.ex. skola eller hälso- eller sjukvården)
- aktörer inom den privata social- och hälsovården, men endast i den mån det är nödvändigt för att klienten ska kunna få omedelbar vård eller omsorg eller av någon annan jämförbar orsak. Uppgifter kan lämnas ut till sådana privata aktörer endast i akuta situationer. Utlämnandet av uppgifter ska vara nödvändigt med tanke på klientens liv eller hälsa.
En socialvårdsmyndighet får också lämna ut nödvändiga uppgifter till exempel till
- den lagliga företrädare, en nära anhörig eller någon annan närstående person till en klient, om förutsättningarna i 49 § 3 mom. i lagen om kunduppgifter uppfylls. Enligt bestämmelsen i fråga har dessa personer i de fall som avses i 30 § 2 mom. i barnskyddslagen rätt att få de uppgifter som behövs för att göra upp en klientplan. I dessa situationer kan uppgifter lämnas ut till enskilda personer också i samband med diskussioner i klientens ärende samt när närståendenätverket kartläggs
- andra enskilda personer eller sammanslutningar om det är nödvändigt att lämna ut uppgifterna för att
- utreda klientens vilja
- utreda klientens behov av socialvård
- genomföra en socialvårdsåtgärd, till exempel då uppgifterna behöver lämnas ut med tanke på barnets bästa.
(Lagen om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården (“lagen om kunduppgifter”, 703/2023) 56 § 3 mom.)
I synnerhet när uppgifter lämnas ut till privata aktörer ska socialvårdsmyndigheten betona betydelsen av tystnadsplikt, som även gäller dessa aktörer.
(Lagen om kunduppgifter, 5 §)
Det är möjligt att i liten utsträckning lämna ut uppgifter till exempel till en disponent eller gårdskarl då myndigheten måste få tillträde till personens bostad i syfte att utreda behovet av socialvård. I viss utsträckning kan uppgifter även lämnas ut till grannar eller släktingar då grunderna för en barnskyddsanmälan utreds.
(Regeringens proposition (RP 246/2022 rd) till riksdagen med förslag till lag om behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården och till lagar som har samband med den (s. 77))
Till medlemmarna i en expertgrupp inom barnskyddet kan uppgifter i första hand lämnas ut med klientens samtycke enligt 6 § i lagen om kunduppgifter, men om samtycke inte fås kan uppgifter lämnas ut till gruppens medlemmar med stöd av 56 § i lagen om kunduppgifter.
Expertstöd inom barnskyddet och barnskyddets expertgrupp
2. Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter som är nödvändiga för utförandet av en myndighetsuppgift
En socialvårdsmyndighet kan lämna ut sekretessbelagda uppgifter till sin egen uppdragspartner
- för handräckning som myndigheten lämnar
- för ett uppdrag som myndigheten givit eller någon uppgift som i övrigt handhas för myndighetens räkning
i den mån som detta är nödvändigt för att uppgiften ska kunna skötas.
(Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, 26 § 3 mom. (“offentlighetslagen”, 621/1999))
En socialvårdsmyndighet kan begära handräckning av till exempel polisen med stöd av 22 § i socialvårdens klientlag. Då kan uppgifter som är nödvändiga för handräckningsuppdraget lämnas ut till polisen.
Till en familjevårdare kan med stöd av 26 § 3 mom. i offentlighetslagen lämnas ut sekretessbelagda uppgifter i den mån det är nödvändigt för att trygga att barnet får en ändamålsenlig vård och omsorg. Sådana nödvändiga uppgifter är till exempel uppgifter om barnets hälsotillstånd. Dessa uppgifter kan också ha betydelse för att skydda hälsotillståndet hos de övriga medlemmarna i familjehemmet, om det finns risk för smitta.
En annan uppgift som utförs för en myndighets räkning kan till exempel vara en begäran om yttrande till den läkare som vårdat barnet, i samband med vilken man kan lämna ut en sådan mängd sekretessbelagd information som är nödvändig för att läkaren ska kunna utföra uppgiften på behörigt sätt.
3. Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter i vissa andra situationer oberoende av klientens samtycke
I 62 och 63 § i lagen om kunduppgifter föreskrivs om utlämnande av uppgifter i vissa situationer som uppstår i praktiken. I sådana situationer får både en offentlig och en privat tjänstetillhandahållare inom socialvården lämna ut uppgifter oberoende av klientens eller den lagliga företrädarens samtycke, men utgångspunkten är att samtycke till utlämnande av uppgifter ska begäras.
Utlämnande av uppgifter till domstolar och andra myndigheter
En tjänstetillhandahållare inom socialvården får lämna ut sekretessbelagda klientuppgifter till en domstol eller någon annan finländsk eller utländsk myndighet
- om det är nödvändigt på grund av ett barns intresse eller ett synnerligen viktigt allmänt eller enskilt intresse
- i situationer där en socialvårdsmyndighet har rätt eller skyldighet att anhängiggöra ett ärende
- genom att delta i behandlingen eller verkställandet av ett anhängigt ärende
- genom att avge ett utlåtande eller en utredning eller
- på något annat motsvarande sätt.
(Lagen om kunduppgifter, 63 §)
Åtminstone följande situationer kommer i fråga:
- Välfärdsområdet har med stöd av 14 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt rätt att inleda ett ärende i tingsrätten genom en ansökan. Med stöd av 16 § i samma lag ska välfärdsområdet på domstolens begäran lämna en utredning i ett ärende som gäller vårdnad om barn eller umgängesrätt
- En representant för välfärdsområdet ska vid behov vara närvarande vid förundersökning och domstolshandläggning av en straffbar gärning som ett barn uppges ha begått då ett läropliktigt barn avstängs från skolan.
(Barnskyddslagen, 24 § 2 mom.) - MDB ska begära ett utlåtande av välfärdsområdet när ansökan om ändring av efternamn gäller ett omhändertaget barn.
(Lagen om för- och efternamn, 27 §) - Välfärdsområdet ger samtycke till pass för ett omhändertaget barn. Passlagen, 7 §
- Välfärdsområdet är skyldigt att på begäran ge ett utlåtande om huruvida förvägrande av pass klart strider mot barnets bästa.
(Passlagen, 11 § 3 mom.) - Innan åtal väcks för egenmäktigt omhändertagande av barn ska en allmän åklagare höra den behöriga socialvårdsmyndigheten i det välfärdsområde där barnet är bosatt eller befinner sig eller som annars uppenbarligen har de bästa uppgifterna om barnet.
(Strafflagen, 25 kap. 9 §)
I ovan nämnda situationer kan uppgifter lämnas ut antingen på begäran eller på eget initiativ.
Utlämnande av uppgifter för att utreda missbruk
Dessutom får sekretessbelagda uppgifter lämnas ut till en myndighet eller inrättning som behandlar sociala förmåner för utredande av oegentligheter.
(Lagen om kunduppgifter, 63 § 1 mom.)
Utlämnande av uppgifter till polisen, åklagaren och domstolen
En tjänstetillhandahållare inom socialvården ska på begäran oberoende av klientens eller den lagliga företrädarens samtycke lämna ut uppgifter ur en sekretessbelagd handling till polisen, en åklagarmyndighet och en domstol, om det är nödvändigt för utredande av ett brott
- för vilket underlåtenhet att anmäla är straffbar enligt 15 kap. 10 § i strafflagen eller
- för vilket det föreskrivna maximistraffet är fängelse i minst fyra år.
(Lagen om kunduppgifter, 63 § 2 mom. )
Till exempel är maximistraffet för sexuellt utnyttjande av barn fyra år. Maximistraffet för våldtäkt mot barn är tio år. Maximistraffet för grov misshandel är också tio år.
Kunduppgifter får utöver i ovan nämnda situationer lämnas ut av också på eget initiativ om det föreligger misstanke om ett mindre brott, om man bedömer att utlämnandet är nödvändigt på grund av
- ett barns intresse eller
- ett synnerligen viktigt enskilt eller allmänt intresse.
(Lagen om kunduppgifter, 63 § 3 mom.)
En barnskyddsmyndighet kan lämna ut uppgifter till polisen till exempel när barnskyddet har fått kännedom om att en förälder agar barnet fysiskt. Enligt rättspraxis uppfyller kroppslig aga av ett barn som inte lämnar några fysiska spår på barnet i allmänhet rekvisitet för lindrig misshandel.
Lindrig misshandel är en gärning som hör under allmänt åtal när den riktar sig mot en person under 18 år. Det är i allmänhet motiverat att anmäla detta med tanke på barnets bästa och ett synnerligen viktigt allmänt intresse. Ett synnerligen viktigt allmänt intresse, på grund av vilket det är motiverat att lämna ut uppgifter på eget initiativ, är strävan efter nolltolerans i fråga om kroppslig aga av barn.
Barnskyddsmyndighetens skyldighet att polisanmäla brott mot barn i deras uppväxtmiljö
Personer som är skyldiga att göra en barnskyddsanmälan Personer som är skyldiga att göra en barnskyddsanmälan och barnskyddsmyndigheterna är skyldiga att göra en anmälan till polisen när de på grund av omständigheter som de fått kännedom om i sin uppgift har skäl att misstänka att ett barn utsatts för sexualbrott eller till exempel misshandel.
Skyldighet att anmäla våld mot barn
Rätt att polisanmäla hot om allvarligt våld
En tjänstetillhandahållare inom socialvården eller en person som utför tjänstetillhandahållarens uppgifter har rätt att på eget initiativ till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga
- för att bedöma ett hot mot liv eller hälsa eller
- för att förhindra en hotande gärning.
Sekretessen hindrar inte att uppgifter lämnas ut, men de får lämnas ut endast i den utsträckning som är nödvändig för att polisen ska kunna göra en bedömning av hotet om våld eller förhindra en våldsam gärning eller en fortsatt våldshandling. En förutsättning är att personerna när de sköter sina uppgifter har fått information om sådana omständigheter som gör att de har anledning att misstänka att någon kommer att falla offer för våld.
Rätten att göra en anmälan gäller hot om våld både mot barn och vuxna. Syftet med rätten att göra en anmälan är att förebygga familje- och barnmord genom att polisen får reda på hot i tid och därmed kan försöka förebygga dem.
(Lagen om kunduppgifter, 62 §)