Skyldighet att anmäla våld mot barn

För vem är anvisningen avsedd?

Den här anvisningen är avsedd som stöd för barnskyddet och andra myndigheter som arbetar med barn i situationer där det uppstår en misstanke om att ett barn utsätts eller utsatts för våld. Anvisningen kan vara till särskild nytta för personer som är skyldiga att göra en polisanmälan.

Vem har anmälningsskyldighet?

Barnet har rätt att bli skyddat mot alla former av våld och utnyttjande. Barnets vårdnadshavare ansvarar i första hand för att skydda barnet. Det allmänna ska stöda vårdnadshavaren i dennes uppgift eller i sista hand ordna vård utom hemmet för barnet.
(FN:s konvention om barnets rättigheter (SopS 59–60/1991), artikel 5, 9 och 19)

Dessa aktörer är skyldiga att anmäla till polisen och välfärdsområdet om de misstänker att ett barn utsatts för våld:

• social- och hälsovården eller barndagvården 
• en producent av socialservice eller hälso- och sjukvårdstjänster 
• undervisningsväsendet 
• ungdomsväsendet 
• en undervisnings- eller utbildningsanordnare 
• polisväsendet 
• Brottspåföljdsmyndigheten 
• brand- och räddningsväsendet 
• en församling 
• ett annat religiöst samfund 
• en förläggning 
• en enhet som bedriver nödcentralsverksamhet 
• en enhet som ordnar morgon- eller eftermiddagsverksamhet för skolelever 
• Tullen 
• gränsbevakningsväsendet 
• en utsökningsmyndighet 
• Folkpensionsanstalten. 

Skyldighet att göra eb barnskyddsanmälan har en person som 

• är anställd hos någon av ovan nämnda aktörer stadigvarande, för viss tid eller som vikarie 
• innehar ett förtroendeuppdrag hos någon av ovan nämnda aktörer 
• utför motsvarande uppgifter som självständig yrkesutövare 
• har ett uppdragsförhållande med någon av ovan nämnda aktörer 
• är familjerådgivare 
• är yrkesutbildad inom hälso- och sjukvården. 

(Barnskyddslagen (417/2007) 25 § 3 mom.)

Tystnadsplikten hindrar inte att en barnskyddsanmälan görs. Den person som har fått kännedom om misstanken är skyldig att göra en anmälan. Anmälan får inte delegeras till någon annan. 

Det är viktigt att polisen får uppgifterna om misstanken om våld direkt av den person som har mest förstahandsinformation om händelserna. Om uppgifter om misstanken måste överföras eller behandlas innan anmälan görs, kan anmälan försenas och uppgifterna förvrängas eller försvinna.

Man får inte låta bli att göra en anmälan även om man tror att någon annan redan har gjort det. Ibland kan man i samarbetet mellan yrkesutbildade personer försäkra sig om att en annan aktör redan har gjort en anmälan. I så fall är det inte nödvändigt att göra en ny anmälan. 

Vem som helst kan göra en anmälan, även en person som inte har anmälningsskyldighet. Skyldigheten och rätten omfattar inte prästers bikthemlighet.
Bikthemligheten 

När ska man göra en anmälan till polisen?

Man är skyldig att göra en anmälan till polisen, när man på grund av omständigheter som man har fått kännedom om i sin uppgift har skäl att misstänka att ett barn utsatts för

• en gärning som är straffbar som sexualbrott enligt 20 kap. i strafflagen eller
• en gärning som är straffbar som brott mot liv och hälsa enligt 21 kap. i strafflagen och vars föreskrivna maximistraff är fängelse i minst två år.

Brott mot liv och hälsa som medför anmälningsskyldighet:

• Misshandel (21 kap. 5 § i strafflagen)
• Grov misshandel (21 kap. 6 § i strafflagen)
• Kvinnlig könsstympning (21 kap. 6 b § i strafflagen)
• Förberedelse till kvinnlig könsstympning (21 kap. 6 c § i strafflagen) 
• Utsättande (21 kap. 14 § i strafflagen)

Dessutom ska en barnskyddsanmälan göras. Anmälningsskyldigheten gäller minderåriga våldsoffer. Anmälningsskyldigheten gäller inte en situation där offret redan har fyllt 18 år, även om gärningen skulle ha skett när offret var minderårigt.

Våld mot barn är ett brott. Våld och försummelse av vård kan orsaka barnet allvarliga fysiska och psykiska skador samt marginalisering från sociala relationer. I värsta fall kan våld leda till döden.

Barn kan utsättas för våld av närstående vuxna, okända vuxna eller andra barn och unga. Våldets form och vem eller vilka som är misstänkta bestämmer åtgärdernas art, behovet av dem och hur brådskande de är. 

Tröskeln för att anmäla ska vara låg. Ibland är gränsdragningen dock utmanande, så fråga polisen, barn- och ungdomspsykiatriska enheter eller välfärdsområdets barnskydd om råd i oklara situationer.

Misstanke om våld

En anmälan ska göras när en person på grund av omständigheter som hen fått kännedom om i sin uppgift har skäl att misstänka brott.

Det finns skäl att misstänka våldsbrott till exempel om

• den anmälningsskyldige har en misstanke på basis av noggrant övervägande och egna iakttagelser 
• ett barn berättar om något som tyder på att ett brott har begåtts eller
• fysiska spår eller skador hos barnet tyder på våld.

En misstanke om våld mot barn kan väckas på många olika sätt, till exempel utifrån 

• barnets yttre karaktär
• barnets beteende och symtom som framträder på olika sätt
• synliga tecken på våld hos barnet
• att barnet berättar om det som hänt på olika sätt.

Det är bra att komma ihåg att fysisk misshandel inte alltid lämnar synliga spår. Det behövs inga säkra bevis på att ett brott begåtts eller vem som är gärningsmannen, utan det är polisens uppgift att utreda det.
Misstanke om våld mot barn 

I osäkra situationer kan man be polisen om råd utan att nämna parternas namn. Även rättspsykiatriska enheter för barn och unga kan vid behov konsulteras med låg tröskel.

Information till vårdnadshavaren

Om den brottsmisstänkte hör till barnets familj eller övriga släkt är det särskilt viktigt att rådgöra med polisen och barnskyddet om hur man ska gå till väga.

Barnet kan utsättas för fara på grund av att en brottsmisstanke avslöjas. Den brottsmisstänkte kan utöva påtryckningar på eller hota barnet eller förstöra bevismaterial. Om vårdnadshavaren av utredningstekniska skäl inte genast kan informeras om att ett brott misstänks eller att en anmälan har gjorts ska barnskyddet tillsammans med polisen utreda hur barnets säkerhet och välfärd säkerställs. Om barnskyddet till exempel fattar ett beslut om brådskande placering har barnskyddet skyldighet att informera vårdnadshavarna om detta.

Om den misstänkte är en person utanför familjen kan man i allmänhet berätta för barnets vårdnadshavare om misstankarna. Man kan också berätta för vårdnadshavarna att man är skyldig att anmäla saken till polisen och barnskyddet. Förfarandet ska emellertid först diskuteras med polisen.

Om gärningsmannen är utomstående, för vårdnadshavaren vanligen barnets talan i brottmålet och gör polisanmälan. En anmälningsskyldig person ska dock försäkra sig om att en polisanmälan görs.

Dessutom är det viktigt att se till att även föräldrarna får stöd och hjälp, eftersom det är viktigt också för barnet att föräldrarna får stöd.

Förande av ett barn till hälso- och sjukvården

Vårdnadshavaren har beslutanderätt när det gäller hälso- och sjukvård för barnet, om inget beslut om brådskande placering har fattats. Ett undantag är en situation där den minderåriga själv beslutar om sin vård. Bedömningen av minderåriga patienters självbestämmanderätt görs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
Utvärdering av en minderårigs beslutsförmåga inom hälso- och sjukvården

Då det i samband med en misstanke om våld görs en brådskande placering, kan en arbetstagare inom barnskyddet föra barnet till hälso- och sjukvården utan vårdnadshavarens samtycke. En arbetstagare inom barnskyddet kan vara närvarande vid undersökningen, men hälso- och sjukvården har helhetsansvaret för undersökningarna och undersökningssituationen.

Barnet ska alltid föras till hälso- och sjukvården om det behöver hälso- och sjukvård. Vid behov ska ett beslut om brådskande placering fattas. Barnskyddet och polisen kommer tillsammans överens om hur barnet förs till undersökningar. Undersökningar vid rättspsykiatriska enheter för barn och unga görs på polisens begäran.
Brådskande placering 
Barnahus.fi

Polisanmälan

Om du misstänker att ett barn nyligen utsatts för ett våldsbrott, är det bråttom att vidta åtgärder i det första skedet. En anmälan till polisen ska göras omedelbart så att polisen kan inleda en utredning.

Det är viktigt att polisen kan höra barnet i brådskande ordning eftersom minnesbilderna framför allt hos små barn försvagas snabbare än hos en vuxen och barn är mottagliga för påverkan. Också de undersökningar av barnet som polisen begär ska göras i brådskande ordning. Det är också bra om polisen kan samla in eventuellt bevismaterial från platsen där brottet har begåtts, om platsen är känd.

• I akuta situationer ska en polisanmälan göras per telefon till det allmänna nödnumret 112 eller på ett sätt som överenskommits lokalt. Jourhavande på nödcentralen förmedlar informationen till polisen och ber polisen ringa. Var beredd på att lämna samma uppgifter i telefonanmälan som på anmälningsblanketten. 
• I övriga situationer ska en anmälan utan dröjsmål göras elektroniskt via tjänsterna för företag och sammanslutningar i polisens e-tjänst.
• Om det inte är möjligt att göra en elektronisk anmälan kan man använda blanketten nedan som sedan skickas till polisen som krypterad e-post. 

Anmälan om misstanke om brott mot barn

I osäkra situationer kan man be polisen om råd utan att nämna barnets eller den ungas namn. Man kan också be en rättspsykiatrisk enhet för barn och unga eller barnskyddet om råd.

Registrering av uppgifter om brottsmisstanke

I handlingar som gäller barn inom social- och hälsovården antecknas

• en polisanmälan har gjorts om misstanken
• vilka faktorer som lett till misstanken
• eventuella samtal med barnet så snabbt och ordagrant som möjligt.

Inom barnskyddet antecknas uppgifterna i barnskyddets klientrapport. Inom hälso- och sjukvården antecknas uppgifterna i barnets patientjournal. Inom hälso- och sjukvården ska anteckningar om misstanke om våld i regel fördröjas. Det innebär att de inte blir synliga för barnets vårdnadshavare på MittKanta som sådana. Polisen kan konsulteras om när förundersökningen är i ett sådant skede att barnets patientuppgifter kan lämnas till vårdnadshavaren. Övriga anmälningsskyldiga registrerar anmälan och grunderna för den i enlighet med bestämmelserna och anvisningarna inom det egna förvaltningsområdet.

Den egentliga anmälan om misstanke om brott mot barn sparas i polisens register och barnskyddsanmälan i socialvårdens klientregister.

Registrering av observationer av skador någon annanstans än inom hälso- och sjukvården

När skador upptäcks hos ett barn ska en anmälan göras till polisen och barnskyddet. Polisen begär hälso- och sjukvården om undersökningar i anslutning till förundersökningen och ger vid behov anvisningar till den som anmält skadorna. Utgångspunkten är att en representant för polisen och hälso- och sjukvården fotograferar barnets skador eller spelar in barnets berättelse.

Om till exempel en socialarbetare inom barnskyddet är den första som observerar barnets skada i samband med ett hembesök, kan socialarbetaren fotografera skadan, om den är synlig och det för att fotografera den inte krävs till exempel att barnet kläs av. Skadan får inte fotograferas med våld.

Inom socialvården dokumenteras observationerna så noggrant som möjligt i barnets klientrapport och fotografiet skickas till polisen som bilaga till anmälan.