Hälsovårdstjänster för invandrade och förebyggande av infektionssjukdomar

På denna sida

Asylsökandes, flyktingars och papperslösas rätt till hälsovårdstjänster

Med en invandrad avses personer som har flyttat till Finland på alla olika grunder, det vill säga förutom flyktingar och asylsökande även personer som flyttar för arbete, studerande, återflyttare, personer som anländer på grund av familjeband samt papperslösa som anländer till landet.

En asylsökande, vars ansökan är under behandling, har rätt till brådskande vård och till de hälsovårdstjänster som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömer vara nödvändiga. Minderåriga asylsökande har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som kommuninvånare.

Flyktingar, det vill säga personer som beviljats asyl, får hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som kommuninvånare.

Papperslösa personer har rätt till brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Även nödvändig icke-brådskande vård ska ordnas för papperslösa, om ett nekande av vård vore oskäligt på grund av hälsotillstånd eller skada. Att vårda papperslösa är inte olagligt i något läge. Papperslösa barn har rätt till samma hälsovårdstjänster som andra barn. För papperslösa erbjuds de hälsoundersökningar och vaccinationer enligt smittskyddslagen som är nödvändiga för att skydda samhället.

Mer information

En person som har fått uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster i samma omfattning som en person som har hemkommun i Finland.

Anvisningar för styrning till vård för en invandrad

Vi rekommenderar att

du omedelbart behandlar alla som behöver första hjälpen, till exempel vid en akut infektion
du säkerställer kontinuiteten i vården av kroniska sjukdomar, såsom HIV
du hänvisar tydligt sjuka till läkare inom en vecka efter sjukskötarens initiala hälsoundersökning
du ordnar mödravårdsuppföljning för gravida och minst ett besök hos mödravårdsläkare före beräknat datum
du hänvisar barn under 7 år och personer med funktionsnedsättning till läkare inom 1 månad från ankomsten till landet
du hänvisar barn i förskoleåldern till förebyggande tjänster: barn under 7 år till barnrådgivningen tillsammans med sin förälder.

Inledande hälsoundersökning

Erbjud på förläggningar till alla asylsökande och dem som omfattas av tillfälligt skydd

information om hälsa och hälsovårdstjänster
möjlighet att delta i en frivillig inledande hälsoundersökning
möjlighet till screeningundersökningar och vaccinationer.

Bland de viktigaste målen med den inledande hälsoundersökningen är att upptäcka aktiv tuberkulos samt samtidigt ge information om tuberkulos.
Mer information om screening av tuberkulos:
En invandrad och screening för infektionssjukdomar

Vi rekommenderar att du erbjuder en inledande hälsoundersökning till alla som är en invandrad.

Frågor att gå igenom vid den inledande hälsoundersökningen med avseende på infektionssjukdomar

vistelseområden och förhållanden före flytten, till exempel ursprungsland, flyktingläger
aktuella symptom, särskilt hosta, upphostningar, blodhosta, smärtor, viktnedgång, feberkänningar, aptitlöshet, diarré, nattliga svettningar
vaccinationshistorik, hos barn under 7 år eventuellt BCG‑vaccinationsärr
tidigare sjukdomar och behandlingar, bland annat mässling, tuberkulos, syfilis, hepatiter, HIV och andra sjukdomar som kräver kontinuerlig läkemedelsbehandling
eventuella exponeringar för smittsamma sjukdomar, till exempel tuberkulos i närkretsen, injektionsmissbruk, sex mellan män, fängelsebakgrund, sexarbete eller köp av sex, offer för sexualbrott
aktuell medicinering
längd och vikt hos barn
av den som deltar i screeningen begärs samtycke till de undersökningar som ska utföras.

Inledande hälsoundersökning av asylsökande : Handbok (Julkari)

Fortsatt planering och vård

Utarbeta en fortsättningsplan tillsammans med klienten.

Efter den inledande hälsoundersökningen hänvisa klienten till nödvändiga fortsatta undersökningar och tjänster.

Om personen redan har konstaterats ha en infektion som kräver vård, säkerställ kontinuiteten i vården. Till exempel kan avbrott i läkemedelsbehandling av tuberkulos eller HIV äventyra patientens hälsa, orsaka behandlingsrelaterade resistensproblem och utsätta för spridning av smitta.

Vaccinationer för en invandrad

För skyddet av individen och befolkningen är det viktigt att en invandrad har vaccinerats mot infektionssjukdomar som orsakar epidemier, såsom difteri, polio och mässling (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om vaccinationer 149/2017, 5 §).

Genomför barnens vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Vid behov inled vaccinationerna från början enligt ålder, eller komplettera ett bristfälligt skydd.

Bedöm vaccinationsbehovet för flyktingar och asylsökande i samband med den inledande hälsoundersökningen.

Hälsoproblem att beakta hos en invandrad

Asylsökande och flyktingar har ofta fler riskfaktorer för sjukdomar än andra grupper av en invandrad. Riskfaktorer är bland annat vistelse i konfliktområde eller i flyktingläger. Risken för infektionssjukdomar beror också på ursprungslandet samt de länder som besökts under resan och förhållandena där.

Särskilt viktigt är att beakta akuta infektioner och försämring av kroniska sjukdomar, till exempel om medicineringen avbryts.

Vanliga problem hos asylsökande är

akuta luftvägsinfektioner
olycksfall
vätskebrist som följd av en lång resa.

En invandrad har också mycket psykisk belastning och psykisk ohälsa, vars identifiering och behandling är väsentlig.

Allmänfarliga smittsamma sjukdomar

Om du under undersökningen eller vården märker en risk för spridning av en allmänfarlig smittsam sjukdom, meddela om detta utan dröjsmål till välfärdsområdets eller HUS-samkommunens enhet för smittsamma sjukdomar, som vidtar nödvändiga åtgärder.

Till allmänfarliga sjukdomar hör bland annat polio, tuberkulos, mässling, difteri och syfilis.

Allmänfarliga och övervakade smittsamma sjukdomar och hur deras kostnader fördelas

Multiresistenta mikrober

Om en person som är en invandrad behöver sjukhusvård, utred om han eller hon är bärare av multiresistenta bakterier. Bärarskap utreds enligt anvisningar från både THL och regionala eller lokala yrkespersoner inom infektionsbekämpning.
Ohje moniresistenttien mikrobien tartunnantorjunnasta (Julkari, på finska)

Att säkerställa kontinuiteten i infektionsvården

Om personen redan har konstaterats ha en infektion som kräver vård, är det viktigt att säkerställa vårdens kontinuitet. Till exempel kan avbrott i läkemedelsbehandling av tuberkulos eller HIV äventyra patientens hälsa, orsaka till exempel behandlingsrelaterade resistensproblem och utsätta för spridning av smitta.

Folksamlingar och bristfällig hygien främjar sjukdomsspridning

Asylsökande som vistas i trånga tillfälliga inkvarteringar, förläggningar och flyktingläger har en ökad risk att insjukna i skabb samt i sjukdomar som sprids av löss och loppor, såsom återfallsfeber.

Även mässling, vattkoppor, virusförmedlade luftvägsinfektioner och tarminfektioner sprids lätt i folksamlingar, särskilt om det finns brister i hygieniska förhållanden eller vaccinationsskydd. Bristfällig hygien och fördröjd tillgång till vård främjar också spridningen av meningokocker; en meningokocksmitta kan fås även från en symtomfri bärare.