Att ingripa i hedersrelaterat våld

På denna sida

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning är avsedd för yrkespersoner inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken, utbildningssektorn samt för andra yrkespersoner som i sitt arbete möter personer som berörs av hedersrelaterat våld.

Anvisningen innehåller rekommendationer för arbetsmetoder. Den hjälper dig att identifiera fenomenet, ta upp det till diskussion och ingripa i situationen.

Vad är hedersrelaterat våld?

Hedersrelaterat våld är kollektivt våld som utövas för att bevara eller återställa familjens eller släktens heder. Det handlar om att familjen, släkten eller en annan gemenskap med våld kontrollerar en individ som anses ha brutit mot normer eller kränkt hedern.

Hedersrelaterat våld förekommer i olika kulturer runt om i världen. Bakom våldet ligger en samhällelig, ofta ojämlik och mansdominerad värdegrund där gemenskapens intresse är viktigare än individens rättigheter.

Hedersrelaterat våld riktas oftast mot

flickor och kvinnor,
personer som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter,
personer som försöker lämna religiösa samfund eller äktenskap
unga.

Även pojkar och män kan utsättas för hedersrelaterat våld, särskilt i situationer där de utsätts för påtryckningar för att använda våld eller om de tillhör en sexuell minoritet eller könsminoritet.

Identifiera tecken på hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld tar sig ofta i uttryck som könsrelaterat våld i nära relationer. Typiskt är att våldet främst består av psykiskt våld och tvingande kontroll.

Hedersrelaterat våld kan bland annat ta sig i uttryck som:

påtryckningar, hot, tvång, begränsningar, isolering och förföljelse
fysiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt våld i olika grader
tvångsäktenskap eller förhindrande av skilsmässa
könsstympning av flickor och kvinnor
påtvingat självmord eller mord.

I praktiken kan hedersrelaterat våld till exempel visa sig genom:

begränsningar av rörelsefriheten utanför hemmet, förbud mot fritidsaktiviteter och att träffa vänner
strikt övervakning av telefon- och internetanvändning
hot om att skickas till ett annat land
förbud mot studier eller arbete
att ett barn eller en ung person skickas utomlands mot sin vilja i så kallat uppfostringssyfte.

Hedersrelaterat våld kan orsaka olika fysiska och psykiska symtom, såsom upprepade skador eller blåmärken utan klar orsak, kronisk smärta, psykosomatiska symtom, diffusa hälsoproblem, infektioner, sömnsvårigheter, minnesstörningar, koncentrationsvårigheter, ångest och depression. Den som utsätts för hedersrelaterat våld kan alltid ha en följeslagare med sig vid möten med yrkespersoner, avboka möten eller utebli från bokade besök.

Det kan finnas flera våldsutövare, och det kan förekomma inbördes påtryckningar mellan dem. Vissa våldsutövare kan också bo utanför Finland. Hedersrelaterat våld är ofta en serie av händelser snarare än en enskild handling.

Offret för hedersrelaterat våld befinner sig i en mycket utsatt position. Att bryta med gemenskapen och den egna familjen kan innebära att hela det sociala nätverket går förlorat. Tröskeln att anmäla våldet kan vara hög – och offret identifierar inte alltid själv det som sker som våld.

Ta upp ämnet

Det är yrkespersonens uppgift att ingripa i våld. Det är viktigt att agera i ett tidigt skede eftersom det förvärras med tiden. Utgå dock inte från att våldet är hedersrelaterat enbart på grund av klientens kulturella bakgrund, utan ta reda på vad det handlar om. Ta alltid klientens oro på allvar, eftersom situationer som rör hedersrelaterat våld snabbt kan eskalera.

Arbeta traumamedvetet och kultursensitivt.

Kartlägg erfarenheter av hedersrelaterat våld på följande sätt:

Ta reda på i förväg hur man i din kommun eller ditt välfärdsområde agerar i våldssituationer.
Ordna under mötet tid för ett enskilt samtal med klienten utan följeslagare.
När du behöver tolk, använd endast auktoriserad tolk som inte är släkt med klienten. Beakta klientens önskemål om tolkens kön.
Sträva efter att skapa en förtroendefull och respektfull relation och ställ frågor om våldet i enrum.
Ställ öppna frågor så att klienten fritt kan berätta om händelserna.
Dokumentera berättelsen noggrant. Fördröj de patient- eller journalanteckningar du gör.
Som stöd för riskbedömning och dokumentation kan du använda följande blanketter tillsammans med en person över 18 år.

Exempel på öppna frågor:

Kan du vara dig själv och leva det liv du önskar? Om inte, vilka hinder möter du?
Finns det regler i din familj som gäller dig och dina syskon? Vad händer om du bryter mot dem?
Får du använda internet/ vistas utanför hemmet/ delta i fritidsaktiviteter/ själv välja dina vänner som andra i din ålder?
Känner du dig trygg?
Är du orolig eller rädd? För vad?

Blanketter och verktyg:

Blankett för screening och kartläggning av närståendevåld
Checklista för riskbedömning av allvarligt våld i parrelation (MARAK)
Personlig säkerhetsplan
Riskbedömning av trakasserier och förföljelse
Blankett för misshandel och kroppskarta (PAKE)
BÄRAS-verktyget för att bedöma behov av stöd vid radikalisering

Blanketter och verktyg

BÄRAS-verktyget

Ge stöd, hänvisa till tjänster och gör vid behov en anmälan

Se till att klienten är trygg, ge tillräcklig information och motivera åtgärderna på ett sätt som är lätt att förstå.
Gör en säkerhetsplan. Informera klienten om tjänster för våldsoffer, såsom Nollinjen och skyddshem samt organisationer.
Nollinjen (Nollalinja.fi)
Skyddshem (Nollalinja.fi)
Gör en barnskyddsanmälan om personen är under 18 år.
Information om att göra en barnskyddsanmälan
Gör en anmälan till polisen om en minderårig har utsatts för våld eller om det finns risk för våld. Hjälp en myndig klient att göra en brottsanmälan eller gör den själv om det gäller allvarligt våld. Polisen kan alltid konsulteras utan att du avslöjar klientens identitet.
Skyldighet att anmäla våld mot barn: polisanmälan
Om du misstänker en utlandsresa som strider mot barnets eller den ungas bästa, anmäl detta till barnskyddet och polisens förebyggande Ankarverksamhet. Kontaktuppgifter till Ankarverksamheten (Ankkuritoiminta.fi)
I brådskande fall anmäl till polisen (112), som tillsammans med gränsmyndigheten kan förhindra utresa. Om ett barn är frånvarande från skolan under längre tid utan förklaring, gör en barnskyddsanmälan och en anmälan till polisen om försvinnandet.
Hänvisa klienten till MARAK-arbetsgruppen i ditt område.
Om MARAK-arbetsgrupper: Multidisciplinär riskbedömning (MARAK)
Kom alltid överens om ett uppföljningsmöte med klienten, så att du kan återkomma till ärendet och följa hur det utvecklas. Även i situationer där det finns misstanke eller aningar om händelser kan du återkomma till ärendet.

Kom ihåg att du har både rätt och skyldighet att anmäla hot om våld till polisen. Du kan vid behov också konsultera polisen om fortsatta åtgärder utan att lämna ut specificerade personuppgifter.

Vid akuta situationer, ring alltid 112.

Utövare av hedersrelaterat våld

Kom ihåg att även en person som utövar hedersrelaterat våld kan vara din klient. Förövaren kan till exempel vara offrets tidigare partner eller en släkting, såsom en förälder eller ett syskon. Tänk särskilt på följande i mötet med en sådan klient:

Bemöt klienten vänligt och respektfullt och visa att du är intresserad av att hjälpa personen i hens situation.
Kartlägg klientens individuella situation och eventuella stödbehov. Förutom faktorer som rör gemenskapen kan individuella aspekter, såsom psykosociala utmaningar, påverka risken för våldsutövning. Gör vid behov upp en helhetsplan för tjänster tillsammans med klienten, med beaktande av multiprofessionellt samarbete.
Tänk på att klienten inte nödvändigtvis är ensam ansvarig för våldet. Hen kan till exempel pressa andra till hedersrelaterat våld eller själv vara utsatt för påtryckningar.
Hänvisa klienten till en lämplig yrkesperson för att reflektera över sina beteendemönster och vilka konsekvenser dessa har. Använd vid behov metoder som motiverande samtal.
Motiverande intervju
Informera vid behov klienten om den finländska strafflagstiftningen och spegla hens agerande i förhållande till den.
Om klienten överförs till en annan yrkesperson, tillämpa om möjligt principen om överlämning i närvaro (till exempel genom ett gemensamt möte mellan dig, den nya yrkespersonen och klienten). Var uppmärksam på tecken på att våldet kan fortsätta. Framgår det till exempel i klientens uttalanden att hen hotar offret eller planerar våldshandlingar, eller resor utomlands som kan strida mot offrets bästa?
Informera klienten om hanteringen av uppgifter, tystnadsplikt och lagstadgade anmälningsskyldigheter.