Att ingripa i tvångsäktenskap

För vem är anvisningen avsedd?

Denna anvisning är avsedd för yrkesverksamma inom socialvård och hälso- och sjukvård, småbarnspedagogik och utbildning samt andra yrkesverksamma som arbetar med klienter. Anvisningen innehåller rekommendationer för arbetssätt. Den hjälper dig att identifiera tvångsäktenskap, att ta upp frågan och att ingripa i situationen.

Vad innebär tvångsäktenskap?

Ett tvångsäktenskap är ett äktenskap eller en liknande relation som ingåtts utan den ena eller båda parternas samtycke eller där det inte är möjligt att lämna relationen.

Tvångsäktenskap ska skiljas från arrangerade äktenskap som båda parter frivilligt har ingått. Bakom tvångsäktenskap ligger ofta ojämlika och patriarkala värderingar, social utslagning eller fattigdom. Personer som tvingas in i äktenskap utsätts ofta för olika former av våld och utnyttjande i arbete.

Enligt Finlands strafflag är alla skyldiga att anmäla ett planerat grovt brott till polisen, annars kan det leda till straffansvar. Att tvinga någon till äktenskap kan vara ett sådant brott.

Att tvinga någon till äktenskap är straffbart enligt Finlands strafflag och kan bedömas som människohandel, grov människohandel eller olaga tvång. 

Ett äktenskap som ingåtts genom tvång kan upplösas genom upphävning. De rättsliga konsekvenserna av upphävning motsvarar i övrigt dem som gäller vid skilsmässa, men civilståndet återgår till det som parterna hade före äktenskapet. Barn som fötts inom äktenskapet har efter upphävningen rätt till arv och underhåll. Att lämna ett religiöst äktenskap sker inte nödvändigtvis genom en juridisk skilsmässa utan enligt den berörda gemenskapens interna praxis.  

Tvångsäktenskap kan också innebära barnäktenskap, där åtminstone den ena maken är under 18 år. Äktenskapet kan anses ogiltigt i lag om den ena parten är klart minderårig och det finns en betydande åldersskillnad mellan makarna.

Identifiera tecken på tvångsäktenskap

Vem som helst kan bli utsatt för tvångsäktenskap, oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder eller utbildning. Tecken på våld i nära relationer kan tyda på tvångsäktenskap, men det är viktigt att försöka förstå klientens helhetssituation i stället för att fokusera på enskilda tecken.

Tvångsäktenskap kan orsaka till exempel: 

  • olika psykiska problem, såsom ångest, depression, sömnstörningar, minnesförlust, posttraumatiskt stressyndrom, självmordstankar
  • fysiska problem, såsom förvärrade kroniska sjukdomar, smärtor, blåmärken och skador
  • konsekvenser för sexuell och reproduktiv hälsa, könssjukdomar
  • ekonomiskt beroende, brist på utbildnings- och arbetsmöjligheter
  • isolering från sociala relationer, förlust av familjekontakter
  • känslor av skam och skuld, begränning av framtidsutsikter.

Det är vanligt att en person som utsatts för tvångsäktenskap alltid har en följeslagare med sig vid mottagningsbesök eller andra ärenden, eller att bokade tiderställs in eller uteblir. Även om klienten har bott länge i Finland kan hen sakna kunskaper i finska eller svenska och inte känna till det finländska servicesystemet.

Ta upp ämnet

För ett offer för tvångsäktenskap kan det vara mycket svårt att söka hjälp.. Offret kan utsättas för hot, påtryckningar och tvingande kontroll och sakna tillgång till internet, telefon eller stödjande tjänster. Offrets kunskap om sina rättigheter och tjänster i Finland kan också vara bristfällig. Hen kan oroa sig för att föräldrar ställs till straffrättsligt ansvar och för risken att bli utvisad eller förlora vårdnaden om sina barn.

Att ta upp ämnet kräver tillräckligt med förtroende och tid. 

  • Ordna under mötet tid för ett enskilt samtal med klienten utan följeslagare. 
  • Använd alltid vid behov en auktoriserad tolk som inte tillhör klientens närmaste krets.
  • Beakta klientens önskemål om tolkens kön. 

Öppna frågor kan uppmuntra klienten att berätta om sin situation med egna ord. Du kan kartlägga situationen genom att till exempel fråga:

  • Bestämmer du själv om saker som rör ditt liv? Vilka? Om inte, vem bestämmer för dig?
  • Arbetar du eller studerar du något?
  • Hur tillbringar du din fritid?
  • Rör du dig ensam utanför hemmet?
  • Använder du internet eller telefon fritt?
  • Kan du själv bestämma om du vill gifta dig och med vem?
  • Känner du dig trygg? 

Säkerställ trygghet och hänvisa till tjänster

  • Trygghet först: Gör upp en säkerhetsplan tillsammans med klienten och se till att integriteten bevaras.
    Blanketter och verktyg
  • Ge tydlig information: Berätta om klientens rättigheter och tillgängliga tjänster (skyddshem, Nollinjen, krishjälp, social- och hälsovård, organisationer) och motivera åtgärderna på ett begripligt sätt. 
  • Beakta trauma: Arbeta sensitivt och konsultera vid behov andra yrkespersoner. 
  • Rättsliga medel: Informera om skydds- och kontaktförbud, MARAK-arbete, Hjälpsystemet för offer för människohandel (hänvisning till hjälpsystemet endast med klientens samtycke).
    Hjälp som tillhandahålls av hjälpsystemet (Ihmiskauppa.fi)
  • Anmälningar: Gör en brottsanmälan eller hjälp klienten att själv göra den. Gör vid behov en barnskyddsanmälan. Konsultera vid behov polisen, barnskyddet eller brottsofferjouren. Tänk på att risken för våld kan öka efter en anmälan.
    Barnskyddsanmälan
    Brottsofferjouren (Riku.fi)
  • Dataskydd: Dokumentera noggrant i klient- eller patientdatasystemet, fördröj berättelsen vid behov; säkerställ att en närstående inte får tillgång till uppgifterna. 
  • Skilsmässa och upphävning av äktenskap: Informera om processen, men beakta att risken för våld kan öka. 
  • Samarbete: Dela din oro och samarbeta med andra aktörer. Konsultera vid behov en annan yrkesperson, polisen, barnskyddet och Hjälpsystemet för offer för människohandel.

Kontaktinformation

Mimmi Koukkula

specialsakkunnig
[email protected]

Seija Parekh

sakkunnig
[email protected]