För vem är anvisningen avsedd?
Anvisningen är avsedd för tjänsteinnehavare som fattar beslut om brådskande placering av barn.
Anvisningen baserar sig på gällande lagstiftning.
Anledningar till brådskande placering
Om ett barn av skäl som anges i 40 § befinner sig i omedelbar fara, kan den vård och omsorg som barnet behöver ordnas som brådskande placering.
(Barnskyddslagen 38 § 1 mom.)
(Barnskyddslagen 40 §)
En brådskande placering är ett allvarligt ingrepp i människors liv och integritet, och är därför en sista åtgärd när det inte finns några andra möjligheter att trygga barnets situation.
Social- och hälsovårdsministeriets Kommuninfo behandlar närmare tolkningen av ”omedelbar fara”.
Kommuninfo: Vad innebär omedelbar fara som förutsättning för brådskande placering? (Social- och hälsovårdsministeriet)
Det kan finnas många anledningar till brådskande placering. Exempel på sådana är:
- Föräldrarna är tillfälligt oförmögna att ta hand om sitt barn, vilket omedelbart äventyrar barnets hälsa eller utveckling.
- Föräldrarna kan inte ta hand om barnet på grund av rusmedelsanvändning eller ett akut psykiskt problem.
- Föräldrarna har råkat ut för en olycka eller insjuknat, vilket försätter barnet i omedelbar fara.
- Barnet har lämnats vind för våg eller behandlats illa, och barnets liv och välbefinnande är i omedelbar fara.
- Barnet uppvisar självdestruktivt beteende, använder rusmedel eller begår brott.
En brådskande placering får inte användas som ett sätt att lösa en vårdnadstvist mellan föräldrar eller som ett medel för att genomdriva beslut om umgängesrätt.
Beslutsfattande
Beslut om en brådskande placering och om att avsluta den fattas av en av välfärdsområdet förordnad och yrkesmässigt behörig socialarbetare som är i tjänsteförhållande. Beslutet kan således även fattas av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. En privat serviceproducent kan inte fatta beslutet.
(Barnskyddslagen 38 § 1 mom.)
Om ett ärende som gäller omhändertagande eller vård utom hemmet är anhängigt vid förvaltningsdomstolen, ska den tjänsteinnehavare som fattat beslutet meddela beslutet till domstolen. Samtidigt ska det anges om barnet är avsett att placeras som omhändertaget på den plats där barnet placerades brådskande. Vid behov ska ansökan om omhändertagande ändras vad gäller den föreslagna platsen för vård utom hemmet. Dessutom ska det motiveras varför just denna vårdplats har valts.
(Barnskyddslagen 25 d §)
En brådskande placering görs ofta inom social- och krisjouren, varvid beslutet fattas av en socialarbetare inom välfärdsområdet som arbetar i jouren och som har den nödvändiga behörigheten.
Beslutet om förlängning av den brådskande placeringen fattas av den ledande tjänsteinnehavaren eller en annan tjänsteinnehavare som den ledande tjänsteinnehavaren förordnat. Samma person får inte fatta både beslutet om den brådskande placeringen och beslutet om dess förlängning.
(Barnskyddslagen 38 a §)
Av motiveringarna till beslutet om brådskande placering ska framgå:
- den konkreta situation som gör att barnet är i omedelbar fara
- platsen för vård utom hemmet samt
- motiveringarna till valet av platsen för vård utom hemmet.
Om verkställigheten av beslutet inte kan uppskjutas till dess att det vunnit laga kraft utan att äventyra barnets hälsa eller utveckling, kan det bestämmas i beslutet att det ska verkställas genast, trots eventuell ändringssökning.
(Barnskyddslagen 91 §)
Utredning av åsikter inför beslut om brådskande placering
Innan tjänsteinnehavaren fattar beslut om en brådskande placering, dess förlängning eller avslutande, ska hen utreda vilken åsikt och uppfattning barnet, föräldern, vårdnadshavaren samt andra personer som ansvarar för barnets vård och fostran har om saken.
(Barnskyddslagen 39 a §)
Hörande inom barnskyddet
En person som har haft barnet i sin vård eller som har vårdat barnet omedelbart före den brådskande placeringen betraktas som ”annan person” vars åsikt ska utredas. Förutsättningen är att personen faktiskt har ansvarat för barnets vård och bott tillsammans med barnet i ett gemensamt hem.
En sådan ”annan person” kan till exempel vara förälderns nya make, maka eller sambo, en familjevårdare i uppdragsförhållande eller en familjevårdare i ett professionellt familjehem.
Att utreda åsikten är inte samma sak som hörande enligt förvaltningslagen. Syftet är att få fram åsikter exempelvis om vart barnet ska placeras, eller om barnets vård tillfälligt kan ordnas hos en annan närstående person.
Samtidigt bedöms om placeringen är mot barnets eller vårdnadshavarens vilja, eller om en brådskande placering inom öppenvården skulle vara förenlig med barnets bästa och en tillräcklig åtgärd för att trygga barnets situation.
Brådskande stödåtgärd inom öppenvården
Utredningen av åsikter kan undantagsvis utelämnas om ärendet är så brådskande att det inte är möjligt att genomföra utredningen. I sådana fall skulle en fördröjning äventyra barnets hälsa, utveckling eller säkerhet.
(Barnskyddslagen 39 a §)
Utredningen av åsikten och dess innehåll ska dokumenteras i klienthandlingarna. Om en åsikt eller uppfattning inte har utretts, ska detta motiveras i beslutet.
Om tjänsteinnehavaren inte har utrett en parts åsikt eller uppfattning innan beslutet fattades, ska den berörda personen informeras om den brådskande placeringen så snart som möjligt. I samband med detta ska personen ges möjlighet att lägga fram sin uppfattning om ärendet och få information om sin rätt att få hjälp.
(Barnskyddslagen 39 a § 2 mom.)
Placeringplats
Barnet kan placeras brådskande i familjevård, i en barnskyddsanstalt, i en hälso- och sjukvårdsinrättning, eller så kan den vård barnet behöver ordnas på något annat sätt.
(Barnskyddslagen 49 §)
Placeringen kan ske brådskande till en hälso- och sjukvårdsinrättning om barnet behöver omedelbar vård och omsorg som ordnas av hälso- och sjukvårdens myndigheter. Placeringsplatsen ska väljas utifrån de skäl som lett till den brådskande placeringen. I vissa situationer kan barnet placeras brådskande hos en släkting.
Rättsverkningar
En brådskande placering är i sina rättsverkningar jämförbar med ett omhändertagande. Under placeringen har välfärdsområdet rätt att fatta beslut om barnet i den omfattning som syftet med den brådskande placeringen förutsätter. Detta innebär vanligtvis beslut gällande barnets vistelseort, barnets vård, barnets nödvändiga hälso- och sjukvård och barnets kontakter.
Välfärdsområdet har i sista hand ansvaret för att ordna barnets vård och omsorg. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska förhandla med vårdnadshavare och föräldrar och sträva efter ett gott samarbete.
Om barnets kontakter behöver begränsas under den brådskande placeringen, ska ett separat beslut om begränsning av kontakterna fattas.
Begränsning av kontakterna
Upphörande, förfallande eller förlängning av brådskande placering
Den maximala längden för en brådskande placering genom ett och samma tjänsteinnehavarbeslut är 30 dagar. Under denna tid ska följande beslut fattas:
- beslut om avslutande av den brådskande placeringen
- beslut om förlängning av den brådskande placeringen
- beslut om omhändertagande eller
- ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen.
Brådskande placering som fortsätter längre än 30 dagar
I följande situationer kan den brådskande placeringen fortsätta över 30 dagar utan separat beslut:
- Den ledande tjänsteinnehavaren eller en av denne förordnad socialarbetare i tjänsteförhållande gör en ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från att den brådskande placeringen inletts.
- Ett ärende som gäller barnets omhändertagande är redan anhängigt vid förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen när beslutet om brådskande placering fattas.
Om 30 dagar inte är en tillräckligt lång tid för att behovet av omhändertagande av barnet ska kunna utredas eller tillräckliga stödåtgärder kartläggas, kan ett beslut fattas om att den brådskande placeringen av barnet ska förlängas med högst 30 dagar.
Beslutet om förlängning fattas av den ledande tjänsteinnehavaren eller en socialarbetare i tjänsteförhållande som denne förordnat. Samma tjänsteinnehavare får inte fatta både beslutet om brådskande placering och beslutet om dess förlängning.
(Barnskyddslagen 38 a §)
Ett beslut om förlängning av den brådskande placeringen får fattas om:
- beslut om nödvändiga barnskyddsåtgärder (omhändertagande eller andra åtgärder) inte kan fattas utan tilläggsutredningar. Om ett beslut kan fattas på basis av befintlig information får ingen förlängning göras.
- nödvändiga tilläggsutredningar inte kan fås inom 30 dagar efter att den brådskande placeringen har inletts, och
- beslutet om fortsatt placering är förenligt med barnets bästa.
(Barnskyddslagen 38 a §)
Upphörande av brådskande placering
När orsaken till den brådskande placeringen har upphört eller placeringen annars förfallit, ska socialarbetaren omedelbart fatta beslut om att den brådskande placeringen ska avslutas.
(Barnskyddslagen 39 § 1 mom.)
Grunden för den brådskande placeringen upphör när socialarbetaren bedömer att det är tryggt för barnet att återvända hem. Ett separat beslut om den brådskande placeringens upphörande kan fattas av antingen den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter eller en socialarbetare i socialjouren.
Placeringen kan också upphöra inom 30 eller 60 dagar på grund av att ett beslut om omhändertagande fattas. I dessa fall handlar det om ett samtyckesbaserat omhändertagande, där beslutet fattas av den ledande tjänsteinnehavaren eller en av denne förordnad behörig socialarbetare.
Omhändertagande
Förfallande av brådskande placering
Även ett förfallande av en brådskande placering kräver ett separat beslut.
Placeringen förfaller om beslut om omhändertagande eller ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen inte har gjorts
- inom 30 dagar från att den brådskande placeringen inleddes, eller
- före utgången av tiden för ett beslut om fortsatt placering.
(Barnskyddslagen 39 §)
Ett separat beslut om upphörande av den brådskande placeringen behöver dock inte fattas när förvaltningsdomstolen
- ger ett interimistiskt förordnande om barnets vistelseort och vård, eller ett
- meddelar ett beslut i omhändertagandeärendet.
Beräkning av tidsfrister
Tidsfristen börjar löpa antingen från barnets faktiska placering eller från den tidpunkt då beslutet fattades. Om barnet till exempel placeras på en lördag och beslutet fattas först på måndag, ska beslutet anses gälla från lördagen, och tidsfristen börjar räknas från och med samma dag.
På tidsfristerna tillämpas inte den så kallade lagen om beräknande av laga tid. Detta innebär att även den första dagen räknas med i tidsfristens löptid.
(Barnskyddslagen 38 § 2 mom. och 38 a § 2 mom.)
