För vem är anvisningen avsedd?
Den här anvisningen är avsedd särskilt för yrkespersoner inom social- och hälsovården, elev- och studerandevården, ungdomsarbetet och inom fostrans- och utbildningssektorn samt för andra som utför klientarbete.
Anvisningen ger verktyg för att inleda en diskussion och genomföra en kort intervention samt för att använda ett motiverande arbetssätt. De här metoderna erbjuder en möjlighet att i lugn och ro stanna upp vid klientens situation och ge stöd till hen.
Målen med att inleda en diskussion och med kort intervention
Det viktigaste målet med att inleda diskussionen och med kort intervention är att förebygga och minska skador samt att stödja klientens välbefinnande.
Ämnet kan tas upp till diskussion på initiativ av en yrkesperson. Diskussionen kan till exempel vara en del av en hälsoundersökning eller ske vid särskilt överenskomna tidpunkter under vården, antingen systematiskt eller utifrån bedömning.
En kort intervention är en metod som bygger på ett motiverande arbetssätt och som genomförs i relation till klientens situation. Ett samtal kan räcka, men vanligtvis ingår också minst ett uppföljningsmöte eller annan uppföljning.
Klientens problem, funktionsförmåga och vilja till förändring påverkar hur processen framskrider och hur lång den är.
Som benämning på kort intervention kan även andra närliggande begrepp användas, såsom miniintervention eller kort rådgivning.
Mål för kort intervention:
- öka klientens förståelse för konsekvenserna av användningen eller beteendet
- stärka motivationen och tilltron till sina egna resurser
- identifiera behovet av stöd och tjänster i tid
- förebygga att skadorna förvärras.
Att inleda en diskussion och kort intervention i praktiken
Att inleda en diskussion kan börja med att be om tillåtelse: ”Vi brukar fråga våra klienter om deras användning av rusmedel. Är det okej att jag ställer några frågor?”
Diskussionen kan fortsätta med öppna frågor och genom att fylla i en kartläggningsblankett.
Öppna frågor
- Har du märkt att användningen av rusmedel eller spelandet om pengar påverkar din ork i vardagen eller ditt humör?
- Har du märkt att användningen av rusmedel eller spelandet om pengar har påverkat dina relationer?
- Har någon närstående varit orolig för din användning av rusmedel eller ditt spelande om pengar?
Exempel på kartläggningsblanketter
- AUDIT, det vill säga en enkät för att kartlägga risk- och problemanvändning av alkohol
- AUDIT-C, det vill säga en enkät med tre frågor för att kartlägga riskkonsumtion av alkohol
- DUDIT, det vill säga ett test för utredning av användning av narkotika
- BBGS, det vill säga tre frågor för att identifiera spelproblem
- PGSI, det vill säga kartläggning av spelrelaterade skador
Efter att diskussionen och kartläggningen genomförts görs vid behov en mer omfattande kort intervention. Kort intervention är en metod som bygger på ett motiverande arbetssätt, där den yrkesutbildade personen:
- går igenom resultaten av kartläggningen tillsammans med klienten
- ger respons och information som är relevant för klientens situation
- stödjer klienten i att reflektera över sin egen situation samt sin vilja och sina resurser till att göra en förändring
- vägleder klienten i att använda självhjälpsmaterial
- uppmuntrar till konkreta förändringar
- kommer överens om nödvändiga fortsatta åtgärder och möten med klienten.
Motiverande arbetssätt och motiverande intervju
Motiverande intervju är en metod som ingår i ett motiverande tillvägagångssätt. Det är en metod som är i linje med God medicinsk praxis-rekommendationerna och som kan tillämpas vid kort interventioner.
Grunderna för en motiverande intervju
- att ställa öppna frågor
- att uppmärksamma tal om förändring
- så kallat reflektivt lyssnande, dvs. att upprepa eller ange vad klienten sagt
- att sammanfatta under diskussionens gång.
Genom positiva interaktioner kan man
- bearbeta konflikter som identifierats
- ge impulser till en vilja till förändring
- stödja klientens egna initiativ och aktiva aktörskap.
En motiverande intervju stödjer uppkomsten av klientens inre motivation: den betonar förändringens betydelse, stärker tilltron till att förändringen kan lyckas och stöder beredskapen att genomföra den.
Modell för kort intervention genom motiverade intervju
-
1
Fråga om användning av rusmedel och tobaks- och nikotinprodukter, spel om pengar eller användning av narkotiska läkemedel
- Använder du alkohol eller tobaks- eller nikotinprodukter?
- Spelar du om pengar?
- Hur använder du läkemedel?
-
2
Bedöm användningen av rusmedel eller spelandet om pengar närmare tillsammans med klienten
genom att använda till exempel AUDIT-C-, HSI- och BBGS-testen.
Kan du berätta lite mer om din användning av alkohol/tobaks- eller nikotinprodukter/läkemedel eller om ditt spelande om pengar?
-
3
Erbjud information som stöd för situationen
Stöd klientens reflektion och beslut kring att minska eller sluta.
- Du berättade just om [sak]. Vad har du för tankar om din alkoholanvändning/din rökning/ditt spelande?
- Vilka positiva sidor ser du i att sluta/minska?
- Vilka resurser har du för att genomföra en förändring?
- Hur övertygad är du om att du kommer att lyckas?
- Menar du att …?
-
4
Gör upp en plan tillsammans med klienten och kom överens om fortsatt stöd
Berätta för klienten var hen kan få hjälp och kamratstöd. Om klienten saknar vilja till förändring, säg att hen alltid kan återkomma till saken. Informera också om var hen kan få stöd i så fall.
- Kan vi börja planera hur du ska minska eller sluta?
- Hurdant stöd skulle du vilja ha för det?
- Jag hoppas att du ännu ska fundera på vad vi diskuterade. Kom ihåg att du när som helst kan kontakta oss i det här ärendet, och då kan vi fundera på ett lämpligt sätt att gå vidare och stödja dig.
-
5
Hänvisa till, och vid behov ordna med, vård och bedömning av servicebehovet inom social- och hälsovårdstjänsterna
Du kan till exempel säga: ”Det finns mer stöd och hjälp att få, ska vi ringa ett samtal tillsammans?”.
Det är alltid bra att ge klienter mer information i ett format som man kan ta med sig: till exempel en broschyr som också innehåller en adress till en webbplats med mera information. Det är bra att information finns tillgänglig förutom på de inhemska språken även på andra språk.
Kom ihåg att förändring sker stegvis. Ibland sker det framsteg mot målet, ibland får man återvända till utgångsläget av en eller annan orsak. Man kan bemöta motstånd hos klienten till exempel genom att visa empati och förståelse samt genom att reflektera över det klienten berättar på ett sätt som ger samtalet nya perspektiv.
Kort intervention i digital handledning
Förbered dig inför digital handledning genom att separat bekanta dig med uppgifter i klient- eller patientdatasystemet samt med de uppgifter som klienten har registrerat i den digitala handledningsmiljön, som dokument, enkäter och symtomdagböcker och uppgifter som förmedlas via distansuppföljning.
För att säkerställa klientorienteringen i den digitala handledningen, fråga klienten vad hen vet om det ämne som handledningen gäller och vilka önskemål hen har i fråga om handledningen.
Särskilda drag i digital handledning och tips för den yrkesutbildade
- Identifiera klientens digitala färdigheter och vanor. Ge handledning på ett sätt som motsvarar klientens digitala kompetens.
- Utnyttja befintlig digital information, som enkäter, symtomdagböcker och uppgifter från distansuppföljning, för att inleda diskussionen och strukturera klientens situation.
- Använd till exempel applikationer för uppföljning, mätare eller grafer som konkretiserar förändringen för klienten.
- Bygg in digitala påminnelser eller mellanbedömningar i en längre handledningsprocess för att hjälpa klienten att upprätthålla motivationen även mellan besöken.
- Erbjud tillförlitliga digitala informationskällor och material för egenvård så att klienten kan fördjupa sin förståelse och arbeta vidare självständigt. (Hälsobyn, God medicinsk praxis-rekommendationerna, organisationers informationssidor, material producerat av kamrataktörer, THL:s webbplats)
- Utnyttja multiprofessionellt samarbete på digitala plattformar, eftersom digitala miljöer möjliggör gemensamma patientuppgifter, kommunikation och planering av handledning mellan olika yrkesutbildade personer.
- Säkerställ till slut att klienten har förstått diskussionen. Gå igenom de mål som stöder egenvården tillsammans med klienten och säkerställ att hen har förstått planen för fortsatt vård. Du kan använda teach-back-metoden, där klienten ombeds att med egna ord återge de viktigaste punkterna som ni tillsammans har kommit överens om i fråga om vården.
Kommunikationen mellan den yrkesutbildade och klienten sker via en skyddad digital förbindelse och identifieringen av klienten baseras på en tillförlitlig metod, som stark autentisering. Digital handledning kan inte genomföras via e-post, sociala medier eller per telefon genom att ringa, via textmeddelanden eller videosamtal.
Varför är det viktigt att prata om ämnet?
Om användning eller beroenden inte tas upp till diskussion eller strukturerad screening inte genomförs kan användning av rusmedel och beroenden bli obehandlade. Klienten söker ofta hjälp för ett annat problem, men de kan ofta ha samband med användning av rusmedel eller till exempel skadligt spelande om pengar. Skam och rädsla för stigma, det vill säga negativ stämpling är fortfarande förknippat med missbruks- och beroendeproblem.
Ett lyckat sätt att ta upp frågan bygger på ett respektfullt bemötande. Att aktivt lyssna på klientens erfarenheter, ett empatiskt förhållningssätt och en förtroendefull atmosfär gör diskussionen möjlig. Klienten måste kunna uppleva att hen bemöts med respekt.
Att inleda diskussionen är en interaktionssituation där den yrkesutbildade personen har möjlighet att minska klientens eventuella skamkänslor och bidra till att minska stigma som är förknippat med rusmedelsrelaterade frågor och beroendesjukdom. Att ta upp användning av rusmedel och beroenden till diskussion kan också främja välbefinnandet hos klientens närstående.
Kontaktinformation
utvecklingschef
tfn 029 524 7061
[email protected]
Teija Strand (LinkedIn)
utvecklingschef
tfn 029 524 7574
[email protected]
Tanja Airaksinen (LinkedIn)
utvecklingschef
tfn 029 524 8802
[email protected]
utvecklingschef
tfn 029 524 8027
[email protected]
Nina Karlsson (LinkedIn)
specialsakkunnig
tfn 029 524 8617
[email protected]
Hanna Ollila (LinkedIn)