Kort intervention vid användning av rusmedel och beroenden – Nikotinprodukter

Särskilt att beakta när man inleder en diskussion om användningen av tobaks- och nikotinprodukter  

Rökning är en riskfaktor för praktiskt taget alla centrala folksjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, cancersjukdomar, kroniska lungsjukdomar, diabetes och minnessjukdomar.

Rökning försämrar behandlingars effekt och ökar risken för komplikationer vid kirurgiska ingrepp. Även andra tobaks- och nikotinprodukter är skadliga för hälsan och orsakar beroende.

All användning av tobaksprodukter betraktas som riskanvändning. 

Den ekonomiska nyttan av att sluta använda tobaks- och nikotinprodukter kan vara en viktig aspekt utöver hälsoskälen. Regelbunden rökning kostar rökaren tusentals euro per år. En del av avvänjningsläkemedlen omfattas av begränsad FPA-ersättning, och klienter som får utkomststöd kan få FPA-ersättning för nikotinersättningsprodukter eller receptbelagda läkemedel för att sluta röka.

Att inleda en diskussion och kort intervention i praktiken  

De flesta klienter vet att rökning är skadligt och vill sluta. Många har flera gånger tidigare försökt sluta. 

Att ta upp frågan är särskilt viktigt om klienten har:

• andningssvårigheter, hosta, slem i luftvägarna eller lungsjukdomar
• hjärt- och kärlsjukdomar, som högt blodtryck eller kranskärlssjukdom
• problem i munnen, med tänderna eller tandköttet
• sömnsvårigheter, ångest eller depressionssymtom
• frågor om graviditet eller familjeplanering.

Om klienten berättar att hen använder nikotinpåsar eller e-cigaretter ”som hjälp för att sluta röka”, är det viktigt att diskutera den faktiska nikotinhalten i dessa produkter och risken för beroende.

Även om en del som röker har nytta redan av ett besök, visar forskning att sannolikheten att lyckas sluta röka ökar betydligt när stöd ges vid flera tillfällen. 

Kort intervention för användning av tobaks- och nikotinprodukter liknar kort intervention för användning av rusmedel.

• Fråga om användningen av tobaks- och nikotinprodukter.
• Tala om varför det är viktigt att sluta.
• Bedöm klientens villighet att sluta och kom överens om att göra ett försök att sluta. 
• Hjälp klienten att försöka sluta använda produkterna. Berätta att du finns som stöd och kom överens med klienten om ett datum för att sluta. Bedöm behovet av läkemedelsbehandling och diskutera detta.
• Kom överens om nästa kontakt nära den överenskomna avslutningsdagen. 
• Kom ihåg att anteckna i klient- och patientdatasystemet enligt anvisningarna vilka mängder som används, användningens varaktighet, samt överenskommelsen om planen för att sluta.

Användning av nikotinersättningspreparat

Nikotinersättningsbehandling hjälper med att sluta röka och ökar sannolikheten att lyckas. Den kan också användas som stöd när en klient vill sluta använda andra nikotinprodukter, som snus, nikotinpåsar eller e-cigaretter. Målet med nikotinersättningsbehandling är att lindra abstinenssymtom och nikotinbegär i samband med att man slutar.

Behandlingen rekommenderas särskilt för personer som röker minst 10 cigaretter per dag eller upplever kraftiga abstinenssymtom utan att få stöd. 

Ersättningsbehandling bör dock inte användas längre än nödvändigt. Den rekommenderade behandlingstiden är vanligen 2–3 månader, och användningen bör gradvis minskas i takt med att avvänjningen framskrider.

Om du bedömer att klienten har nytta av nikotinersättningsbehandling, ge tydliga anvisningar om lämpliga preparat och hur länge de ska användas eller hänvisa klienten till apoteket för att skaffa ett startpaket och för att se till att hen får läkemedelsrådgivning. 

Genomförande av kombinationsbehandling

• Personer med starkt nikotinberoende har särskilt nytta av kombinationsbehandling, där man använder både lång- och kortverkande nikotinersättningspreparat.
• Långverkande nikotinplåster används för att ge en jämn nikotinnivå i kroppen. I kombination med detta används ett kortverkande nikotinersättningspreparat som dämpar plötsliga begär efter tobak. 
• Behandlingen pågår vanligtvis i cirka 2–4 månader och ersättningsbehandlingen trappas ned stegvis när patientens abstinenssymtom tydligt har lindrats. 
• Målet är att avsluta behandlingen helt inom 2–3 månader utan betydande abstinenssymtom.

Exempel på behandlingens förlopp

• Börja med ett korttidsverkande preparat. Till exempel används nikotintuggummi, sugtabletter eller munspray till en början vid behov.
• När användningen blir mindre kan nikotintuggummit till en del ersättas med vanligt xylitoltuggummi eller ett annat nikotinfritt alternativ.
• När användningen har minskat till 1–2 doser per dag övergår man till ett medelstarkt nikotinplåster. Målet är att upprätthålla en jämn nivå av nikotin.
• Om abstinenssymtomen eller begäret efter nikotin ökar kan användningen av det korttidsverkande preparatet tillfälligt ökas. Följ med situationen och minska användningen igen när symtomen jämnar ut sig.
• När man kan sluta använda plåstret fortsätter man enbart med det korttidsverkande preparatet. Användningen minskas fortfarande gradvis tills användningen av preparatet kan avslutas helt.
• Uppmärksamma framsteg i varje skede. Ge positiv respons och påminn klienten om de framsteg som har uppnåtts.
• Erbjud vid behov ytterligare stöd, uppföljningskontakt eller hänvisning till en avvänjningsgrupp.

Varför är det viktigt att prata om användningen av tobaks- och nikotinprodukter?

Användning av tobaks- och nikotinprodukter är fortfarande en av de mest betydande orsakerna till sjukdomar som kan förebyggas och till förtida död. 

Vid sidan av traditionella cigaretter har det under de senaste åren kommit nya produkter, som e-cigaretter, nikotinpåsar och tobaksprodukter avsedda för upphettning. Även om en del användare tycker att de här produkterna är mindre skadliga, orsakar alla produkter som innehåller nikotin beroende och kan försämra hälsan.