Kort intervention vid användning av rusmedel och beroenden – Alkohol

Vad är problematisk alkoholkonsumtion?

Alkoholkonsumtion kan orsaka många olika typer av hälsoproblem av varierande grad och sociala skador. Långvarig konsumtion orsakar majoriteten av allvarliga alkoholrelaterade hälsoskador, till exempel leversjukdomar.

Långvarig konsumtion kan också orsaka mer allmänna besvär som sömnsvårigheter, psykiska störningar eller förhöjt blodtryck. 

Med problematisk alkoholkonsumtion avses drickande som orsakar skada eller är förknippat med en tydlig risk för skada.

Problematisk konsumtion delas in i riskkonsumtion, skadlig konsumtion eller alkoholberoende:

• Riskkonsumtion ökar avsevärt risken för alkoholrelaterade sjukdomar och utsätter för sociala skador samt beroende. Skadorna är dock inte ännu betydande och personen kan vanligen minska sitt drickande om hen så vill.
• Det är fråga om skadlig konsumtion när alkoholen orsakar tydliga fysiska eller psykiska problem, men personen ännu inte är alkoholberoende. En person som konsumerar alkohol på ett skadligt sätt kan fortfarande själv minska sitt drickande så att skadorna lindras eller försvinner.
• Alkoholberoende kännetecknas av tvångsmässighet, svårigheter att kontrollera sitt drickande och fortsatt drickande trots att personen är medveten om skadorna. Alkoholberoende är ett syndrom som har definierats i sjukdomsklassifikationen.

Hur många portioner utgör riskkonsumtion?

Riskgränserna för alkoholkonsumtion är riktgivande. Individuella faktorer påverkar förekomsten av skador, och det är inte möjligt att fastställa en gräns för en helt säker konsumtion. På en nivå med låg risk är skadorna sannolikt också små. 

Alkoholhalten i blodet stiger i allmänhet snabbare hos kvinnor än hos män, vilket är orsaken till att risknivåerna för kvinnor och män bedöms separat.

Rekommendationerna om risknivåer för alkoholkonsumtion har utformats för att beskriva en frisk person i arbetsför ålder och genom att illustrera antalet alkoholportioner per vecka. 

När ska man föra alkoholkonsumtion på tal?

Många fysiska, psykiska och sociala problem kan vara en följd av riklig alkoholkonsumtion. Vuxna klienters alkoholkonsumtion bör alltid kartläggas om klienten har sådana symtom, problem eller oro som kan ha samband med alkoholkonsumtion. 

Exempel på sådana är:

• förhöjt blodtryck eller hjärtrytmstörning
• diffusa magsymtom eller övervikt
• sömnlöshet, ångest, depression eller andra psykiska problem
• hormonstörningar
• hjärnskador och hjärnblödning
• olycksfall och våld.

Alkoholkonsumtion hos gravida kvinnor och deras partner kartläggs under den tidiga graviditeten, i allmänhet vid det första besöket på rådgivningen (graviditetsvecka 8–10). 

Anställda på barnrådgivningar och inom skolhälsovården bör kartlägga föräldrarnas alkoholkonsumtion som en del av de omfattande hälsoundersökningarna av barn. 

När det gäller unga bör kartläggningen av alkoholkonsumtion göras upprepade gånger i olika åldrar.

När behövs en miniintervention?

En miniintervention bör alltid göras när man bedömer att klienten konsumerar alkohol på en nivå som är riskkonsumtion eller skadlig konsumtion. Redan fem minuters rådgivning minskar riskkonsumtion och skadlig konsumtion av alkohol.

Obs. De kvantitativa gränsvärdena för alkoholkonsumtion (portioner per dag och vecka) är för närvarande under nationell översyn, varför här tillsvidare presenteras endast screeninggränserna för AUDIT- och AUDIT-C-testen. Uppdaterade portionsrekommendationer läggs till när de nya riktlinjerna är färdiga.

Vid bedömning av problematisk alkoholkonsumtion hos äldre personer används ofta åldersgränsen 65 år. Gränsen är dock vägledande, eftersom toleransen för alkohol kan försvagas avsevärt även tidigare, till exempel på grund av grundsjukdomar, näringstillstånd och aktuell medicinering. Hos en äldre person är det särskilt viktigt att göra en helhetsbedömning: kartlägg klientens medicinering, grundsjukdomar och funktionsförmåga. Redan en liten mängd alkohol kan vara för mycket om klienten till exempel använder lugnande läkemedel, smärtstillande läkemedel eller blodförtunnande behandling.

För äldre erbjuds rådgivning senast när AUDIT-poängen är minst 5 eller AUDIT-C-poängen minst 4.

En enkät för att kartlägga risk- och problemkonsumtion av alkohoi (AUDIT)

En enkät med tre frågor för att kartlägga riskfyllt alkoholbruk (AUDIT-C)