Kvalitetsrapport: Våld i nära relationer och våld mot kvinnor
Översikt
Denna statistik är den fjärde statistiken över våld i nära relationer som publicerats av THL. Den föregående publicerades år 2023 (Våld i nära relationer 2021). Statistikrapporten kommer framöver att publiceras vartannat år och utvecklas innehållsmässigt.
Beskrivning av statistiken
Denna statistik sammanställer statistik- och forskningsuppgifter om våld i nära relationer och våld mot kvinnor i Finland. Rapporten presenterar de senaste tillgängliga uppgifterna vid publiceringstidpunkten.
För det första beskrivs de fall av våld i nära relationer som kommit till myndigheternas kännedom. För det andra granskas andelen våld i nära relationer inom dödligt våld samt kännetecken för när- och parrelationsrelaterade kvinnomord. För det tredje presenteras statistik om misshandels- och sexualbrott mot barn samt resultat från Finlapset-studien om våld i barnfamiljer. För det fjärde sammanställs statistiska uppgifter om specialiserade tjänster för personer som utsatts för våld i nära relationer eller våld mot kvinnor.
Statistiken är avsedd för yrkespersoner inom social- och hälsovården, förvaltningsmyndigheter, experter och forskare som behöver information om våld i nära relationer och våld mot kvinnor i sitt arbete.
Relevans
Statistiken om våld i nära relationer och våld mot kvinnor rapporteras för att stödja forskning, utveckling och organisering av arbete som främjar välfärd och hälsa samt för att förebygga och bekämpa våld.
Statistikens innehåll
Statistiken omfattar uppgifter om våld i nära relationer som kommit till myndigheternas kännedom, data insamlade i forskningsstudier samt statistiska uppgifter från specialiserade tjänster. Alla fall avvåld i nära relationer och våld mot kvinnor kommer inte till myndigheternas kännedom, och alla som utsätts för våld rapporterar inte om sina upplevelser i undersökningar. Därför kan statistik om våld inte generaliseras till hela befolkningen. Statistikens centrala begrepp och variabler beskrivs som en del av statistikrapporten.
Statistikprocessen
Källmaterial
Uppgifterna har sammanställts från Statistikcentralens statistik över brott och tvångsmedel, övervakningssystemet för dödligt våld, polisens brottsanmälningsstatistik, statistik från enheterna för rättspsykiatri och rättspsykologi för barn och unga, data från FinLapset-enkäten och den nationella brottsofferundersökningen samt statistik från specialiserade tjänster för personer som utsatts för våld. Materialet beskrivs närmare i avsnitt Datainsamlingsmetod.
Datainsamlingsmetod
Statistik över brott och tvångsmedel
Statistiken över brott och tvångsmedel produceras av Statistikcentralen. Statistiken beskriver brott som kommit till polisens, tullens och gränsbevakningens kännedom. Statistiken baseras på ett totalmaterial. Grundmaterialet erhålls ur polisens brottsanmälningssystem, som bygger på automatiserad databehandling.
Statistiken över våld i familjer och nära relationer grundar sig på årlig brottsstatistiki kombination med befolkningsstatistik. Materialet om familje- och närståendevåld har skapats utifrån registeruppgifter om brott som anmälts till polisen. Uppgifter från Statistikcentralens register – såsom hemort, familjeställning samt information om barn, föräldrar, make/maka och registrerad partner – har kopplats till offret och den misstänkta i polisens brottsanmälningssystem Patja.
Utifrån familjeställning och boendeuppgifter har man bedömt om offret och den misstänkta bor tillsammans i ett samboförhållande. Registeruppgifterna avspeglar situationen under statistikåret. Materialet beaktar också fall där offret och den misstänkta hade ett samboförhållande under året före statistikåret.
Materialet har kompletterats med en bedömning av huruvida offret och den misstänkta har ett gemensamt barn. Om offret och den misstänkta är gifta eller sambor, eller är före detta makar eller sambor, placeras de i första hand i dessa kategorier. Först därefter granskas om de har ett gemensamt barn.
Uppföljning av dödligt våld
Sedan 2002 har Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet, tillsammans med Polisyrkeshögskolan och polisavdelningen vid inrikesministeriet, upprätthållit ett uppföljningssystem för dödligt våld. Systemet används för att följa och undersöka omfattningen och kännetecknen av våld som leder till döden. Sedan 2019 har systemet fortsatt som ett samarbete mellan Institutet för kriminologi och rättspolitik och Polisstyrelsen.
För uppföljningen har en databas skapats där grundläggande uppgifter registreras om parterna och omständigheterna kring avsiktligt dödande (mord, dråp, dråp under förmildrande omständigheter och barnamors) samt dödsfall som inträffat i samband med avsiktliga misshandelsbrott. Databasen samlar inte uppgifter om försök till dödligt våld eller andra våldsbrott.
Uppgifterna samlas in från de brottsutredare som ansvarar för förundersökningen med hjälp av ett standardiserat elektroniskt formulär. De registreras när förundersökningen har slutförts eller när ett år har gått sedan brottet kom till myndigheternas kännedom. Databasen omfattar alla fall som av finländsk polis under förundersökningen bedömts som sannolika fall av dödligt våld.
Polisanmälda misshandels- och sexualbrott mot barn samt Barnahus-enheternas klientstatistik
Statistik om misstänkta fall av misshandel och sexualbrott mot barn som anmälts till polisen har hämtats från polisens brottsanmälningsstatistik. De regionala statistikenheterna inom lokalpolisen omfattar alla polisinrättningar; Centralkriminalpolisen ingår inte. I polisens statistik rapporteras fall utifrån antalet målsägande. Siffrorna omfattar alla personer under 18 år.
Uppgifter från rättspsykiatriska och rättspsykologiska enheter för barn och unga för åren 2020–2021 publiceras för andra gången i statistikrapporten. Enheterna vid universitetssjukhusen samlar in statistik om de fall som hänvisas till dem, och dessa utgör statistiken för barn- och ungdomsforensisk psykologi och psykiatri. Klienter hänvisas genom en begäran om handräckning från polisen.
Handräckningsbegärandena gäller främst misstänkta misshandels- och sexualbrott mot barn under 16 år.
FinLapset‑enkätundersökningen
FinLapset studien inleddes under namnet Barns hälsa, välfärd och tjänster (LTH). År 2017 genomfördes en pilotstudie riktad till småbarnsfamiljer i sex landskap, och år 2018 genomfördes den första nationella datainsamlingen riktad till fyraåriga barn och deras familjer. Åren 2017 och 2018 ombads familjerna delta i undersökningen i samband med barnets hälsokontroll på barnrådgivningen, men från och med undersökningen av småbarnsfamiljer år 2020 har datainsamlingen genomförts som en postenkät riktad till föräldrarna.
I datainsamlingarna år 2024 hämtades personuppgifter för de barn och föräldrar som tillhörde målgrupperna från en kopia av Befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (DVV).
I datainsamlingen riktad till familjer med barn i förskoleålder inkluderades varannan person född år 2017 (N = 25 721) och båda barnets officiella föräldrar (N = 49 636) i urvalet. Totalt 12 616 föräldrar besvarade enkäten (svarsfrekvens 25 %), varav 8 078 kvinnor (32 %) och 4 538 män (19 %). Svar erhölls för 9 798 barn (38 % av barnen i urvalet).
I datainsamlingen riktad till småbarnsfamiljer inkluderades alla barn som föddes under vissa tidsperioder år 2024 (N = 16 835) och båda barnets officiella föräldrar (N = 32 494) i urvalet. Föräldrarna kontaktades första gången när barnet var 12–16 veckor gammalt. Totalt 11 971 föräldrar besvarade enkäten (svarsfrekvens 37 %), varav 7 576 kvinnor (45 %) och 4 395 män (28 %). Svar erhölls för 8 291 barn (49 % av barnen i urvalet).
I både småbarnsfamiljerna och familjerna med förskolebarn svarade följande grupper mer sällan än andra: yngre föräldrar, föräldrar med utländsk bakgrund, föräldrar med annat modersmål än finska eller svenska, föräldrar som bor på annan adress än barnet, ensamstående föräldrar samt föräldrar med lägre utbildningsnivå.
I båda datainsamlingarna skickades en personlig inbjudan per post till varje förälder i urvalet, följt av upp till tre påminnelser vid behov.
Brottsofferundersökningen
Undersökningens målpopulation bestod av alla personer i åldern 15–74 år som var fast bosatta i Finland (inklusive Åland). Statistikcentralen genomförde stickprovsurvalet. Urvalets storlek var 17 500 och bestod av 252 strata baserade på region, kön och sex åldersgrupper (tioårsintervall). Regionerna delades in i tre grupper enligt befolkningsmängd, och i de minst befolkade regionerna användes en något högre urvalsfrekvens.
Åldersgrupperna 15–24 år och 25–34 år fick 1,5 gånger högre urvalsfrekvens, eftersom dessa grupper tidigare har uppvisat lägre svarsfrekvenser. De personer som valts till urvalet fick i januari 2024 ett följebrev per post från Statistikcentralen, där syftet med undersökningen förklarades. Brevet innehöll anvisningar för att svara via webbenkäten. Inledningsvis kunde man endast sända in svar via webbenkäten, som krävde inloggning med en personlig kod. Brevet innehöll även en personlig QR kod som ledde direkt till enkäten.
Det genomfördes tre postutskick. Det sista innehöll, förutom inloggningsuppgifterna till webbenkäten, en pappersblankett och ett returkuvert. Statistikcentralen skickade dessutom upp till tre e‑postpåminnelser till dem som hade en registrerad e‑postadress i befolkningsdatasystemet.
Totalt mottogs 7 610 godkända svar under perioden 2.1–31.3.2024 (slutlig svarsfrekvens 43,5 %). Svarsfrekvensen förbättrades jämfört med år 2021, då den var 34,4 % (och 29,8 % år 2020).
Skyddshemtjänster
Statistiken baseras på uppgifter som THL årligen samlar in från skyddshemmen. I slutet av 2024 fanns det sammanlagt 28 skyddshem i Finland, med totalt 228 familjeplatser för familjer eller klienter som söker hjälp ensamma. Genomförandet av datainsamlingen och uppgifternas relevans beskrivs närmare i den ursprungliga statistikrapporten.
Nolllinjens hjälptelefon
Detta är fjärde gången som uppgifter om hjälptelefonen Nolllinjen (www.nollalinja.fi) rapporteras i denna publikation. THL ansvarar för att organisera verksamheten vid Nolllinjen. THL samlar in anonym information om antalet samtal, deras tidpunkter och längd. Telefonoperatören Elisa tillhandahåller rapporter om antalet samtal och när de ringts. Uppringarens telefonnummer är dolt i alla skeden av behandlingen och syns varken för Nolllinjens personal som svarar på samtalen eller i den rapport som lämnas till THL.
Dessutom samlas anonym information in om uppringarens roll, vilka former av våld som förekommer, vilka tjänster som använts och vilken typ av hjälp som har getts. Kunderna intervjuas inte under samtalen, och därför kan vissa uppgifter saknas om de inte kommer fram i samtalet.
Seri-stödcenter
Finlands första Seri-stödcenter för personer som utsatts för sexualiserat våld öppnades år 2017 vid HUS Kvinnoklinik i Helsingfors. Nya center öppnades i Åbo, Tammerfors och Kuopio år 2019 samt i Uleåborg år 2020. I december 2024 fanns det totalt 25 Seri-stödcenter i Finland.
Statistiken för Seri-stödcentren förs i ett separat webbaserat formulär som är fristående från journalsystemet. Formuläret är utvecklat för rapportering och forskning. Personalen vid Seri-stödcentren kompletterar formuläret i samband med klientbesök som en del av sitt ordinarie arbete. Informationen försöker registreras så snart som möjligt efter besöket, men vissa uppgifter hämtas i efterhand från journalsystemet.
MARAK-arbetsgrupperna
Detta är tredje gången som uppgifter från MARAK‑arbetsgrupperna rapporteras i denna publikation. År 2024 verkade sammanlagt 39 MARAK‑arbetsgrupper i Finland. Arbetsgruppernas sekreterare registrerar icke-identifierbara klientuppgifter i den statistik som THL administrerar. Dessa uppgifter kan analyseras och användas till exempel för att utveckla arbetssättet och rikta utbildningsinsatser. Uppgifter har samlats in sedan 2016.
Statistikblanketten uppdaterades år 2024, vilket innebär att vissa uppgifter inte finns tillgängliga för hela året.
Hedersrelaterat våld
Uppgifter om hedersrelaterat våld samlas inte in eller registreras statistiskt i Finland på ett systematiskt sätt. Det finns ingen separat lagstiftning om hedersrelaterat våld; i stället omfattas handlingarna av strafflagen och annan relevant lagstiftning. Brotten kan exempelvis omfatta tvång, frihetsberövande, olaga hot, misshandel, människohandel och brott riktade mot barn.
Detta är andra gången som statistiska uppgifter om hedersrelaterat våld sammanställs i denna rapport. Uppgifterna har sammanstälts från statistik över skyddshemtjänster och Nolllinjen, den nationella årsrapporten 2024 från hjälpsystemet för Offer för människohandel, Statistikcentralens studie Könsbaserat våld och våld i nära relationer i Finland 2021 samt information från organisationer som arbetar med hedersrelaterat våld.
Validering av uppgifter
Statistikens innehåll har producerats i samarbete mellan experter från olika organisationer. De ansvariga skribenterna svarar för riktigheten och noggrannheten i sina respektive delar.
Hantering av uppgifter
Uppgifterna har samlats in från olika källor och har inte slagits samman eller bearbetats särskilt för denna statistikrapport.
Revidering av uppgifter
Det finns inga revideringar i denna statistik.
Granskning av statistikens kvalitet
Noggrannhet och tillförlitlighet
Uppgifterna i statistiken baseras på resultat som publicerats i andra statistikkällor och publikationsserier. Mer detaljerade källspecifika kvalitetsnoteringar finns beskrivna i avsnitt 3.2 Datainsamlingsmetod.
Aktualitet och punktlighet
Denna statistikrapport sammanställer uppgifter från statistiken och forskningsresultaten för år 2024 samt uppgifter för 2023 som publiceras mer sällan. Uppgifterna lämnades in senast i september 2025, och statistikrapporten skrevs under hösten 2025.
Konsekvens och jämförbarhet
Statistiken över brott och tvångsmedel beskriver brottsligheten och dess förändringar väl. Antalet registrerade brott påverkas dock av förändringar i polisens övervakning, lagstiftningen samt medborgarnas vilja att anmäla brott till polisen. Till exempel trädde reformer av sexualbrottsbestämmelserna i strafflagen i kraft den 1 januari 2023.
Befogenheter
Framställningen av statistiken baseras på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008) och statistiklagen (280/2004). Som en del av sina myndighetsuppgifter ansvarar THL för att producera statistiska uppgifter om befolkningens hälsa och välfärd, de faktorer som påverkar dem, samt om användningen och funktionaliteten hos social- och hälsovårdstjänster, som stöd för beslutsfattande, utveckling och forskning. THL:s statistikproduktion styrs av Eurostats och Finlands officiella statistiks anvisningar, rekommendationer och föreskrifter samt av statistiketiska principer.
Spridning och publicering av uppgifter
Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerar uppgifterna vid den tidpunkt som i förväg meddelats i statistikens utgivningskalender. Uppgifterna offentliggörs samtidigt för alla användare. Alla statistikprodukter som publiceras av THL är offentliga. Statistikens utgivningskalender.
Skydd av statistiska uppgifter
Som myndighet är THL skyldigt att rapportera insamlade nationella uppgifter om hälsa och välfärd. De uppgifter som används vid framställningen av THL:s statistik är i huvudsak sekretessbelagda, och personuppgifter får inte publiceras. Skyddet av uppgifter i behandlingen baseras på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008), statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679, dataskyddslagen (1050/2018) samt övriga författningar som styr THL:s verksamhet.
THL:s data är skyddade i alla behandlingsskeden. Endast personer med uttryckliga användarrättigheter för definierade ändamål har tillgång till uppgifterna och informationssystemen. Övriga personer kan inte se, behandla, ändra eller radera uppgifter. Det finns skriftliga anvisningar för att säkerställa dataskyddet i färdiga statistikprodukter. Alla anställda vid THL omfattas av tystnadsplikt.
Det ursprungliga materialet för de uppgifter som publiceras i statistikrapporten finns hos de aktörer som genomfört datainsamlingen, och dessa ansvarar för dataskyddet.
Särskilda frågor för statistiken 2024
Statistikrapporten beskriver uppgifter för 2023 i de fall där nyare information inte funnits tillgänglig. Utöver våld i nära relationer beaktas i rapporten även statistiska och forskningsbaserade uppgifter om våld mot kvinnor. Rapportens titel har uppdaterats för att bättre motsvara innehållet.