Kvalitetsrapport: Samlad statistik över socialservice

Allmän beskrivning

Beskrivning av statistiken

Den samlade statistiken över socialservice är en statistik som Institutet för hälsa och välfärd (THL) årligen publicerar över den socialservice som välfärdsområdena, Helsingfors stad och Åland finansierar, dvs. service som välfärdsområdet antingen själv har producerat för sina invånare eller köpt av andra offentliga samfund eller privata serviceproducenter. Statistiken publiceras en gång per år och den nyaste statistiken behandlar det kalenderår som föregår publice¬ringen. Statistiken har tidigare benämnts Statistik över verksamheten inom sociala tjänster.

Statistiken beskriver antalet klienter som fått service med stöd av socialvårdslagen och speciallagar. Statistiken består av fyra delar:

• Service för barnfamiljer och barnskydd (hemservice, familje-arbete, fostrings- och familjerådgivning, mödrahem, antal fosterfamiljer)
• Funktionshinderservice
• Stöd för närståendevård, service som stöder rörligheten samt familjevård för äldre
• Missbrukarvård

THL har samlat in uppgifterna sedan verksamhetsåret 2015. Före det samlades uppgifterna in av Statistikcentralen. Uppgiftsinsamlingen grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008). Uppgifterna utnyttjas bland annat som en del av indikatorerna för kostnadseffektivitet i ordnandet av social- och hälsovårdstjänster (KUVA) och i THL:s utvärderingsfunktion.

Relevans

Den samlade statistiken innehåller uppgifter om antalet klienter inom sådan socialservice, för vilken uppgifter inte samlas in som en del av THL:s övriga uppgiftsinsamlingar. Syftet med statistiken är att producera övergripande information om centrala siffror för olika typer av socialservice och jämförbar information om servicen i olika områden. 
Uppgifterna samlas in från välfärdsområdena i huvudsak per kommun enligt antal. Uppgifterna kan inte anses vara lika tillförlitliga som insamlingar av registeruppgifter på personnivå.

Statistikens datainnehåll

Populationen i statistiken utgörs av socialvårdsklienter som tagit emot sådan socialservice som statistikförs. Statistiken innehåller omfattande aggregerad information på summanivå om olika klientantal, antal besök och boendedagar.

Statistikprocessen

Källmaterial

Statistikuppgifterna grundar sig på de aggregerade uppgifter på summanivå som välfärdsområdena årligen skickar in och som de hämtar från sina informationssystem enligt THL:s instruktioner. Anvisningar för insamlingen av uppgifter finns på webbplatsen med statistik.

Uppgiftsinsamlingsmetod

Uppgifterna samlas in från välfärdsområdena varje statistikår i januari–februari. Välfärdsområdena utnyttjar klient- och patient¬datasystemleverantörernas statistiksökningar, vilkas resultat välfärdsområdena matar in på THL:s elektroniska blankett.

Uppgifterna samlas in endast på summanivå – med andra ord överförs inga specificerande uppgifter om klienterna, t.ex. personbeteckningar, till THL vid leveransen av uppgifterna.

Validering av uppgifter

THL strävar efter att kontrollera och korrigera uppgifterna så heltäckande som möjligt. Avsikten är att identifiera de värden som saknas och som är klart felaktiga, såsom avvikande eller ologiska uppgifter. Valideringen av uppgifterna sker med programmerade automatiserade kontroller som identifierar felaktiga och avvikande värden. Inspektionerna kan gälla till exempel felaktiga kundantal eller inkonsekvenser mellan olika år.

Informationshantering

THL har utvecklat automatiska korrigerings- och uppdateringsåtgärder för materialet samt elektroniska rapporter för att bättre kunna identifiera fel. Områdenas svar jämförs med svaren från de senaste tre åren. Om svaren väsentligt avviker från svaren från tidigare år, ber THL området separat att granska svaren och att vid behov korrigera uppgifterna.

Revision av informationen

Uppgifterna från tidigare statistikår uppdateras vid behov retroaktivt i samband med följande utgåva av statistiken. Korrigeringar av uppgifterna i efterhand bedöms i allmänhet ha liten inverkan på siffrorna.

Granskning av statistikens kvalitet

Exakthet och tillförlitlighet

Uppgifternas riktighet påverkas av kvaliteten på de uppgifter som uppgiftslämnarna ger. Uppgiftslämnaren kan låta bli att lämna uppgifter eller lämna bristfälliga eller felaktiga uppgifter. Uppgiftslämnarna kan till exempel missförstå innehållet i de uppgifter som samlas in, göra fel i tabellerna eller leverera till sitt innehåll närmast tillgänglig information som inte uppfyller de exaktare definitionerna i statistiken.

THL kontrollerar uppgifterna och begär vid behov uppgiftslämnarna om preciseringar eller korrigeringar. Vanligtvis ombes uppgiftslämnarna om precisering, om siffrorna i statistiken betydligt avviker från motsvarande uppgifter från tidigare år. Avvikelserna kan bero på flera orsaker, såsom genuina förändringar i verksamheten, men ofta kan avvikelserna förklaras med förändringar i informationshanteringen och processerna för insamling av uppgifter. Den praktiska uppgiftsinsamlingen har till exempel kunnat ändras, informationssystemen kan ha uppdaterats eller bytts ut, eller så har klientrelationer som avslutats i och med informationsförsörjningsarbetet kunnat stängas eller raderas.

Rättidighet och korrekthet

Uppgifterna samlas in efter statistikårets slut i januari–februari och målet är att publicera dem senast i juni. Publiceringen av uppgif¬terna fördröjs då uppgifter saknas eller uppgifterna behöver korrigeras.

Konsekvens och jämförbarhet

Statistikuppgifterna är i regel jämförbara mellan olika tidsperioder och områden, men ändringar i processerna för insamling av uppgifter och regionala skillnader kan påverka jämförbarheten. Uppgifterna från olika välfärdsområden är i princip jämförbara, eftersom anvisningarna varit enhetliga för alla områden. I praktiken är jämförbarheten dock begränsad på grund av lokala skillnader, såsom avvikande praxis för dataurval och användning av olika sätt för beslutsfattan¬de och uppgifter om utfall i välfärdsområdena. Dessa skillnader kan försämra uppgifternas jämförbarhet mellan områdena, i synnerhet då uppgifterna grundar sig på antingen uppgifter om beslutsfattande eller uppgifter om utfallet.

Dessutom har servicesystemen utvecklats på olika sätt i olika områden. När indikatorerna tolkas bör man således beakta att service med motsvarande innehåll också kan tillhandahållas inom andra social- och hälsovårdstjänster. Då det gäller till exempel missbrukarvården kan tjänster i en del av områdena tillhandahållas som hälso- och sjukvårdstjänster, varvid uppgifterna om verksamheten inte ingår i statistiken. Även rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor kan tillhandahållas som en del av hälso- och sjukvården, varvid tjänsterna ingår i statistiken i varierande grad.

Tidigare efterfrågades flera uppgifter specificerade enligt producenttyp (egen produktion, köpt av offentligt samfund, köpt från annat håll, producerat för andra). Dessutom insamlades uppgifter om tjänster som köpts av kommuner, samkommuner eller staten separat fram till 2014, men efter 2015 i den sammanslagna klassen tjänster som köpts av offentliga samfund. Från och med statistikåret 2023 överfördes uppgiftsinsamlingen från kommunerna till välfärdsområdena. Välfärdsområdena har lämnat in uppgifterna för 2023.

Datainnehållet i den uppgiftsinsamling som Statistikcentralen genomförde fram till 2014 beskrivs i Finlands Kommunförbunds publikation Klassificeringar för statistik över kommuners och samkommuners ekonomi och verksamhet.

Statistikens datainnehåll uppdateras vid behov. Statistikföringen kommer att ändras under de närmaste åren, då man i rapporte¬ringen stegvis kan utnyttja uppgifterna i det nya uppföljningsregistret för socialvården.

Till statistikhelheten har tidigare också hört barn som deltagit i småbarnspedagogiken 2015–2020, men dessa uppgifter samlas numera in med hjälp av Varda-systemet. Dessutom har klienter som fått hemservice 2015–2019 statistikförts, men motsvarande uppgifter samlas numera in med hjälp av vårdanmälningsregistret inom den öppna primärvården (Avohilmo). Åren 2015–2020 ankom insamlingen av ekonomiska uppgifter på Statistikcentralen, men från och med 2022 överfördes insamlingen av ekonomiska uppgifter till Statskontoret.

Konsekvens och jämförbarhet – Service för barnfamiljer och barnskydd

Särskilda frågor i samband med statistiken för 2025

Siffrorna för Helsingfors stads intensifierade familjevård, hemservice inom barnskyddet, hemservice för barnfamiljer och familjearbete har angetts som antalet klienter i stället för antalet familjer.

Östra Nylands välfärdsområde kunde inte lämna in uppgifter om det intensifierade familjearbetet inom barnskyddet, hemservice inom barnskyddet, familjearbetet inom servicen för barnfamiljer eller hemservicen inom servicen för barnfamiljer för statistikåret 2025. Uppgifterna om dessa frågor har för alla kommuner i området imputerats med uppgifterna för 2024.

I Norra Österbottens välfärdsområde utgjorde ändringarna i klient-datasystemet ett hinder för att producera uppgifter för hela statistikåret. Uppgifter om hemservice för barnfamiljer har därför producerats för tiden 1.4–31.12.2025. Enligt områdets bedömning är största delen av klientrelationerna inom servicen långvariga och därför bedöms största delen av klienterna under perioden 1.1–31.3.2025 ingå i de angivna siffrorna.
Vanda-Kervo välfärdsområde meddelade att det på grund av ändringar i informationssystemen inte längre är möjligt att skilja hemservicen inom barnskyddet från hemservicen för barnfamiljer. Antalet klienter inom hemservicen inom barnskyddet ingår således i antalet klienter inom hemservicen för barnfamiljer. Dessutom meddelade området att ökningen av antalet vuxna klienter inom uppfostrings- och familjerådgivningen förklaras av en ändring i registreringspraxisen, vilken lett till att en förälder registrerats som klient oftare än tidigare.

På grund av ändringen av klientdatasystemet i Egentliga Finlands välfärdsområde kan det förekomma överlappningar i antalet klienter inom intensifierat familjearbete, familjearbete och mödrahem. Uppgifter om antalet familjer har inte kunnat produceras på ett tillförlitligt sätt, eftersom familjeuppgifterna inte alltid har sparats i systemet. Uppgifterna har sammanställts från statistiken för början och slutet av året och de presenterade siffrorna är uppskattningar, där man har beaktat eventuella överlappningar i klientrelationerna.

Tidsmässig jämförbarhet: utvecklingen av uppgiftsinsamlingen

I och med ändringen av socialvårdslagen (1301/2014) 2015 utökades den förebyggande och riktade socialservicen för barnfamiljer i kommunerna. För att följa denna förändring utvidgades uppgiftsinsamlingen med nya indikatorer 2014.

I samband med detta avslutades också den tidigare insamlade informationen om antalet barnfamiljer som fått hemvårdshjälp under året (Sotkanet-indikatorerna 2037 och 2911) och man började samla in uppgifter separat om hemservice som ges med stöd av socialvårdslagen och barnskyddslagen. I efterhand kan man konstatera att den tidigare indikatorn ganska väl motsvarar den information som samlas in idag ”Familjer som under året omfattats av hemservice inom servicen för barnfamiljer (SVL 19 §)” så som kan konstateras i figur 1.

Figur 1. Familjer inom hem- och barnavårdstjänsterna. Tidsserien har bildats genom att kombinera information som samlats in fram till 2014 och information som samlats in efter 2014.

Vid samma tidpunkt överförs också uppgiftsinsamlingen från Statistikcentralen till THL. I samband med detta avstod man från flera uppgifter om vårddagar inom barnskyddet, eftersom motsvarande uppgifter fanns tillgängliga i barnskyddsregistret. Uppgifter som beskriver typen av producent vid placeringar fås dock inte från barnskyddsregistret, vilket figur 2 åskådliggör för barnskyddsanstalternas del.

Figur 2. Dagar som ett barn varit placerat på en barnskyddsanstalt enligt typ av producent. Tidsserien har bildats genom att kombinera uppgifter som samlats in fram till 2014 samt motsvarande uppgifter ur barnskyddsregistret sedan 2015

Även uppgifter om uppfostrings- och familjerådgivning samt mödrahem anmäldes per typ av producent fram till 2014.

Termerna som används i uppgiftsinsamlingen har harmoniserats så att de motsvarar begreppen i socialvårdens klientdatamodell från och med verksamhetsåret 2021. Indikatorernas namn har harmoniserats med de begrepp som använts i uppgiftsinsamlingen under 2022.

Uppgifterna om antalet familjer som erbjuder familjevård i uppdrags¬förhållande inom barnskyddet avviker betydligt från 2023. Samma familj kan erbjuda familjevård för flera barn och barnen kan ha flera så kallade placerarvälfärdsområden. I sådana fall förekommer samma familj flera gånger i statistiken för hela landet, eftersom flera områden uppger samma familj.  Från och med 2023, dvs. när uppgifterna har anmälts enligt välfärdsområde, finns det dock betydligt färre överlappningar än före 2023. Ändringen är så pass betydande att man i Sotkanet-tjänsten har skapat egna indikatorer för information på kommunnivå (3515, 3510) och information från välfärdsområdena (6416, 6417).

Konsekvens och jämförbarhet - service för personer med funktionsnedsättning

Särskilda frågor i samband med statistiken för 2025

I tjänsterna som stöder rörligheten i Mellersta Nylands välfärdsområde har klienternas åldersfördelning bildats utifrån medelvärdet för hela landet, eftersom området inte kunde producera uppgifter enligt åldersklass.

Uppgifterna om tjänster som stöder rörligheten för personer med svår funktionsnedsättning i Österbottens välfärdsområde har imputerats med uppgifter från 2024, eftersom området inte kunde producera uppgifter för statistikåret 2025.

Enligt Norra Karelens välfärdsområde har informationen om klienterna i verksamhet i sysselsättningssyfte 2023–2024 också innehållit stött arbete och arbetsträning som beviljats med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Insamlingen av uppgifter preciserades från och med 2025 så att de anmälda siffrorna endast gäller tjänster enligt 27 § i socialvårdslagen.

Päijänne-Tavastlands välfärdsområde korrigerade uppgifterna för 2023 och 2024 gällande antalet klienter inom verksamheten i sysselsättningssyfte för personer med funktionsnedsättning 31.12 samt gällande antalet klienter inom dagverksamheten för personer med funktionsnedsättning 31.12.
Det har inte varit möjligt att särskilja antalet klienter inom tjäns¬terna som stöder sysselsättningen, arbets- och dagverksam¬heten i Vanda-Kervo välfärdsområde mellan Vanda och Kervo. Alla kund¬antal har därför angetts i Vandas siffror.

Tidsmässig jämförbarhet: utvecklingen av uppgiftsinsamlingen

Uppgiftsinsamlingen och fastställandet av indikatorer för service för personer med funktionsnedsättning justerades från och med statistikåret 2025 så att de motsvarar den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023) som trädde i kraft 1.1.2025 samt de uppdaterade anvisningarna för samlad statistik. Syftet med ändringarna har varit att förtydliga och förenhetliga indikatorernas innehåll så att de motsvarar den nuvarande servicestrukturen.
I huvudsak har indikatorernas innehåll och avgränsningar förblivit oförändrade. I varje indikator rapporteras alla kunder i samma siffra oberoende av om tjänsten har beviljats med stöd av gammal eller ny lagstiftning och varje kund räknas endast en gång under statistik¬året. Detta förbättrar den interna konsekvensen och jämförbarheten mellan välfärdsområdena.

Den viktigaste innehållsmässiga ändringen gäller serviceboende för personer med funktionsnedsättning. På grund av lagändringen har insamlingen av uppgifter om serviceboende varit frivillig för statistikåret 2025. Från och med 2025 omfattar indikatorerna för serviceboende också stöd för boendet enligt den nya lagen om funktionshinderservice, som innehåller individuell hjälp och stöd för klientens boende antingen i det egna hemmet eller i form av gemenskapsboende.

Under övergångsperioden 2025–2027 bildar serviceboendet och stödet för boendet en servicehelhet, och alla klienter som omfattas av dessa tjänster rapporteras i samma klientantal. Antalet ska rapporteras oberoende av om tjänsten har beviljats med stöd av den gamla lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) eller den nya lagen om funktionshinderservice (675/2023), och varje klient räknas med endast en gång under året.
Till följd av denna ändring är antalet klienter inom serviceboendet inte helt jämförbart med tidigare år.

I fråga om övrig service för personer med funktionsnedsättning påverkas jämförbarheten i första hand av skillnader mellan områdena i sätten att ordna servicen och i uppbyggnaden av servicehelheter. Av dessa orsaker beskriver nivåerna på enskilda indikatorer servicens omfattning, men inte som sådana helheten för ordnande av service för personer med funktionsnedsättning i välfärdsområdet.

Definitionerna som sedan 2021 använts i uppgiftsinsamlingen förenhetligades med begreppen i socialvårdens klientdatamodell. Samtidigt övergick man i allt större grad till att utnyttja klassificeringen av serviceuppgifter i beskrivningen av tjänsterna.

Tidigare har datainnehållet definierats enligt den lag, enligt vilken tjänsten beviljats. Det är dock svårt att söka information enhetligt i informationssystemen. Vissa kommuner har haft svårt att särskilja och ta med klienter inom funktionshinderservicen (eller att utesluta dem särskilt i fråga om serviceboende). Dessutom har personer med funktionsnedsättning beviljats de tjänster som avses i denna uppgiftsinsamling enligt socialvårdslagen och det finns också skillnader mellan kommunerna i hur dessa tjänster anmäls.

Sedan 2019 har även tjänster som ordnats med servicesedel inkluderats i uppgifterna. Förändringen påverkade mest uppgifterna i Helsingfors. Vissa kommuner hade inkluderat de klienter som beviljats tjänster, vilka producerats med servicesedel, redan före ändringen.

Efter att familjevårdslagen (263/2015) stiftades preciserades anvisningen om familjevård inom service för personer med funktionsnedsättning så att den gäller vård enligt familjevårdslagen, som kan vara kortvarig eller långvarig och pågå under en del av dygnet eller dygnet runt. Från och med 2023 har uppgifter om familjevårdens vårddagar och antalet familjevårdshem samlats in per välfärdsområde.  Ändringen är så betydande att man i Sotkanet-tjänsten har skapat egna indikatorer för information på kommunnivå (3469) och information från välfärdsområdena (6418).
Särskilda frågor i samband med statistiken för 2025

Konsekvens och jämförbarhet – Stöd för närståendevård, service som stöder rörligheten samt familjevård för äldre

Särskilda frågor i samband med statistiken för 2025

Antalet vårddagar inom Helsingfors stads familjevård för äldre, 285 vårddagar, omfattar också vårddagar på över sex timmar inom närståendevården, eftersom dessa inte har kunnat särskiljas från materialet. Antalet familjevårdshem för äldre borde motsvara situationen 31.12.2025, men Helsingfors har inte kunnat producera information från denna dag. Antalet familjevårdshem som använts i denna statistik, sju familjevårdshem, grundar sig på situationen 27.1.2026.

Österbottens välfärdsområde kunde inte producera information om antalet närståendevårdare. Därför har antalet personer som får närståendevård använts för att ange antalet närståendevårdare. Åldersfördelningen bland närståendevårdare har bildats utifrån medelvärdena för 2023 och 2024 i hela landet.

Vanda-Kervo välfärdsområde har korrigerat båda kommunernas uppgifter om antalet närståendevårdare samt antalet närståendevårdare som fyllt 65 år för statistikåret 2024.

Tidsmässig jämförbarhet: utvecklingen av uppgiftsinsamlingen

En del av välfärdsområdena kan inte leverera uppgifter om antalet närståendevårdare, varvid det i indikatorgranskningen verkar finnas personer som får närståendevård i kommunen, men ingen närståendevårdare. Eftersom antalet närståendevårdare och personer som får närståendevård i huvudsak motsvarar varandra (i allmänhet 0–3 % skillnad), korrigeras antalet närståendevårdare vid THL, såvida siffran helt saknas. Antalet närståendevårdare har också korrigerats så att det motsvarar antalet personer som får närståendevård, såvida skillnaden jämfört med antalet personer som får närståendevård har varit +/- 20 %.

Motsvarande korrigering kan inte göras för närståendevårdare över 65 år. Därför bör antalet närståendevårdare och närståendevårdare över 65 år granskas endast i områden där också antalet vårdare över 65 år har uppgetts. För 2021 var 59 procent av närståendevårdarna över 65 år i de kommuner som kunde meddela uppgifterna.

Hemserviceuppgifter samlades in som en del av uppgiftsinsamlingen 2015–2019.

Fram till 2022 samlade man in uppgifter om stödtjänsterna. Det var inte etablerat att definiera och söka uppgifter för statistikändamål, varvid ändringarna i definitionerna, nya informationssystem eller personalbyten uppvisade även stor variation. Därför ska uppgifterna om stödtjänsterna hanteras med förbehåll. Till exempel ombads man från och med 2021 även inkludera uppgifter om servicesedlar i uppgifterna om stödtjänster till skillnad från tidigare år.

Fram till 2019 efterfrågades uppgifter om hemservicen i uppgiftsinsamlingen. Insamlingen av uppgifter avslutades eftersom motsvarande uppgifter i viss mån fanns tillgängliga i Avohilmo-uppgiftsinsamlingen. Hemvårdsbesök i databasrapporten.

Konsekvens och jämförbarhet – Missbrukarvård

Insamlingen av uppgifter inom missbrukarvården förnyades i sin helhet för statistikåret 2024 så att den motsvarar den nuvarande lagstiftningen och servicepraxisen. De nya frågorna var frivilliga för respondenterna i uppgiftsinsamlingen för statistikåret 2024 och respondenterna ombads ge respons på hur frågorna fungerade och hur genomförbara de var i praktiken. Uppgifter om missbrukarvården publicerades inte 2025, utan uppgifterna för statistikåren 2024 och 2025 publiceras tillsammans 2026

Ändringar i uppgiftsinsamlingen:

Antal klienter inom missbrukarvården vid A-kliniker under året
→ Sedan 2024: Öppet alkohol- och drogarbete och beroendearbete för vuxna inom socialvården, antal klienter och besök

Antal klienter inom missbrukarvården vid ungdomsstationerna under året
→ Sedan 2024: Öppet alkohol- och drogarbete och beroendearbete för unga inom socialvården, antal klienter och besök

Antal klienter inom missbrukarvården vid härbärgen under året
→ Uppgiftsinsamlingen har avslutats

Vårddygn i härbärgen, specificerade enligt produktionssätt 
→ Uppgiftsinsamlingen har avslutats

Klienter inom missbrukarvården på avgiftningsstationer under året
→ Uppgiftsinsamlingen har avslutats

Vårddygn på avgiftningsstationer, specificerade enligt produktionssätt 
→ Uppgiftsinsamlingen har avslutats

Klienter inom missbrukarvården på rehabiliteringsinrättningar under året
→ Uppgiftsinsamlingen har avslutats

Vårddygn på rehabiliteringsinrättningar, specificerade enligt produktionssätt
→ Uppgiftsinsamlingen har avslutats

Invånare i service- och stödbostäder för missbrukare 31.12
→ Uppgiftsinsamlingen har avslutats

Antal invånare i service- och stödbostäder för personer med psykiska problem 31.12
→ Uppgiftsinsamlingen har avslutats

Dessutom lades en fråga till i uppgiftsinsamlingen:
→ Sedan 2024: Dagcenter för rusmedelsanvändare, antalet klienter och besök

Dessutom begärdes uppgifter om klienter och vårddygn inom boendeservicen inom missbrukarvården per välfärdsområde och inte längre utifrån hemkommunen.

En ny fråga lades till i uppgiftsinsamlingen för 2025 och det var frivilligt för områdena att lämna uppgifter om den:
→ Tillfällig inkvartering för rusmedelsanvändare (tidigare härbärgen), antalet klienter och besök.

År 2026 hade välfärdsområdena betydande utmaningar med att lämna in uppgifter för året innan. I samband med uppgifts¬insamlingen lämnade sammanlagt 17 välfärdsområden tilläggsuppgifter som beskrev problem och utmaningar i anslutning till de uppgifter de lämnat in.

Södra Karelens välfärdsområde kunde inte lämna uppgifter om öppet alkohol- och drogarbete och beroendearbete bland vuxna och unga eller om tillfällig inkvartering av rusmedelsanvändare för statistikåret 2025.

Södra Österbottens välfärdsområde kunde inte specificera uppgifterna om öppet alkohol- och drogarbete och beroendearbete bland vuxna och unga, utan alla siffror har angetts som uppgifter om vuxna. Det finns ingen service för tillfällig inkvartering för rusmedelsanvändare (tidigare härbärgen) i området. Här anges antalet beslut om tillfällig inkvartering.

Södra Savolax välfärdsområde har angett antalet klienter över 18 år på frågan "Öppet alkohol- och drogarbetet och beroendearbete för vuxna inom socialvården". I antalet klienter har man beaktat social handledning, socialt arbete och social rehabilitering som getts inom serviceuppgiften särskild service inom alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet. Antalet besök statistikförs inte i området.

I antalet klienter inom serviceboendet i området har man beaktat klienter som fått stödboende, gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg inom serviceuppgiften särskild service inom alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet. Antalet boendedygn är riktgivande.

Södra Savolax kunde inte lämna uppgifter om dagcenter avsedda för rusmedelsanvändare. I fråga om tillfälligt boende meddelade området att 13 klienter hade fått service i serviceuppgiften service för personer i arbetsför ålder, men att området inte kunde specificera antalet rusmedelsanvändare bland klienterna. Därför har området inte besvarat denna fråga.

Östra Nylands välfärdsområde kunde inte lämna uppgifter om tjänster inom alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet. Uppgifterna för områdets statistikår 2024 har imputerats utifrån uppgifterna för statistikåret 2025.

Egentliga Tavastlands välfärdsområde meddelade endast antalet klienter i den egna produktionen och deras boendedygn som svar på frågorna om serviceboende för rehabiliteringsklienter och rusmedelsanvändare.

Mellersta Österbottens välfärdsområde har inget separat öppet alkohol- och drogarbete och beroendearbete för unga. Klienter över 18 år har inkluderats i det öppna alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet för vuxna.

Mellersta Finlands välfärdsområde kunde inte hämta uppgifter från sina informationssystem om det öppna alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet inom socialvården.

Lapplands välfärdsområde kunde inte lämna uppgifter om missbrukarvården.

Västra Nylands välfärdsområde meddelade att det inte finns några uppgifter om antalet klienter vid dagcentren samt om antalet besök inom det öppna alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet bland vuxna, eftersom välfärdsområdet skaffar tjänsterna som köpta tjänster och därför har bristfällig insyn i uppgifterna. Det öppna alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet för unga har inte ordnats som en tjänst i området. Antalet klienter inom serviceboendet omfattar både klienter inom den egna produktionen och klienter inom tjänster som producerats som köpta tjänster.
Birkalands välfärdsområde anmälde endast vuxna klienter i antalet klienter inom det öppna alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet. Uppgifterna har hämtats bland antalet klienter inom den sociala rehabiliteringen inom missbrukarvården. Dessutom kunde välfärdsområdet inte lämna in uppgifter om serviceboende som skaffats som köpta tjänster för personer som deltar i missbrukarrehabilitering och för rusmedelsanvändare.

I Österbottens välfärdsområde har största delen av det öppna alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet ordnats inom hälso- och sjukvården. De anmälda siffrorna innehåller klienter vid vård- och rehabiliteringsenheten Pixnekliniken samt de klienter som har ett öppet servicebeslut om socialt arbete eller social handledning inom serviceuppgiften missbrukar- och beroendetjänster.

Området kan inte specificera om ett servicebeslut om klientens boende har fattats på grund av missbruk eller psykisk hälsa, varför svaren grundar sig på bedömningar. I områdets egna boendeservice-enheter är klienterna i huvudsak långvariga. På basis av detta har antalet boendedygn räknats utifrån antalet klienter x 365 dagar.

I Norra Karelens välfärdsområde är registreringspraxisen för beslut om social handledning, socialt arbete och social rehabilitering inom missbrukarvården fortfarande under utveckling. Dessutom kunde uppgiftsinsamlingen om antalet besök inte genomföras. Området meddelade endast uppgifter om serviceboende för personer som deltar i missbrukarrehabilitering och rusmedelsanvändare.

Norra Österbottens välfärdsområde lämnade endast uppgifter om besök vid dagcenter avsedda för rusmedelsanvändare samt om antalet klienter och besök vid tillfällig inkvartering för rusmedelsanvändare (tidigare härbärge). Området meddelade att det inte kan lämna in andra uppgifter inom missbrukarvården på ett tillförlitligt sätt, eftersom uppgifterna finns i patientdatasystemen och missbrukarvårdens klienter inte kan särskiljas från mentalvårds¬klienterna på ett tillförlitligt sätt.

Norra Savolax välfärdsområde kunde inte lämna uppgifter om det öppna alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet inom socialvården.
Päijänne-Tavastlands välfärdsområde preciserade i sitt svar om dagcenter för rusmedelsanvändare att det är fråga om en anonym tjänst. Därför är det nästan omöjligt att uppskatta antalet klienter, eftersom samma klient kan uträtta ärenden i tjänsten antingen sporadiskt eller dagligen.

I Vanda–Kervo välfärdsområde är det inte möjligt att separat specificera det öppna alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet för unga. Ökningen av antalet klienter inom serviceboendet beror delvis på en faktisk ökning och delvis på att rapporteringssättet avviker från det tidigare. För dagcentrens del följer man endast upp antalet klienter, eftersom tjänsten är anonym

I Egentliga Finlands välfärdsområde inföll ändringen av klientdatasystemet mitt under 2025, vilket orsakade utmaningar i urvalet av uppgifter. Uppgifter om antalet besök på dagcentren samt antalet boendedygn för tillfällig inkvartering för rusmedelsanvändare kunde därför inte lämnas in.

Befogenheter

Statistikföringen grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008) och statistiklagen (280/2004). THL:s myndighetsuppgift är att producera statistik om befolkningens hälsa och välfärd, faktorer som påverkar dem samt om hur social- och hälsovårdstjänsterna används och fungerar till stöd för beslutsfattande, utveckling och forskning. Praxis för THL:s statistikproduktion styrs av anvisningarna, rekommendationerna och föreskrifterna om Eurostats och Finlands officiella statistik samt av statistiketiska principer.

Delning och publicering av uppgifter

Institutet för hälsa och välfärd publicerar uppgifterna på förhand vid den tidpunkt som anges i utgivningskalendern för statistik. Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Det publiceras ingen separat statistikrapport om den samlade statistiken över socialservicen, utan i omfattande grad olika Sotkanet-indikatorer och KUVA-indikatorer.

Utgivningskalender om statistik

Statistiskt dataskydd

Institutet för hälsa och välfärd är i egenskap av myndighet skyldigt att rapportera samlad information om hälsa och välfärd i hela landet. De uppgifter som används för att sammanställa THL:s statistik är i huvudsak sekretessbelagda, och personuppgifter får inte offentliggöras. Skyddet av de uppgifter som behandlas grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008), statistik¬lagen (280/2004) samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018) samt andra författningar som styr institutets verksamhet.

Särskilda frågor i samband med statistiken för 2025

Under statistikåret 2025 förbättrades välfärdsområdenas förmåga att lämna in omfattande uppgifter för statistik ytterligare jämfört med året innan och med tiden före välfärdsområdena.

De särskilda frågorna behandlas separat för varje tema i avsnitt 4.3 Konsekvens och jämförbarhet.

Observationer om användningen av statistiken

Typiskt för uppgifterna i statistiken över verksamheten inom socialservicen har alltid varit regionala och tematiska variationer. Uppgifterna i en enskild indikator som beskriver ett enskilt år kan vara överflödig variation, men uppgifterna är ändå nyttiga för att beskriva trender och storleksklass.

Hur har uppgifterna för hela landet utvecklats under tidigare år? Om utvecklingen har varit jämn, har det sannolikt skett färre förändringar i serviceutbudet eller definitionen av uppgifter. Observera att ett stabilt medelvärde för hela landet kan dölja även stora motsatta regionala förändringar.

Finns det stora regionala skillnader mellan välfärdsområdena? Känne¬tecknande för nästan alla socialtjänster är betydande skillnader i hur vanligt det är med tjänster, så att antalet klienter i det välfärdsområde som har flest klienter är hälften så stort som i det område där antalet klienter är lägst. Finns det ännu större, mångdubbla skillnader i skillnaderna?

Hur har välfärdsområdets eller dess kommuners uppgifter utvecklats under de senaste åren? Om förändringarna har varit mycket stora har THL i huvudsak bett att uppgifterna kontrolleras. Syftet med kontrollerna är att säkerställa att det inte har skett bl.a. skrivfel i inmatningen av uppgifterna eller att uppgifterna om området inte saknas helt. Om tillförlitliga uppgifter inte finns att tillgå har man med välfärdsområdet kunnat komma överens om att uppgifterna från föregående år utnyttjas.