Med icke-medicinsk omskärelse av pojkar avses ett ingrepp som görs av religiösa eller kulturella skäl. Ingreppet innebär att förhuden på penis tas bort. Icke-medicinsk omskärelse har inte förbjudits separat i lagstiftningen. Om det görs på fel sätt kan det ändå vara ett brott.
Social- och hälsovårdsministeriet har gett en anvisning om icke-medicinsk omskärelse 2015. Enligt den
- ingår inte icke-medicinsk omskärelse av pojkar i den offentliga hälso- och sjukvården
- får omskärelse endast utföras av en legitimerad läkare
- ska vårdnadshavarna före åtgärden ges tillräcklig information om åtgärdens karaktär, konsekvenser, eventuella olägenheter och oåterkallelighet
- behövs ett skriftligt samtycke av vårdnadshavarna
- får omskärelse inte utföras om redan en vårdnadshavare motsätter sig den
- får omskärelse inte utföras om pojken motsätter sig det och utifrån sin ålder och utvecklingsnivå kan förstå åtgärdens betydelse
- ska omskärelsen utföras under sterila förhållanden och ingreppsförhållandena ska också i övrigt vara ändamålsenliga. Omskärelsen ska utföras med smärtlindring, som en läkare ansvarar för.
Ur ett människorättsperspektiv ingriper man genom icke-medicinsk omskärelse i barnets personliga integritet och självbestämmanderätt utan den nytta som barnet själv generellt får av medicinska åtgärder.
Å andra sidan har barnet också rätt till religionsfrihet. Föräldrarna har dessutom rätt och skyldighet att uppfostra och handleda sitt barn. Barnets bästa är dock avgörande och barnets hälsa eller balanserade utveckling kan inte vara hotad.
Barnskyddsanmälan om icke-medicinsk omskärelse av pojkar
Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården rekommenderas att föra saken på tal med gravida och föräldrarna till minderåriga pojkar när en person med invandrarbakgrund eller en asylsökande kommer från ett område där omskärelse av pojkar hör till kulturen.
Skyldigheten eller rätten att göra en barnskyddsanmälan uppstår inte direkt på grund av att en icke-medicinsk omskärelse planeras eller redan har gjorts på pojken. Bedömningen beror på om ovan nämnda anvisning från social- och hälsovårdsministeriet har följts och i synnerhet på om ingreppet har orsakat komplikationer hos barnet.
Barnskyddsanmälan
Skyldighet att anmäla våld mot barn
Den som är skyldig att göra en barnskyddsanmälan kan samtidigt vara skyldig att göra en polisanmälan. Det kan vara fråga om ett misshandelsbrott. I osäkra situationer är det bra att konsultera polisen.
Redan utförd eller planerad icke-medicinsk omskärelse
När barnskyddet redan har fått en anmälan om icke-medicinsk omskärelse av pojken eller när ärendet har kommit till barnskyddets kännedom på annat sätt, kan det vara befogat att göra en bedömning av servicebehovet, som omfattar en bedömning av behovet av barnskydd.
Det väsentliga är huruvida man vid ingreppet har följt social- och hälsovårdsministeriets ovan nämnda anvisning om bland annat smärtlindring och ändamålsenliga operationsförhållanden samt om barnet har drabbats av komplikationer.
I fråga om en planerad omskärelse ska man också i mån av möjlighet bedöma om det kommande ingreppet uppfyller kriterierna i fråga. Det är dessutom viktigt att bedöma barnets och familjens helhetssituation. Behovet av omhändertagande och brådskande placering bedöms också med beaktande av familjens helhetssituation och sättet på vilket omskärelsen genomförs.
Socialarbetaren bedömer vilka barnskyddsåtgärder som behövs och om det är nödvändigt att göra en polisanmälan. Barnskyddsmyndigheten ska trots sekretessbestämmelserna anmäla till polisen om det finns grundad anledning att misstänka att ett barn i sin uppväxtmiljö har utsatts för en gärning som är straffbar enligt 21 kap. i strafflagen och för vilken det föreskrivna maximistraffet är fängelse i minst två år.
Icke-medicinsk omskärelse av en pojke kan uppfylla rekvisitet för misshandel om den har gjorts under olämpliga förhållanden och utan smärtlindring. I osäkra situationer lönar det sig att konsultera polisen.