Mer information om könsstympning av flickor och kvinnor finns i THL:s anvisning Att ingripa i könsstympning av flickor och kvinnor (FGM). I den här anvisningen finns information om när en anmälan till polisen och barnskyddet görs samt om arbetet inom barnskyddet.
Barnskyddsanmälan
Om det uppstår en misstanke om att könsstympning av en flicka planeras, uppfylls skyldigheten att göra en anmälan till barnskyddet. En barnskyddsanmälan görs också om man upptäcker eller misstänker att en stympning redan har gjorts.
Barnskyddsanmälan
(Barnskyddslagen 25 §)
En flicka kan till exempel berätta för en hälsovårdare att hon är rädd för att familjen planerar att låta könsstympa henne. Då frångås hälsovårdarens tystnadsplikt och hon ska anmäla saken till barnskyddet och polisen. Man ska i allmänhet diskutera och på förhand berätta om barnskyddsanmälan med föräldrarna eller vårdnadshavarna.
Måste vårdnadshavaren eller barnet informeras om att en barnskyddsanmälan har gjorts?
Samtidigt ska man dock bedöma om barnets säkerhet kan äventyras av att man informerar föräldrarna. Om det finns misstankar om att föräldrarna till exempel straffar barnet våldsamt för att hon har berättat om saken för en person utanför familjen, ska man skjuta upp att berätta för föräldrarna och först sörja för barnets säkerhet i samarbete med barnskyddet.
Barnskyddet kan konsulteras om huruvida oron är befogad. Hälsovårdaren och en socialarbetare inom barnskyddet kan också göra ett gemensamt hembesök för att utreda misstankar om könsstympning. I brådskande situationer utanför tjänstetid kontaktas socialjouren. Om barnets liv eller hälsa är i akut fara kontaktas polisen som kan vidta nödvändiga åtgärder. Även i dessa situationer ska en barnskyddsanmälan göras i efterhand.
Anmälan till polisen
De som är skyldiga att göra en barnskyddsanmälan (även barnskyddsmyndigheterna) ska göra en polisanmälan när de på grund av omständigheter som de fått kännedom om i sin uppgift har skäl att misstänka att ett barn har utsatts för ett brott mot liv eller hälsa, om maximistraffet är fängelse i minst 2 år. Maximistraffet för könsstympning av flickor är 10 år och för förberedelser 5 år.
(Barnskyddslagen 25 § 3 mom.)
Skyldighet att anmäla våld mot barn
Arbete inom barnskyddet: planerad eller pågående könsstympning
När en barnskyddsanmälan har inkommit eller en anställd inom barnskyddet annars fått kännedom om saken ska det brådskande behovet av barnskydd omedelbart bedömas. Dessutom ska en bedömning av servicebehovet enligt socialvårdslagen göras. I samband med den utreds behovet av barnskydd.
(Barnskyddslagen 26 § 2–3 mom.)
(Socialvårdslagen 36 §)
Inledande av ett barnskyddsärende
Utredning av behovet av barnskydd
Könsstympning av en flicka medför en allvarlig hälsorisk och därför kan det även bli aktuellt med brådskande åtgärder.
Brådskande placering
Socialarbetaren bedömer vilka barnskyddsåtgärder som behövs och om det är nödvändigt att göra en polisanmälan.
Den som på förhand vet att stympning planeras är med hot om straff skyldig att på förhand underrätta myndigheterna eller den som hotas av fara och på så sätt förhindra att gärningen genomförs. Anmälningsskyldigheten gäller inte närstående personer till den som förbereder brottet.
(Strafflagen 15 kap. 10 §)
Barnskyddet kan be polisen om handräckning till exempel för att förhindra att en flicka lämnar landet om hon kan föras ut ur landet för att bli könsstympad. I en sådan situation bör man överväga om det finns skäl att göra en brådskande placering och begära handräckning av polisen även på dessa grunder.
Brådskande placering
(Barnskyddslagen 38 §)
Det är viktigt att hela tiden sträva efter att samarbeta med föräldrarna och vårdnadshavarna och komma överens om nödvändiga åtgärder i samförstånd. Familjen ska i första hand erbjudas stödåtgärder inom öppenvården. Om risken för könsstympning trots dessa fortsätter ska man även bedöma behovet av omhändertagande.
Omhändertagande
(Barnskyddslagen 40 §)
Arbete inom barnskyddet när könsstympningen redan har skett
Om könsstympningen redan är gjord då ett barnskyddsärende inleds gör en socialarbetare inom barnskyddet en bedömning av servicebehovet. I samband med den görs en utredning av behovet av barnskydd. Socialarbetaren kan dock i enskilda fall bedöma behovet av att göra en bedömning av servicebehovet. När det gäller könsstympning ska man utreda vilka men barnet har fått av stympningen och om barnet behöver hälso- och sjukvårdsåtgärder.
Inledande av ett barnskyddsärende
Om föräldrarna eller vårdnadshavarna vägrar låta barnet genomgå en undersökning av en läkare eller någon annan sakkunnig, ska socialarbetaren överväga att göra en ansökan hos förvaltningsdomstolen för att få tillstånd att undersöka barnet. Flickan kan också ha smärta eller andra symtom, men meddelar att hon motsätter sig undersökningen. Då är det skäl att diskutera med en läkare: Om barnet med tanke på sin ålder och utvecklingsnivå är tillräckligt moget för att fatta beslut om sin vård, kan hon inte undersökas mot sin vilja.
(Barnskyddslagen, 28 §)
Domstolens tillstånd till undersökning av barn
Om det finns andra flickor i familjen ska man i barnskyddsarbetet sträva efter att förhindra att de könsstympas. Behovet av bedömning av behovet av barnskydd, stödåtgärder inom öppenvården, brådskande placering eller omhändertagande bedöms individuellt för varje barn.
(Barnskyddslagen 26 §)
Vid bedömningen av behovet av omhändertagande kan könsstympning av en flicka anses utgöra en allvarlig fara för barnets hälsa och utveckling, så det första kriteriet för omhändertagande uppfylls i allmänhet. Helhetsbedömningen av situationen avgör om barnets situation kan tryggas med hjälp av öppenvård.
(Barnskyddslagen 40 §)
Bedömning av behovet av omhändertagande
När könsorganen har stympats finns i allmänhet ingen risk för att det upprepas på samma barn. Ingripandet i situationen kan dock ha en förebyggande effekt med tanke på den ifrågavarande familjens övriga flickor och hela gruppen. Det är också viktigt att bedöma vilken inverkan det inträffade och ingripandet i det kan ha på barnets psykiska och fysiska hälsa.
Könsstympning och förberedelse till könsstympning av en flicka är brott som även barnskyddsmyndigheten ska anmäla till polisen.
(Barnskyddslagen 25 § 3 mom.)
(Strafflagen 21 kap. 6 a § och 6 b §)
Skyldighet att anmäla våld mot barn