Ett omhändertagande inleds alltid som en sista utväg och det är fråga om en psykiskt mycket tung upplevelse som kan leda till att barnets och föräldrarnas situation krisar.

Allmän information om hur arbetet med barnet går till finns i anvisningen Arbete med ett barn.

För ett arbete som utgår från barnet i omhändertagandeskedet förutsätts bland annat att

  • barnet informeras om att ett omhändertagande bereds
  • barnet informeras om vad ett omhändertagande och en placering innebär
  • det säkerställs vad barnet vet om placeringen
  • det utreds vilken uppfattning barnet har om omhändertagande och platser för vård utom hemmet
  • man berättar att man under placeringen kommer överens om kontakten med föräldrarna och syskonen
  • barnets känslor på ett allmänt plan vid tidpunkten för mötet och i fråga om att flytta hemifrån utreds
  • det utreds om barnet har några rädslor i anslutning till placeringen och vad som oroar och känns nervöst för barnet
  • barnet tillåts känna olika känslor
  • man går igenom vad en placering kan leda till
  • man diskuterar eventuella tidigare erfarenheter av placering med barnet
  • barnets önskemål gällande placeringsplatsen utreds
  • man lyssnar på barnets frågor om placeringsplatsen (om man inte vet svaren tar reda på och berättar för barnet senare)
  • man lyssnar på hur barnet upplevt mötet
  • man repeterar hur beredningen av placeringen framskrider
  • man kommer överens om när man träffar barnet nästa gång.

Arbete med föräldrar och närstående

Orsakerna och motiveringarna till omhändertagandet ska förklaras för föräldrarna. Det är viktigt att hålla familjen uppdaterad om händelserna i processen för omhändertagande. Dessutom ska man sträva efter att få föräldrarnas och de närståendes förtroende, vilket kan vara svårt åtminstone då omhändertagandet sker mot deras vilja.

När omhändertagandet bereds och redan innan det inleds ska den familj som är klient hela tiden känna till eventuella alternativ och deras följder. Familjen ska hållas uppdaterad om hur arbetet framskrider och familjemedlemmarna ska alltid ha möjlighet att vid behov framföra sina egna åsikter och förslag.

För föräldrarna till ett omhändertaget barn ska det göras upp en separat klientplan som stöd i föräldraskapet, om det inte ska anses vara onödigt. Planen ska utöver övrig bedömning av servicebehovet även innehålla en bedömning av på vilka sätt man kan ordna särskilt stöd för föräldrarna för att främja en återförening av familjen. Planen ska vid behov göras upp i samråd med den övriga social- och hälsovården.
(Barnskyddslagen 30 § 4 mom.)

Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter utarbetar en klientplan för att stödja föräldraskapet. Syftet med klientplanen är att effektivisera det arbete som utförs under vården utom hemmet, motivera föräldrarna och andra personer som ansvarat för barnets vård att uppsöka de tjänster de behöver samt bedöma hur en återförening av familjen kan främjas.

Syftet med klientplanen för barnets förälder är att effektivisera arbetet med föräldrarna under vården utom hemmet så att föräldrarna kan hänvisas till de tjänster de behöver. EOAK/5449/2017 (oikeusasiamies.fi)

Biträdande justitieombudsmannen har i sin avgörandepraxis betonat att föräldrar till ett omhändertaget barn har ett särskilt behov, och även rätt, att av myndigheten få anvisningar, råd och information till exempel om hur de ska agera och gå till väga för att i fortsättningen kunna svara för sitt eget barns vård och omsorg. Till exempel EOAK/5449/2017 (oikeusasiamies.fi)

Resurscentrerat arbete

Ett resurscentrerat tänkande och fokus på lösningar är rekommenderade alternativ till ett traditionellt problemorienterat förhållningssätt. De centrala målen för arbetet är att se saker och problem som resurser samt att komma bort från ett tillvägagångssätt som lätt slutar med beskyllning av olika parter och ångest.

Föräldrarna måste uppleva att deras åsikter genuint har tagits emot och att de har blivit förstådda så att ett verkligt samarbete kan inledas. Att föräldrarna upplever att deras åsikter har beaktats skapar förutsättningar för en bra dialog i en situation av omhändertagande.

Hörandet har en central betydelse för ett gott samarbete. Parterna ska ges utrymme att berätta om sina tankar i sin egen takt och på sitt eget sätt. Dessutom måste man vara beredd att söka och ta emot information på ett öppet sätt, utan förutfattade meningar och uppfattningar, eller åtminstone vara beredd att ifrågasätta och ändra på dem. I hörandet ingår också respekt för andras upplevelser i stunden.

Förutsättningarna för ett bra arbete är att

  • man lyssnar på föräldrarna
  • man berättar om de olika skedena i omhändertagandet, till exempel när omhändertagandet börjar beredas
  • man strävar efter att undvika överdriven användning av tjänstespråk
  • klienten respekteras
  • man förbereder sig omsorgsfullt inför höranden
  • klienten får se alla handlingar som berör omhändertagandet, om det inte klart strider mot barnets bästa, ett allmänt intresse eller något annat synnerligen viktigt enskilt intresse
  • ett familjerådslag vid behov kan ordnas.

Arbete med föräldrar i kris

När ett barn omhändertas är den första reaktionen oftast en chock. I chockfasen kan föräldern kanske inte förstå vad som egentligen har hänt. Dessutom ligger förälderns tankar endast hos barnet och föräldern känner stor oro för om barnet tas om hand och om barnet klarar sig.

I denna situation kan föräldrarnas förmåga att ta emot, förstå och komma ihåg saker vara svag, vilket inte alltid beaktas tillräckligt i arbetet med omhändertagandet. Man måste gå igenom saker i lugn och ro och kanske flera gånger.

Föräldrarna får inte lämnas ensamma efter omhändertagandet, utan de behöver stöd för att bearbeta den kris som omhändertagandet orsakar. Vid behov ska det ordnas hälso- och sjukvårdstjänster för föräldrarna eller så ska de hänvisas till lämpligt stöd.

Kontakt mellan barnet och föräldrarna

Ett barn som vårdas utom hemmet ska tillförsäkras för barnets utveckling viktiga, fortgående och trygga mänskliga relationer. Välfärdsområdet och platsen för vården av barnet utom hemmet ska stödja och främja kontakterna mellan barnet och föräldrarna samt andra barnet närstående personer.
(Barnskyddslag 54 §)

Vissa föräldrar kan avstå från att hålla kontakt med barnet eftersom de tänker att de ändå inte klarar av föräldraskapet och att det inte har någon betydelse för barnet. Detta är ett missförstånd och ett misstag, eftersom den egna mamman och pappan alltid är oersättligt viktiga för barnet. Det värsta för ett barn är att bli övergivet av sina föräldrar, även om föräldrarnas avsikter är goda.

Kamratstödsverksamhet för föräldrar

Det finns goda erfarenheter av kamratstödsverksamheten för föräldrar till omhändertagna barn. Verksamheten kan vara ett svar på det stöd för föräldrar till omhändertagna barn som förutsätts i barnskyddslagen. Handledd gruppverksamhet ger föräldrarna möjlighet att dela med sig av sina känslor och diskutera sina upplevelser med andra i samma livssituation.
Voikukkia – Opas sinulle, jonka perhettä koskettaa lapsen sijoitus tai huostaanotto (Kasper, på finska)