Hörande
Parterna ska ges tillfälle att höras bevisligen under beredningen av omhändertagandet. Skyldigheten att höra parterna gäller både omhändertaganden med samtycke och omhändertaganden som sker mot parternas vilja.
Även om ett barn under 12 år inte har rätt att bli hört i enlighet med förvaltningslagen, ska barnets åsikt utredas på det sätt som barnskyddslagen förutsätter. Det är ett barns rättighet att få föra fram sina åsikter och tankar, oberoende av barnets ålder.
(Barnskyddslagen, 20 §)
Det berättas mer om hörandet i anvisningen Hörande och utredning av åsikt.
Det berättas mer om parternas rätt att få information anvisningen Erhållande och utlämnande av uppgifter inom barnskyddet.
Yttranden som stöd för beslutet
Barnskyddsmyndigheten har rätt att begära yttranden från andra myndigheter och tjänstetillhandahållare med anledning av ett omhändertagande. Ett yttrande kan begäras av bland annat läkare och psykologer, skolhälsovårdare, lärare och skolkuratorer.
(Barnskyddslagen 41 § 2 mom.)
Rätt att få ett yttrande för omhändertagande och vård utom hemmet
Utgångspunkten är att information inhämtas på grundval av klientens samtycke. Klienten måste alltid veta vilka uppgifter som har inhämtats om hen från andra instanser. Yttrandena gås igenom tillsammans med klienten och förklaras för klienten.
Erhållande och utlämnande av uppgifter inom barnskyddet.
En expertgrupp som tillsatts av välfärdsområdet biträder socialarbetaren i beredningen av ärenden som gäller omhändertagande av barn samt vård utom hemmet och vid genomförandet av barnskyddet i övrigt. Också expertgruppen kan ge yttranden till stöd för beslutsfattande som gäller barnskyddsåtgärder.
Expertstöd inom barnskyddet och barnskyddets expertgrupp
Om expertgruppens yttrande används i beslutsfattandet, ska det i handlingarna beskrivas vilka uppgifter som har getts till expertgruppen när yttrandet begärdes. Det är särskilt viktigt att detta beskrivs i ansökan om omhändertagande.
Hälso- och sjukvårdsmyndigheterna har en särskild lagstadgad skyldighet att ge experthjälp.
(Barnskyddslagen 15 §)
Omhändertagande som grundar sig på samtycke
Om vårdnadshavaren eller ett barn som fyllt 12 år inte motsätter sig omhändertagandet fattas ett beslut om omhändertagande av en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården efter att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter berett ärendet.
(Barnskyddslagen43 § 1 mom.)
Innan ett beslut fattas ska barnets egen åsikt utredas och barnet ges möjlighet att bli hört. Även barnets föräldrar, vårdnadshavare och personer som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran ska ges tillfälle att bli hörda.
Hörande och utredning av åsikt
Den ledande tjänsteinnehavaren inom socialvården kan fatta ett beslut utan hörande om
- detta kan anses vara motiverat på grund av att barnet inte har kontakt med den som ska höras och hörandet inte kan antas vara absolut nödvändigt för att ärendet ska kunna utredas
- bonings- eller vistelseorten för den som ska höras inte med skäliga åtgärder kan klarläggas eller
- hörandet kan medföra allvarlig fara för barnets utveckling eller säkerhet och det anses nödvändigt att utelämna hörandet för att barnets bästa ska tillgodoses.
(Barnskyddslagen 42 § 3 mom.)
Det ska vara motiverat att avstå från hörandet och det ska finnas vägande skäl för detta. I de handlingar som gäller barnet ska det antecknas varför hörandet inte har gjorts.
(Grundlagen 21 §)
Även om en person inte har hörts ska hen bevisligen delges ett beslut om omhändertagande av ett barn, vård utom hemmet eller avslutande av omhändertagandet.
(Förvaltningslagen 60 §)
Det ska fattas ett skriftligt beslut om omhändertagandet och beslutet ska beredas lika omsorgsfullt som en ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen. Även ett beslut om omhändertagande som grundar sig på samtycke kan senare behandlas av förvaltningsdomstolen om en part söker ändring i det. Beslutet om omhändertagande ska innehålla både ett beslut om omhändertagande och ett beslut om placering i vård utom hemmet.
Till beslutet ska fogas en anvisning för sökande av ändring. Barnets förälder och vårdnadshavare samt den som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran kan överklaga beslutet hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. De har rätt att göra detta även om de inte har motsatt sig omhändertagandet. Även ett barn som fyllt 12 år har rätt att själv anföra besvär.
(Barnskyddslagen 89–92 §)
Ansökan till förvaltningsdomstolen
Om ett barn som fyllt 12 år eller barnets vårdnadshavare motsätter sig omhändertagandet eller den därtill anslutna placeringen i vård utom hemmet, kan välfärdsområdet inte fatta ett beslut. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter bereder en ansökan till förvaltningsdomstolen och en ledande tjänsteinnehavare inom socialvården eller en annan en av denna förordnad tjänsteinnehavare gör en ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen.
(Barnskyddslagen 43 § 2 mom.)
Det är förenligt med god förvaltningssed att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter meddelar barnet och familjen att ansökan har lämnats in. Om välfärdsområdet redan har informerat parterna om ansökan, ska detta meddelas till förvaltningsdomstolen.
Parterna har rätt att om de så önskar få information om innehållet i ansökan och de bilagor som hör till den. Yttranden och övriga bilagor är offentliga för parterna genast efter att de har undertecknats och skickats till myndigheten. Bilagorna är alltså offentliga redan innan den egentliga ansökan lämnas in.
Barnets och vårdnadshavarens rätt att få information
Ansökan tillställs den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som gjort ansökan har sitt verksamhetsområde. Ärenden som gäller barnskydd ska behandlas i brådskande ordning i förvaltningsdomstolen.
(Lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019))
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det inte finns grunder för att behandla ett ansökningsärende som gäller omhändertagande mot parternas vilja som ett förvaltningstvistemål utan att det skulle behandlas som ett annat förvaltningsprocessuellt ärende. Som regionalt behörig förvaltningsdomstol i ansökningsärenden som gäller omhändertagandet av barn och placering i vård utom hemmet ska anses vara den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den myndighet som gjort ansökan har sitt verksamhetsområde.
HFD:2022:123 (Finlex)
I ansökan ska man ta ställning till alla yrkanden, påståenden och synpunkter som parterna i ärendet redan framfört. I ansökan ska det anges om en tolk har anlitats med familjen och vilket språk som använts.
Handlingar som tillställts förvaltningsdomstolen är rättegångsmaterial som förvaltningsdomstolen ska höra parterna om. Varje handling som sänds tillsammans med ansökan eller senare ska visa att någon av de grunder som anges i ansökan föreligger. Samma handling behöver inte skickas i flera exemplar eller flera gånger. Det är bra om ansökan innehåller en detaljerad förteckning över bifogade handlingar eller övriga utredningar. Handlingar som lämnas in senare ska specificeras till exempel i ett följebrev eller i en förteckning över bilagor.
Om ett barn som fyllt 12 år eller barnets vårdnadshavare inte längre motsätter sig omhändertagandet eller platsen för vård utom hemmet under förvaltningsdomstolens process har välfärdsområdet behörighet att fatta beslut om omhändertagande. En tjänsteinnehavare kan alltså då fatta ett beslut om omhändertagande. Förvaltningsdomstolen ska omedelbart underrättas om detta och ansökan ska återtas.
Handlingar som ska fogas till ansökan om omhändertagande
Yrkande på att barnet ska omhändertas och placeras i vård utom hemmet samt grunderna för yrkandet
I grunderna ska specificeras orsakerna till varför ett omhändertagande är nödvändigt i barnets ärende. I grunderna ska tydligt specificeras de omständigheter i anslutning till barnets uppväxtförhållanden på basis av vilka barnets hälsa eller utveckling hotar att allvarligt äventyras eller på vilket sätt barnet självt äventyrar sin hälsa eller utveckling.
Dessutom ska det motiveras varför stödåtgärderna inom öppenvården inte är lämpliga eller möjliga eller varför de har visat sig vara otillräckliga. Av grunderna ska tydligt framgå syftet med barnets vård utom hemmet och hur den föreslagna platsen för vård utom hemmet motsvarar syftet med vården utom hemmet samt barnets behov av individuellt stöd för vården och omsorgen.
Av ansökan och handlingarna ska framgå svaret på varför barnet ska omhändertas och varför den föreslagna vården utom hemmet är förenlig med barnets bästa. Av ansökan borde också framgå om det har lagts fram eller om det finns några andra alternativa lösningar och varför man inte har beslutat sig för dem.
Klientplan för barnet
Om en klientplan inte har upprättats, ska det av ansökan framgå hur långt man kommit i utarbetandet av planen. När klientplanen senare färdigställs ska den skickas till förvaltningsdomstolen.
Utredning om de stödåtgärder inom öppenvården som getts eller erbjudits familjen och barnet
Utredningen ska innehålla en förteckning över de stödåtgärder inom öppenvården som använts eller erbjudits jämte datum. Familjen bör ha haft faktisk möjlighet att använda de stödåtgärder som erbjudits. Dessutom ska det redogöras för vilka stödåtgärder familjen själv skulle ha velat ta emot eller om familjen har lyft fram sina behov och berättat vad de själva anser att de behöver stöd för. Om föräldrarna eller barnet har vägrat ta emot stödåtgärder inom öppenvården, ska orsaken till detta antecknas i ansökan.
Utredning om kartläggning av barnets närståendenätverk
I utredningen berättas vem som hör till barnets närståendenätverk och vilka faktiska möjligheter de har att delta i barnets vård och fostran. Om en kartläggning av närståendenätverket inte har kunnat göras till exempel på grund av att ärendet är brådskande eller av någon annan motsvarande orsak, antecknas detta i ansökan. Det redogörs för varför det inte har varit möjligt att få föräldrarnas eller barnets eventuella egna synpunkt på ordnandet av vård och omsorg eller varför man har avvikit från resultaten av samtalen med närstående (om sådana har genomförts).
Utredning om platsen för vård utom hemmet
Om det ännu inte finns någon plats för vård utom hemmet ska detta anges tydligt. Barnets behov måste beskrivas tillräckligt och alternativa placeringsplatser läggas fram. Om en sådan bedömning inte kan göras måste orsakerna till detta anges.
När platsen för vård utom hemmet senare klarnar ska man genast göra en ändring i ansökan för platsen för vård utom hemmet. Ansökan ska ändras i fråga om platsen för vård utom hemmet även när barnets plats för vård utom hemmet ändras under förvaltningsdomstolens behandling. Beslutet om ändring av platsen för vård utom hemmet ska bifogas ändringen av ansökan. Grunderna för varför ifrågavarande plats för vård utom hemmet har valts ska framgå av handlingarna även i dessa situationer.
Plan för hur barnet och dess närstående ska hålla kontakt
I planen utreds hur barnet och dess närstående ska hålla kontakt samt barnets och de närståendes egen uppfattning om hur kontakten ska ordnas. I planen beskrivs dessutom hur barnskyddet stöder kontakten. Om ett beslut om begränsning av kontakterna har fattats i samband med en brådskande placering ska beslutet fogas till ansökan även om det inte har överklagats separat hos förvaltningsdomstolen. I planen anges uppgifter om hur man arbetar för att återförena familjen eller åtminstone förutsättningarna för att en sådan ska kunna inledas.
Barnets rättigheter under vård utom hemmet
Plan för eller utredning om undersökning av barnets hälsotillstånd
Om en undersökning av hälsotillståndet har gjorts kan en utredning om detta bifogas ansökan. Om en undersökning ännu inte har gjorts ska det göras upp en plan för när och hur undersökningen av hälsotillståndet kommer att göras.
Terveydentilan tutkiminen
Utredning om utredandet av de berördas åsikt och hörande
Det är viktigt att utreda varför och på vilka grunder parterna har motsatt sig ansökan och om de som är delaktiga i ärendet har lagt fram andra lösningsalternativ. Om någon av parterna inte motsätter sig omhändertagandet, ska även detta beskrivas på samma sätt som för dem som motsätter sig det. Det ska också läggas fram en utredning om utredandet av åsikten hos ett barn under 12 år.
Hörande och utredning av åsikt
Om en part inte har hörts på grund av att kontakt saknas eller på grund av att bonings- eller vistelseorten för den som ska höras inte med skäliga åtgärder har kunnat klarläggas, ska det utredas huruvida kontakten är obetydlig och hörandet till följd av detta är onödigt samt vilka åtgärder man har vidtagit för att klarlägga bonings- eller vistelseorten för den person som ska höras.
Vid behov expertyttranden
Utlåtanden och utredningar bör begäras skriftligen när ansökan om omhändertagande görs. De bifogas ansökan.
Eventuella andra utredningar och handlingar som påverkar beslutsfattandet
Det är också motiverat att i ansökan inkludera en sammanfattning av barnets och familjens situation som gjorts av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. I sammanfattningen kan man ge en bakgrund till situationen och grundligare beskriva hur saker och ting har utvecklats än i motiveringen till ansökan.
Om handlingar som har översatts för familjen tillställs förvaltningsdomstolen, ska översättningarna fogas till varje översatt handling.
Klientplanen och övriga handlingar kan vid behov lämnas in separat till förvaltningsdomstolen, om de ännu inte har kunnat upprättas på grund av att ansökan är brådskande. Man måste dock eftersträva att komplettera ansökan utan dröjsmål.
(Barnskyddslagen 44 §)
Behandling av ansökan om omhändertagande i förvaltningsdomstolen
Vid behandlingen av ansökan i förvaltningsdomstolen iakttas lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Förvaltningsdomstolen ska se till att ärendet blir utrett. Förvaltningsdomstolen kan för detta ändamål begära att den barnskyddsmyndighet eller de parter som gjort ansökan om omhändertagande lägger fram en tilläggsutredning. Parter i ett ärende som gäller omhändertagande är barnets föräldrar och ett barn som fyllt 12 år självt samt eventuella andra personer som förvaltningsdomstolen anser vara parter.
Parterna deltar i processen i förvaltningsdomstolen som parter i rättegången. Också den myndighet som gjort ansökan om omhändertagande, det vill säga ”sökanden”, är part i rättegången. Sökanden och parterna ska sanningsenligt lägga fram utredning om grunderna för sina yrkanden och medverka till utredningen av ärendet. Sökanden och parterna har rätt att för domstolen lägga fram all den utredning de önskar, men domstolen kan lämna sådant material som uppenbart inte hänför sig till det aktuella ärendet utan avseende.
Om de uppgifter eller handlingar som avses i 44 § i barnskyddslagen saknas i ansökan, ger förvaltningsdomstolen sökanden tillfälle att komplettera ansökan.
I regel avgörs ärendena i förvaltningsdomstolen på basis av skriftligt material. Om ingen har yrkat på muntlig förhandling, avgörs ärendet i allmänhet genom skriftligt förfarande.
Rätt till biträde
Parterna kan om de så önskar anlita ett ombud eller biträde i förvaltningsdomstolen. En advokat, ett offentligt rättsbiträde eller ett rättegångsbiträde med tillstånd enligt lagen om rättegångsbiträden med tillstånd får vara ombud eller biträde för en enskild part i ett barnskyddsärende. Förvaltningsdomstolen kan förordna ett biträde för barnet för behandlingen av ärendet.
Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska vid behov anvisa barnet eller den unga personen rättshjälp, se till att ansökan om en intressebevakare för barnet görs i de situationer som avses i 22 § och även i övrigt hjälpa barnet att föra sin talan och övervaka att barnets bästa tillgodoses.
(Barnskyddslagen, 24 § 1 mom. 86 a § och 87 §)
Rättshjälp (Rättstjänstverket)
Delgivning av ansökan och hörande av parter i förvaltningsdomstolen
Innan ansökan avgörs ska förvaltningsdomstolen höra parterna. Förvaltningsdomstolen ger barn som fyllt 12 år, vårdnadshavare och eventuella andra parter tillfälle att framföra sin uppfattning om de yrkanden som sökanden och övriga parter i rättegången har framställt samt om övrigt rättegångsmaterial.
(Barnskyddslagen 21 §)
I praktiken sker hörandet av parterna så att förvaltningsdomstolen delger parterna ansökan och ger dem tillfälle att ge ett skriftligt svar gällande ansökan jämte bilagor. Parterna hörs också om nya handlingar som lagts fram under behandlingen.
(Lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) 44 §)
Förbud mot och avbrytande av verkställighet
Om en part som är missnöjd med barnskyddsmyndighetens beslut yrkar på att verkställigheten av beslutet ska förbjudas eller avbrytas (till exempel så att ett barn som omhändertagits genom ett tjänsteinnehavarbeslut inte får flyttas till en plats för vård utom hemmet), kan förvaltningsdomstolen bestämma hur verkställigheten ska ske. Förvaltningsdomstolen kan till exempel förbjuda att barnet placeras på platsen för vård utom hemmet under den tid besvären i ärendet behandlas i förvaltningsdomstolen.
Förvaltningsdomstolens beslut om förbud mot eller avbrytande av verkställighet kan inte överklagas separat. Däremot får förvaltningsdomstolens beslut genom vilket ett yrkande om förbud mot eller avbrytande av verkställighet har avslagits överklagas separat.
(Barnskyddslagen 91 §)
Muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen
I regel avgörs ärendena i förvaltningsdomstolen på basis av skriftligt material. Muntlig förhandling kan dock ordnas om någon part yrkar på det. Om förvaltningsdomstolen anser att en muntlig förhandling behövs, kan den ordna en muntlig förhandling också då ingen har yrkat på muntlig förhandling. Trots yrkandet behöver muntlig förhandling inte ordnas under de förutsättningar som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
Ärendet avgörs inte vid en muntlig förhandling, utan en muntlig förhandling ordnas för att höra parterna och utreda ärendet. I barnskyddsärenden för en muntlig förhandling utan publik. Den ordnas i en sal som reserverats för detta ändamål. Tidpunkten då förhandlingen inleds och salen där förhandlingen ordnas meddelas i den kallelse som förvaltningsdomstolen skickar.
Till en muntlig förhandling kallas parterna i rättegången (barnets föräldrar, ett barn som fyllt 12 år och eventuella andra parter samt intressebevakaren) och den myndighet som gjort ansökan. Dessutom närvarar eventuella biträden och tolkar samt andra personer vars närvaro förvaltningsdomstolen anser vara nödvändig. Om vittnen hörs vid förhandlingen är de närvarande endast under den tid de hörs.
Vid en muntlig förhandling är två förvaltningsrättsdomare och en sakkunnigledamot närvarande (beslutssammansättning). Om ärendet bereds av en föredragande vid förvaltningsdomstolen, deltar också denna i förhandlingen.
Förvaltningsrättsdomaren är ordförande för förhandlingen och börjar med att sammanfatta vad ärendet gäller. Därefter hör förvaltningsdomstolen parterna och den myndighet som gjort ansökan. Hörandet får formuleras fritt. Om parten har ett biträde, kan hörandet inledas så att biträdet ställer frågor till parten. Även sökanden, andra parter och förvaltningsdomstolen kan ställa frågor till parten. När den myndighet som gjort ansökan hörs kan parterna och förvaltningsdomstolen ställa frågor till myndigheten.
Även ett barn som fyllt 12 år har i egenskap av part rätt att bli hört personligen. Barnet kan höras utan att andra parter i rättegången är närvarande, antingen i samma sal, i ett annat utrymme i förvaltningsdomstolen eller någon annanstans, till exempel på platsen för vård utom hemmet. Då ges parterna tillfälle att bekanta sig med innehållet i hörandet och yttra sin åsikt om det. Ordföranden för förhandlingen berättar hur detta går till, om det inte har meddelats redan i samband med kallelsen.
Vid en muntlig förhandling hörs vid behov vittnen och experter samt tas emot annan utredning. Rättegångsparterna utser sina vittnen. Förvaltningsdomstolen kan också utse vittnen på eget initiativ. Ett vittne ska tala sanning, vilket vittnet ska avge försäkran om före förhöret. Den instans som utsett vittnet inleder hörandet av vittnet genom att ställa frågor till denne. Därefter får övriga parter i rättegången och förvaltningsdomstolen ställa frågor till vittnet. Till sist hör förvaltningsdomstolen ännu alla parter i rättegången om de omständigheter som framförts under förhandlingen.
Förvaltningsdomstolens avgörande i ett ärende som gäller omhändertagande
Förvaltningsdomstolen avgör ett ärende på föredragning vid ett särskilt sammanträde, där parterna i rättegången inte är närvarande. I ett barnskyddsärende deltar två förvaltningsrättsdomare, en sakkunnigledamot och den föredragande vid förvaltningsdomstolen som berett ärendet i avgörandet. Av en sakkunnigledamot krävs inte juridisk slutexamen, men ledamoten förutsätts ha vetenskaplig eller yrkesmässig specialsakkunskap. Den ena av förvaltningsrättsdomarna kan bereda och föredra ärendet, då deltar förvaltningsdomstolens föredragande inte i behandlingen av ärendet.
Om förvaltningsdomstolen godkänner ansökan om omhändertagande av barnet, ska den också fatta beslut om barnets plats för vård utom hemmet. Förvaltningsdomstolen kan i sitt beslut bestämma att beslutet ska verkställas genast trots eventuellt ändringssökande. Då träder omhändertagandet av barnet och placeringen av barnet på platsen för vård utom hemmet i kraft genom förvaltningsdomstolens beslut från beslutsdagen.
Beslutet skickas skriftligen till sökanden och parterna. Till beslutet bifogas en besvärsanvisning med information om hur förvaltningsdomstolens beslut kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.
Interimistiskt förordnande och brådskande placering medan ansökan är anhängig
Då ett ärende som gäller omhändertagande av ett barn eller vård utom hemmet är anhängigt vid förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen, kan den domstol som behandlar ärendet på eget initiativ eller på yrkande av barnet eller barnets förälder eller vårdnadshavare ge ett interimistiskt förordnande om barnets vistelseort och om hur barnets vård och fostran ska ordnas under domstolsbehandlingen. Om ärendet är brådskande kan förordnandet ges utan att parterna hörs. Välfärdsområdet kan inte kräva ett interimistiskt förordnande.
(Barnskyddslagen 83 §)
Det interimistiska förordnandet gäller till dess att
- förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen meddelar ett beslut i det ärende som gäller omhändertagandet
- förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen återkallar eller ändrar det interimistiska förordnandet
- ett beslut om brådskande placering av barnet fattas under den tid det interimistiska förordnandet gäller.
Det att en ansökan om omhändertagande är anhängig i förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen påverkar inte socialväsendets behörighet att fatta beslut om brådskande placering av ett barn. Om förutsättningarna för brådskande placering uppfylls kan barnet placeras brådskande redan innan ett beslut om omhändertagande har fattats. Domstolen ska emellertid genast underrättas om beslutet om brådskande placering.
Brådskande placering
Delgivning av beslut om omhändertagande
Ett beslut om omhändertagande ska bevisligen delges alla som enligt barnskyddslagen har rätt att bli hörda i ärendet. Dessa personer är:
- ett barn som fyllt 12 år
- barnets förälder
- vårdnadshavaren och
- den person som svarar eller omedelbart före beredningen av ärendet har svarat för barnets vård och fostran.
Beslutet ska bevisligen delges även de delaktiga i ärendet som inte har hörts.
(Barnskyddslagen 42 §)
Den myndighet som har fattat beslutet om omhändertagande meddelar om beslutet. Välfärdsområdet meddelar om ett omhändertagande som grundar sig på samtycke. Förvaltningsdomstolen meddelar om ett omhändertagande mot personens vilja.
Kopior av beslutet om omhändertagande lämnas i handlingarna. Beslutet ska innehålla en besvärsanvisning med information om besvärstiden, besvärsmyndigheten (förvaltningsdomstolen) och besvärsmyndighetens adress.
Barnet, barnets vårdnadshavare och andra parter ska ges information om möjligheten att söka ändring och de tillgängliga rättsmedlen samt om möjligheterna till rättshjälp. Den person som fattat beslutet ansvarar för att ge denna information, och den ska ges på ett begripligt och tillgängligt sätt.
(Barnskyddslagen 32 a §)
Ändringssökande
Rätt att söka ändring har
- barn som fyllt 12 år
- barnets föräldrar och vårdnadshavare samt
- den person som vårdar och fostrar barnet eller har vårdat och fostrat barnet omedelbart före beredningen av ärendet.
(Barnskyddslag 89 §)
Ändring i välfärdsområdets beslut söks direkt hos förvaltningsdomstolen. Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden.
(Barnskyddslagen 90 §)
(Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 13 §)
Om beslutet om omhändertagande har fattats i förvaltningsdomstolen mot en parts vilja, får ändring sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.
(Barnskyddslagen 92 § 2 mom.)