För vem är anvisningen avsedd?
Anvisningen är särskilt avsedd för alla som arbetar med barn inom barnskyddet när det finns misstanke om att ett barn kommer att föras till ett kris- eller konfliktområde, eller har återvänt från ett sådant. Anvisningen är också avsedd för anställda inom välfärdsområdets barnskydd.
Anvisningen grundar sig till sin juridiska del på gällande lagstiftning. I fråga om rekommendationerna grundar sig anvisningen på expertkunskap.
När kan ett barn vara i fara?
Den som reser till ett konfliktområde kan själv vara minderårig, eller så kan hen ta med sig minderåriga familjemedlemmar. Minderåriga, det vill säga personer under 18 år, omfattas av bestämmelserna i barnskyddslagen, vilka ska följas även i situationer där
- det finns misstanke om att ett barn förs eller tänker resa till ett konfliktområde,
- ett barn håller på att föras till ett konfliktområde, eller
- ett barn redan har förts eller själv rest till ett konfliktområde.
Barnskyddslagen gäller alla barn som bor eller vistas i Finland, oberoende av nationalitet. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter är varje person under 18 år ett barn, och alla barn har samma rättigheter oberoende av sin eller sina föräldrars etnicitet, etniska bakgrund, religion eller åsikter. När beslut fattas i frågor som rör ett barn ska barnets bästa alltid komma i främsta rummet.
Barnets och föräldrarnas rätt till rörelsefrihet eller religionsfrihet åsidosätts om barnet till följd av dessa riskerar att hamna i förhållanden som äventyrar barnets liv, hälsa eller utveckling.
Med konfliktområde eller område i krigstillstånd avses platser där en väpnad konflikt pågår, antingen inom staten eller mellan två stater. Vid resa till sådana områden finns en betydande risk för att en civilpersons liv eller hälsa utsätts för fara eller allvarligt hot.
Bedömning av områdets farlighet
Vid bedömningen av hur farligt ett område är kan man stödja sig på de resemeddelanden som utrikesministeriet publicerar. Utrikesministeriets beskickningar i området eller i dess närområden kan på begäran ge myndigheterna information om säkerhetsläget och riskerna i området. Resemeddelandena och beskickningarnas kontaktuppgifter finns på utrikesministeriets webbplats.
Beredskap inför krissituation utomlands (Utrikesministeriet)
Farliga områden kan vara mycket begränsade geografiskt, och även i länder som i allmänhet betraktas som trygga kan det finnas farligakonfliktområden. Som stöd för utrikesministeriets resemeddelanden bör man använda Migrationsverkets (Migri) Landinformation, som producerar information om vilka delar av respektive land som är säkra och vilka som inte är det, samt vilka säkerhetshot som konkret förekommer. Landinformation har en webbaserad databas och rapporter som man kan använda. Tjänsten ger dessutom personlig rådgivning till myndigheter.
Landinformation (Migrationsverket)
Identifiering och uppkomsten av misstanke
En avsikt att föra ett barn utomlands eller att barnet själv reser till ett konfliktområde kan hänga samman med att träffa en förälder som vistas i området, eller med andra familjeskäl, en upplevd humanitär skyldighet att verka i området eller någon annan förpliktelse. Resan kan också ha koppling till våldsbejakande extremistiskt tänkande, där personen anser sig skyldig att delta i konflikten på plats.
Vid bedömningen av barnets bästa är det avgörande vilka förhållanden barnet skulle utsättas för, inte varför barnet reser eller förs till området. Säkerhetssituationen och andra omständigheter kan variera kraftigt inom samma stat eller inom ett större geografiskt område. Därför ska bedömningen beakta både den exakta plats dit barnet reser och resrutten, inklusive dess eventuella risker och faror.
När man bedömer hur farlig resan är för barnet har även följande betydelse:
- hur lång resan är
- om en vårdnadshavare eller annan vuxen följer med barnet
- om det finns en vuxen som tryggt kan ta emot barnet på destinationen.
Resa till ett konfliktområde kan föregås av bland annat följande omständigheter:
- Av barnets uttalanden framgår att hen eller hens familj är på väg att resa till ett konfliktområde eller till dess närområde.
- Försök att dölja planerna på resan ökar den befogade misstanken om att barnet kan komma att föras till, eller själv resa till, ett konfliktområde.
- Vid ett hembesök är hemmet tomt och familjens resväskor är packade.
- Barnen vet inte vart de ska resa, eller det finns motsägelser i vad barnet och föräldrarna berättar om resans destination, längd eller syfte.
- En förälder planerar att ta barnet till hemundervisning, eller barnet slutar oväntat att gå i skolan eller daghemmet.
Kännetecken på våldsbejakande extremism
Våldsbejakande extremism kan ta sig många uttryck och omfattar alla former av ideologiskt motiverat våld. Det som förenar extremistiska grupper är att de använder våld för att främja sina mål eller sin ideologi.
Mer information: Att identifiera och förebygga våldsbejakande radikalisering
Utvecklingen av våldsbejakande extremism kan komma till uttryck bland annat genom följande tecken i barnets eller andra familjemedlemmars beteende eller uttalanden:
- Barnet börjar bete sig enligt en strikt uppförandekod som motiveras av religion eller ideologi.
- Barnet reagerar på andras beteende när det avviker från de regler barnet själv följer.
- Barnets eller familjens sociala umgänge blir tydligt mer begränsat.
- I barnets eller familjemedlemmarnas tal förekommer stark polarisering, ett positivt förhållningssätt till användning av våld i vissa situationer eller för att nå vissa mål, eller förnekande av människovärde och rättigheter för vissa grupper (till exempel vissa religiösa eller etniska grupper). Barnet kan tala om ‘religiösa krigare’ eller martyrer.
- En förälder överväger att flytta barnet till hemundervisning samtidigt som barnet uppvisar förändrat beteende eller oväntat slutar gå i skolan eller daghemmet.
Anmälan till barnskyddet
När det uppstår misstanke om att ett barn förs eller kan komma att resa till ett krigsområde, har vissa personer skyldighet att göra en barnskyddsanmälan, medan andra har rätt att göra det trots sekretessbestämmelserna. Om man är osäker på om anmälan ska göras, bör barnskyddet konsulteras.
Följande personer är anmälningsskyldiga:
- personal eller förtroendevalda inom social- och hälsovården, småbarnspedagogiken, undervisningsväsendet, ungdomsväsendet, polisväsendet och församlingen
- personal inom Brottspåföljdsmyndigheten samt brand- och räddningsväsendet
- andra producenter av social- och hälsovårdstjänster
- undervisnings- eller utbildningsanordnare
- yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
- personal inom församlingar och andra religiösa samfund
- personal vid en enhet som ordnarmorgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever
- personal inom mottagningsverksamhet för asylsökande samt personal i familjegrupphem och andra boendeenheter enligt lagen om främjande av integration
- personal inom nödcentralsverksamheten
- personal vid Tullen, Gränsbevakningsväsendet och utsökningsmyndigheterna.
Det räcker med en misstanke om att en resa till ett möjligt konfliktområde planeras och att området kan vara farligt för barnet.
(Barnskyddslagen 25 § 1 mom.)
Barnskyddsanmälan
Bedömning av situationen inom barnskyddet
När ett ärende har inletts inom barnskyddet ska den anställda inom barnskyddet omedelbart utreda om det finns behov av brådskande barnskydd och vid behov vidta akuta barnskyddsåtgärder. Den anställda inom barnskyddet ska också utreda hur välgrundad misstanken om att barnet förs, eller själv kan komma att resa, till ett konfliktområde är.
Inom barnskyddet bedömer man om barnet riskerar att hamna i förhållanden som äventyrar barnets liv, hälsa eller utveckling.
Barnskyddet kan få information från olika aktörer trots sekretessbestämmelserna och utan barnets eller dess företrädares samtycke.
Förutom barnets närmiljö, läroanstalt och andra vanliga samarbetspartner kan det i dessa situationer även vara fråga om polisen, Skyddspolisen, utrikesministeriet, beskickningar och personal från Landinformation vid Migrationsverket.
Socialarbetaren kan vid behov också använda Landinformation.
Landinformation (Migrationsverket)
Erhållande och utlämnande av uppgifter inom barnskyddet
I situationer där det finns välgrundad misstanke om att vårdnadshavarna planerar att föra barnet till ett konfliktområde, måste myndigheten vid hörandet och vid planeringen av när hörandet ska äga rum ta hänsyn till att detta kan påverka deras resplaner på flera sätt.
Vårdnadshavarna kan välja att skjuta upp resan till en tidpunkt då myndigheterna inte längre förväntas följa situationen, eller tvärtom tidigarelägga resan för att undvika myndigheternas ingripande. Vårdnadshavarnas egen bedömning av säkerhetsläget på destinationen (eller avsaknaden av en sådan bedömning) ska beaktas som en del av helhetsbedömningen.
När man arbetar med vårdnadshavarna ska särskild vikt läggas vid jämlikt bemötande och samarbete. En upplevelse av motsättning med myndigheterna försämrar möjligheterna att förhindra en resa till ett konfliktområde.
Det kan också vara fråga om ett internationellt bortförande av barn, till exempel när den ena föräldern för barnet eller har fört barnet till ett konfliktområde utan den andra vårdnadshavarens samtycke.
Gränsöverskridande situationer inom barnskyddet: en servicekedjemodell
Internationellt bortförande av barn (oikeus.fi)
Brådskande åtgärder inom barnskyddet för att förhindra att ett barn förs till ett konfliktområde
Brådskande placering
Om den anställda inom barnskyddet i sin bedömning kommer fram till att risken för att barnet förs eller själv reser till ett konfliktområde är omedelbar, kan en brådskande placering vara ett nödvändigt åtgärdsalternativ i en extrem situation.
Brådskande placering
En brådskande placering kan genomföras av det välfärdsområde inom vars område barnet har sin boningskommun eller inom vars område barnet vistas. Om barnet under en pågående risk för att föras eller resa till ett konfliktområde förs utanför sin hemkommun och till exempel är på väg till en hamn, flygplats eller gränsövergång eller redan har anlänt dit kan det vara nödvändigt att brådskande åtgärder vidtas av det välfärdsområde där barnet vistas.
(Barnskyddslagen 16 § och 38 §)
Som nämnts tidigare gäller barnskyddslagens bestämmelser alla barn, oberoende av nationalitet.
Utifrån ett beslut om brådskande placering eller omhändertagande har socialmyndigheterna rätt att få handräckning i Finland, bland annat av polisen och av myndigheter som ansvarar för gränskontroll.
(Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, 812/2000, 22 §)
Besöksförbud
Barnet kan även skyddas i förebyggande syfte genom ett besöksförbud. Syftet med besöksförbudet är att i förväg ge skydd åt en person som riskerar att utsättas för brott som hotar liv, hälsa eller frihet.
Ett besöksförbud kan meddelas om det finns grundad anledning att anta att personen som omfattas av förbudet kan hota barnets liv, hälsa eller frihet, eller annars allvarligt trakassera barnet.
I praktiken kan detta innebära att man ansöker om besöksförbud för en av föräldrarna till skydd för barnet. En begäran om besöksförbud kan göras till exempel av barnets vårdnadshavare, polisen eller en socialvårdsmyndighet.
(Lag om besöksförbud 2 §)
Besöksförbud (Polisen)
Begränsningsåtgärder inom vård utom hemmet
Barnet och vårdnadshavaren kan motsätta sig barnskyddsåtgärder och försöka förhindra att de verkställs, i syfte att kunna resa till ett konfliktområde. I samband med en brådskande placering och ett eventuellt omhändertagande måste därför behovet av begränsningsåtgärder enligt barnskyddslagen bedömas och begränsningar vid behov användas. I dessa situationer kan framför allt begränsning av kontakter och begränsning av rörelsefriheten bli aktuella.
Allmänna förutsättningar för bruk av begränsningar och dokumentation
Att beakta vid verkställigheten av barnskyddsåtgärder
Om syftet med barnets eller familjens resa är att delta i stridsverksamhet kan det handla om våldsbejakande extremism, vilket innebär att man även måste bedöma eventuella hot mot socialmyndigheten, andra myndigheter eller till exempel den person som lämnat informationen. Vid behov ska handräckning begäras av polisen för att trygga verkställigheten av barnskyddsåtgärderna eller för att skydda personalen.
(Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) 22 §)
Om ärendet är förknippat med våldsbejakande extremism är det möjligt att barnet eller familjen försöker resa på nytt efter att de omedelbara barnskyddsåtgärderna avslutats, eller att extremismen senare tar sig uttryck i annan form av våld. I sådana situationer ska nödvändiga stöd- och uppföljningsåtgärder inledas, och man ska kartlägga vilken typ av hjälp barnet eller familjen behöver för att varaktigt eliminera risken för resa till ett konfliktområde, uppfostran som grundar sig på extremism som kan skada barnets utveckling samt hot om våld.
Brådskande barnskyddsåtgärder när barnet redan förts ut ur landet
En brådskande placering kan också vara motiverad i en situation där det redan är känt att ett bortförande eller en olovlig utförsel har ägt rum, och det finns grundad anledning att bedöma att barnet befinner sig i omedelbar fara i enlighet med 38 § i barnskyddslagen.
Brådskande placering
Med stöd av ett beslut om brådskande placering eller ett beslut om omhändertagande har den myndighet som ansvarar för socialvården rätt att fatta beslut om barnets vistelseort, samt om barnets vård, fostran, övervakning och övriga omsorgsåtgärder.
(Barnskyddslagen 38 § 4 mom. och 45 §)
Vårdnaden om barn som omhändertagits
Det välfärdsområde där beslutet om brådskande placering har fattats, eller där barnet är omhändertaget, kan via utrikesministeriet begära handräckning för att i utlandet utreda barnets behov av barnskyddsåtgärder.
(Barnskyddslagen 17 § 3 mom.)
