Barnskyddets roll i krävande separationssituationer

På denna sida

För vem är anvisningen avsedd?

Anvisningen är i första hand avsedd för socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter och andra tjänsteinnehavare inom barnskyddet. Dessutom kan anvisningen användas av barnskyddets samarbetspartner.

Anvisningen grundar sig på gällande lagstiftning samt på undersökningar och utredningar om ämnet.

Krävande separationssituationer

Med separations- och vårdnadstvister avses situationer där föräldrarna i samband med att ett parförhållande tar slut har starka meningsskiljaktigheter om barnets vårdnad, boende eller umgängesrätt. Vårdnadstvister kan också uppstå då föräldrarna inte har haft ett parförhållande.

Med vårdnadstvist avses både rättsprocesser och andra konfliktsituationer. I de allra mest krävande separationssituationerna kan det utöver den tvisten om vårdnaden och umgänget även förekomma vanvård av barnet och traumatisering, misstankar om sexualbrott, våld eller hot om våld och till och med risk för familjemord.

Även under en klientrelation inom barnskyddet har föräldrarna vid en separation tillgång till lagstadgade tjänster som finns tillgängliga för alla: tjänster vid separation, avtalsförhandlingar med barnatillsyningsmannen eller medling i familjefrågor. Därtill tillhandahåller organisationer och församlingar tjänster i samband med separation. De flesta föräldrar ingår ett avtal om vårdnad om barn, boende, umgänge och underhåll hos barnatillsyningsmannen. Välfärdsområdet fastställer avtalet.

Om inget avtal nås kan föräldrarna ansöka om ett beslut hos en domstol, som första instans tingsrätten. Om barnet samtidigt är klient inom barnskyddet är det viktigt att den anställda fäster uppmärksamhet vid om barnet efter separationen känner att båda föräldrarna tycker barnet är viktigt, älskat och värt att ta hand om.

Barnskyddsanmälan och bedömning av servicebehovet vid separations- och vårdnadstvister

En socialarbetare eller en annan anställd inom barnskyddet ska beakta att barnskyddsanmälningar som görs medan en vårdnadstvist mellan föräldrarna pågår ska behandlas på samma sätt som andra anmälningar.
Inledande av ett barnskyddsärende

Vid bedömningen av servicebehovet är målet att identifiera olika separationssituationer och bedöma behovet av barnskydd. Det är också viktigt att identifiera behovet av andra tjänster, till exempel socialvård. Psykiskt våld och andra former av våld som eventuellt förekommer vid långvariga och konfliktfyllda separations- och vårdnadstvister ska identifieras som illabehandling av barn.

Situationerna är ofta komplexa och det kan vara krävande att hålla barnets bästa i centrum för arbetet. På grund av barnets utsatta ställning krävs det att yrkesutbildade personer vågar ingripa i faktorer som hotar barnets välfärd.
Utredning av behovet av barnskydd

Separations- och underhållstvister kan indelas i oavgjorda tvister, separationer med hög konfliktnivå och separationer med hög säkerhetsrisk. Krävande separations- och vårdnadstvister är separationssituationer med hög konfliktnivå och hög säkerhetsrisk.

Vid oavgjorda tvister

  • är föräldrarna oeniga om hur barnets ärenden ska avgöras
  • strävar föräldrarna efter att hitta en lösning som är förenlig med barnets bästa
  • har föräldrarna lindriga eller måttliga samarbetsproblem
  • förekommer det problem eller missförstånd i interaktionen
  • förekommer ingen oro för föräldrarnas funktionsförmåga eller föräldraskap
  • förekommer inga psykosociala problem
  • är föräldrarna jämlika parter i förhandlingssituationer
  • är det möjligt att hitta en försonlig lösning där barnets bästa beaktas.

Vid oavgjorda tvister kan föräldrarna behöva professionellt stöd för att hantera separationen och få till stånd avtal som gäller barnet. De yrkesutbildade personerna har som mål att stöda ett försonligt samarbete mellan föräldrarna och uppbyggnaden av ett föräldraskap som präglas av samarbete.

Särdrag för en separationssituation med hög konfliktnivå är bland annat

  • en långvarig konflikt mellan föräldrarna, en återvändsgränd
  • starkt hat och beskyllningar, kraftiga motsättningar
  • allvarliga kommunikations- och samarbetssvårigheter eller ingen kommunikation alls
  • en komplicerad och utdragen vårdnadstvist, rättsprocesser
  • psykiska eller neuropsykiatriska symtom hos en förälder och/eller barnet
  • psykiskt våld och alienerande beteende
  • rusmedelsanvändning eller andra beroenden
  • särskilda utmaningar som hänför sig till kulturen
  • särskilda utmaningar i anslutning till utvecklingsskeden i ombildade familjer
  • lindrigt situationsrelaterat våld som har behandlats och som för närvarande inte påverkar välbefinnandet.

Typiskt för separationssituationer med mycket konflikter är också stor misstro mellan föräldrarna, kontroll och beroende, ineffektivt eller misslyckat beslutsfattande samt en vilja att upprepade gånger inleda en rättegång i barnets ärenden.

Separationssituationer med hög säkerhetsrisk kan innefatta ovan nämnda drag, men typiskt för dem är dessutom

  • allvarligt våld i parrelationen före separationen
  • våld eller hot om våld som fortsätter i olika former efter separationen: fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, hedersrelaterat eller sexuellt våld
  • misstankar och anklagelser om alienation och våld
  • allvarlig föräldraalienation
  • fysisk eller digital förföljelse och tvingande kontroll
  • misshandel- eller sexualbrott mot ett barn eller misstanke om sådant
  • hot om att ta livet av sig själv eller den andra föräldern
  • hot om bortförande av barn
  • risk för familjemord
  • upprepade barnskydds- och brottsanmälningar.

Vid separationer med hög konfliktnivå och hög säkerhetsrisk behöver föräldrarna starkt professionellt stöd och det är ytterst viktigt att skydda barnet och trygga dess säkerhet. Barnet och föräldrarna är ofta klienter inom olika tjänster och det pågår ofta flera myndighetsprocesser samtidigt. Då krävs det sektorsövergripande kompetens och multiprofessionellt samarbete för att kunna hjälpa.

Typiskt för långvariga och konfliktfyllda separationer är att det pågår en rättslig process. Ofta löser ett avgörande av den rättsliga tvisten inte konflikten, bakom vilken det kan finnas faktorer som hänför sig till parförhållandets historia, hanteringen av separationen, interaktionen och familjeförhållandena.

Riskbedömning

Vid bedömningen av servicebehovet och behovet av barnskydd är det mycket viktigt att identifiera riskfaktorer som hotar barnets välbefinnande och trygghet i föräldrarnas konflikt. Vid krävande separations- och vårdnadstvister är det vanligt att föräldrarna eller den ena föräldern gör barnskydds- och brottsanmälningar om varandra.

Riskbedömningen hjälper till att identifiera när det är fråga om en begäran om hjälp som grundar sig på genuin oro för barnet och när barnskyddsanmälningar görs i syfte att skada den andra föräldern. I det senare fallet är de ett verktyg för maktutövning och våld vid separationen.

Risken vid konfliktfyllda separationer och vårdnadstvister är att det i konflikten kan döljas kontroll och våld som den ena föräldern riktar mot sin tidigare partner och eventuellt också mot barnen. Detta framhäver vikten av att känna igen separationer och tvister som är fyllda av konflikter och inbegriper våld, så att man kan skydda barnen och trygga deras välbefinnande.

Bedömningen av servicebehovet kräver omsorgsfull fördjupning och en kritisk riskbedömning, där det är skäl att utnyttja multiprofessionell sakkunskap och vid behov begära information av andra instanser.

Sammanfattning – barnskyddsanmälan och bedömning av servicebehovet

  • Barnskyddslagen tillämpas även under vårdnadstvister.
  • Särdragen i konfliktfyllda separationer och i synnerhet i separationer med hög säkerhetsrisk identifieras.
  • ”Det är bara en vårdnadstvist”-tänkande undviks.
  • Hot- och riskfaktorer identifieras ur barnets synvinkel.
  • Olika former av våld förs på tal.
  • Barnets ställning och konfliktens inverkan på barnet bedöms.
  • Riskernas allvarlighetsgrad och skadlighet för barnet bedöms.
  • I bedömningen utnyttjas andra yrkesutbildade personers kompetens och uppgifter om familjen.

Barnskyddets roll och uppgift vid vårdnadstvister och under rättslig behandling av vårdnadstvister

Den vedertagna utgångspunkten för barnskyddets agerande när en vårdnadstvist behandlas i domstol har varit att barnskyddet inte genom egna åtgärder ska ingripa eller sträva efter att påverka avgörandet. Detta är fortfarande motiverat. Det är emellertid möjligt att linjedragningen ställvis har tagits för bokstavligt.
EOAK 4063/2022 (Riksdagen)

Behovet av barnskydd ska alltid bedömas individuellt. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har i uppgift att bedöma vad som är bäst för ett barn som är klient inom barnskyddet. Barnets rätt till skydd äventyras om anställda inom barnskyddet drar sig tillbaka och undviker att ingripa i svåra problem eller stödbehov hos barn genom att klassificera dem som ärenden som gäller vårdnadstvister och som därmed inte ska avgöras av barnskyddet.

Ibland är en vårdnadstvist orsaken till en klientrelation inom barnskyddet. Vid en konfliktfylld separation hopas ofta riskfaktorer i barnets livssituation och dessa kan åsidosättas eller förbli oidentifierade på grund av en vårdnadstvist.

Tröskeln för att ingripa i krävande separations- och vårdnadstvister inom barnskyddet baserar sig på socialarbetarens professionella övervägande. Undersökningar har visat att konflikter mellan föräldrarna utgör en allvarlig risk för barnens välbefinnande. En enskild tjänst är inte nödvändigtvis tillräcklig för att hjälpa barnet och föräldrarna i allvarliga situationer.

Betydelsen av socialt arbete inom barnskyddet framhävs ju allvarligare konflikt eller säkerhetshot det är fråga om ur barnets synvinkel. I de svåraste situationerna är en klientrelation inom barnskyddet och stödåtgärder nödvändiga även om en vårdnadstvist är anhängig i domstol.

Det är viktigt att barnskyddet, den familjerättsliga enheten och domstolen samarbetar medan ärendet är anhängigt. Domstolen kan be välfärdsområdet om en utredning om barnets förhållanden, varvid den som stöd för avgörandet behöver konkret information om barnets situation, välbefinnande, rädslor och önskemål som samlats inom barnskyddet, socialväsendet eller på mötesplatsen och vid behov även expertinformation om hur en viss omständighet kan anses påverka barnets och barnets välbefinnande. Utöver utredningen av förhållandena ska domstolen ha tillgång till all information som behövs som stöd för beslutsfattandet.
Handbok för utarbetande av socialnämndens utredning i enlighet med lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt: Expertgruppens rekommendation. (Julkari)

Det är viktigt att komma ihåg att ge stöd och vid behov ingripa genom barnskyddsåtgärder även efter domstolens beslut.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter och barnskyddslagen ska barnets bästa alltid beaktas. I konventionen om barnets rättigheter och lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt betonas att det är barnets rätt att få upprätthålla relationen och kontakten med båda föräldrarna, förutom när det strider mot barnets bästa.
(FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 3.1 och 9.3)
(Barnskyddslagen 4 §)

Barnets bästa kommer i första hand när barnskyddsåtgärder planeras och beslut i vårdnadstvister fattas. Om barnet har upplevt försummelse eller våld eller bevittnat våld ska barnets bästa och dessa upplevelser särskilt beaktas i beslutsfattandet som gäller barnet. Dessa omständigheter ska också beaktas när fastställande av avtal om vårdnad om barn, boende och umgängesrätt övervägs.
(Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 361/1983 2 § och 8 §)

Det är viktigt att identifiera hur barnets bästa äventyras om barnet är tvunget att bevittna våld mot en närstående eller om barnet självt har utsatts för våld och att begränsa vårdnaden och umgängesrätten om det är motiverat för att trygga barnets säkerhet och bästa.

I barnskyddslagen finns ingen bestämmelse som ger barnskyddsmyndigheten rätt att förordna om barnets boende och umgängesrätt. I barnskyddslagen föreskrivs inte heller i övrigt separat om förfaranden eller skyldigheter att agera i situationer där barnets föräldrar genomgår en svår separations- eller vårdnadstvist.

Barnskyddet är inte avsett som ett medel för att juridiskt lösa en tvist mellan föräldrarna om barnets boende eller umgängesrätt. Trots detta ska barn och föräldrar erbjudas socialvårdstjänster under samma förutsättningar som andra klienter och enligt behov.

I dessa situationer gäller samma bestämmelser för bedömning av behovet av barnskydd som annars när barnets behov av barnskydd ska utredas. Det ska också ordnas stödåtgärder inom öppenvården då förutsättningarna för dessa uppfylls.
Utredning av behovet av barnskydd
Stödåtgärder inom öppenvården

En klientrelation inom barnskyddet ska inledas när förutsättningarna för en klientrelation uppfylls. Om klientrelationen inleds ska en klientplan utarbetas för barnet.
Inledande av en klientrelation inom barnskyddet
Klientplan för barnskyddet

För stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, liksom för socialvårdstjänster i allmänhet, behövs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas samtycke. Om vårdnadshavarna är av olika åsikt om stödåtgärderna och den ena av dem förhindrar en stödåtgärd som lämpar sig för barnet, kan man överväga att ansöka om en intressebevakare för barnet inom barnskyddet. Då för intressebevakaren barnets talan i barnskyddsärendet i vårdnadshavarens ställe.
Intressebevakning inom barnskyddet

Det är också möjligt att göra en brådskande placering och ett omhändertagande om förutsättningarna för dessa uppfylls i enlighet med barnskyddslagen. Inte heller dessa bör emellertid utnyttjas som metoder för att lösa en tvist om boende eller umgänge, men i vissa mycket tillspetsade situationer kan barnet vara i omedelbar fara, och då uppfylls förutsättningarna för brådskande placering.
Brådskande placering
Omhändertagande

Planmässigt arbete inom barnskyddets öppenvård

Efter att ett behov av barnskydd har konstaterats är det viktigt att arbeta med alla familjemedlemmar. Det är viktigt att arbeta med barnet, båda föräldrarna, övriga medlemmar i en ombildad familj och andra närstående.

Det är viktigt att stödja föräldraskapet i ett så tidigt skede som möjligt så att den konfliktfyllda situationen inte eskalerar. Föräldrarna ska aktivt erbjudas stödåtgärder inom öppenvården, där man tillsammans ställer upp förändringsmål för föräldraskapsarbetet.

Principer och anvisningar för arbetet inom öppenvården vid separations- och vårdnadstvister för den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter:

  • Multiprofessionellt arbetssätt: överenskommelse om hur processen leds och samarbetssätten med andra yrkesutbildade personer (skolan, familjerådgivningen, psykiatrin, missbrukartjänsterna, polisen osv.).
  • En gemensam lägesbild av riskfaktorerna och stödbehoven skapas.
  • Hypotestänkande
  • Ett systemiskt perspektiv som fokuserar på individen och relationer mellan människor kombineras, vilket innebär separat och gemensamt arbete med olika parter.
  • Stödåtgärder, tjänster och vårdvägar som motsvarar barnets behov planeras.
  • Tydliga och konkreta mål ställs upp för arbetet.
  • Målen och stödåtgärderna antecknas i barnets klientplan.
  • Som mål ställs att situationen ska förändras i en riktning som är tryggare för barnet.
  • Riskerna bedöms och förändringar i barnets situation och hur situationen framskrider följs upp.
  • En traumainformerad arbetsmetod används i arbetet med föräldraskapet efter en separation där förändring eftersträvas. Arbetet ökar föräldrarnas medvetenhet om sina egna traumatiska upplevelser, deras konsekvenser och uttrycksformer.
  • Föräldrarnas förståelse för vilka skadliga effekter långvariga konflikter har för barnet ökas till exempel med hjälp av en psykoedukativ arbetsmetod. Föräldrarna erbjuds stöd för att agera på annat sätt.
  • Föräldrarnas mentaliseringsförmåga stärks, det vill säga förmågan att granska sina egna och den andra förälderns och barnets synsätt samt upplevelse bakom beteendet.
  • Identifieringen av störningar i föräldrarnas förmåga att reglera känslor och föräldrarnas förmåga att reglera känslor stärks. Detta genomförs i enlighet med föräldrarnas och barnets individuella behov.
  • Uppbyggandet av ett tryggt parallellt föräldraskap stöds i situationer där det inte finns tillräckligt trygga förutsättningar för ett föräldraskap där föräldrarna samarbetar. (se även punkten Parallellt föräldraskap)
  • I situationer där det förekommer våld och förföljelse eftersträvas inte ökat samarbete eller ökad kontakt mellan föräldrarna, utan att säkerställa ett tryggt och förutsebart liv för barnen och den som utsatts för våld.
  • Våldsutövaren vägleds till ett föräldraskap utan våld när det är fråga om våld eller förföljelse.
  • En säkerhetsplan görs upp för personer som upplevt våld och det säkerställs ett tillräckligt stöd för att klara av våldsupplevelserna samt stöd för föräldraskapet och skyddet av barnet.
  • Det säkerställs att arbetet är tillräckligt långvarigt.

Välfärdsområdet ska se till att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har tillgång till sakkunskap om barns uppväxt och utveckling, hälsovård, juridisk expertis samt annan expertis som behövs i barnskyddsarbetet.

Expertgruppen biträder socialarbetaren i beredningen av ärenden som gäller omhändertagande av barn samt vård utom hemmet och vid genomförandet av barnskyddet i övrigt. Dessutom ger den yttranden till stöd för beslutsfattande som gäller barnskyddsåtgärder.
Expertstöd inom barnskyddet och barnskyddets expertgrupp

Föräldraplan

Föräldraplanen är avsedd som stöd och hjälpmedel för föräldraskapet efter en separation. Den hjälper föräldrarna att sakligt diskutera hur barnens vardag ska fungera.

Med hjälp av planen kan föräldrarna komma överens om hur saker ska ordnas och om den inbördes arbetsfördelningen, så föräldrarna vet vad de ansvarar för och vad som förväntas av dem. Föräldrarna gör tillsammans upp en föräldraplan när de ska separera eller har separerat och gör upp om barnets angelägenheter och om hur vardagen ska löpa.

I praktiken är föräldraplanen en blankett som kan fyllas i till tillämpliga delar. Planen lämpar sig också som grund för diskussionen när en arbetstagare ger föräldrarna stöd. Särskilt vid konfliktfyllda separationer behöver föräldrarna hjälp av en arbetstagare för att göra upp en föräldraplan.
Föräldraplan

Parallellt föräldraskap

Föräldrar som har hamnat i svåra konflikter och långa rättegångar kan stödas genom långsiktigt arbete så att till exempel barnets umgängesrätt och rätt att åtnjuta båda föräldrarnas sällskap förverkligas på ett tryggt sätt.

Ett parallellt föräldraskap kan fungera i situationer med en konfliktfylld separation där föräldrarna inte kan samarbeta kring föräldraskapet. Ibland behövs stöttat och övervakat umgänge för att förverkliga detta och ibland kan umgänget stödas med hjälp av stödåtgärder.

I ett parallellt föräldraskap strävar man bland annat efter att föräldrarna ska frigöra sig från varandra och från den långvariga fientlighet som råder mellan dem. Med hjälp av ett parallellt föräldraskap kan föräldrarna frångå tanken om ett ideal med ett föräldraskap där de samarbetar och nöja sig med att båda förverkligar sitt eget föräldraskap separat från den andra föräldern så att den kontakten begränsas till endast sådan kontakt som är nödvändig med tanke på barnets angelägenheter. Öppna konflikter och eventuella rättstvister som upprätthåller dem kan då lämnas åt sidan.

Principer för ett parallellt föräldraskap:

  • Gör det möjligt att upprätthålla föräldraskapet.
  • Hjälper att skapa ramar för trygga gränser och delat föräldraskap.
  • Föräldraskapet genomförs separat, uppmärksamhet fästs vid det egna föräldraskapet.
  • Föräldern har ett självständigt föräldraskap och ansvarar för omsorgen om barnet.
  • Barnets bästa står i centrum för beslut, liksom för alla andra åtgärder.
  • Det finns ett band mellan föräldrarna, men också ett avstånd.
  • Kontakten minimeras, gäller endast barnets angelägenheter.
  • Överlämningar sker på en säker och neutral plats.
  • Det väljs ett kommunikationssätt, en struktur och spelregler för kommunikationen.

Fördelar med parallellt föräldraskap:

  • Minskar känslan av skam och misslyckande till följd av att samarbetet inte fungerar.
  • Färre konflikter mellan föräldrarna.
  • Minskar stressen hos föräldrarna och barnen.
  • Överlämningarna är mindre belastande för barnen.
  • Ökar förtroendet mellan föräldrarna.
  • Förutsägbarhet i kommunikationen om barnets angelägenheter.
  • Stärker känslan av trygghet.
  • Minskar rädslan, misstron och trakasserier.
  • Begränsar ett beteende som innefattar våld och förföljelse eller hotet om sådant beteende.

Det är viktigt för barnet att uppleva sig ha samma identitet oberoende av var barnet befinner sig. Även vid konfliktfyllda separationer ska barnet tryggt kunna förflytta sig från ett hem till ett annat med samma identitet.

Systemiskt arbetssätt

Det systemiska arbetssättet grundar sig på ett systemiskt tankesätt där barnets eller familjens liv granskas som en helhet. Alla delområden och människor i barnets liv bildar ett system där alla delar påverkar varandra. Till exempel anses individens symtom bero på interaktionen i livsmiljön, och därmed strävar man efter att påverka symtomen genom att granska hela systemet och behoven av att ändra det.

Vuxna som är delaktiga i barnets liv, till exempel föräldrar, yrkesutbildade personer i skolan eller inom barnskyddet, ses som en del av individens system. I det systemiska arbetssättet krävs sektorsövergripande samarbete mellan yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och bildningsväsendet för att stöda barnets bästa och välfärd.

Inom det systemiska barnskyddet samordnas att systemiskt relationsbaserat och dialogiskt arbete som genomförs multiprofessionellt, skyddet av barnet i svåra familjesituationer och utövandet av offentlig makt under tjänsteansvar.

Barnets rätt att få hjälp i krävande separationssituationer

Föräldrarnas separation kan utgöra en riskfaktor för barnets utveckling. Det är dock inte nödvändigtvis separationen i sig som äventyrar barnets välfärd, utan det centrala är hur föräldrarna sköter separationen och hur väl de kan beakta barnets behov vid separationen. Psykiskt våld och andra former av våld som eventuellt förekommer vid långvariga och konfliktfyllda separations- och vårdnadstvister innebär illabehandling av barn.

En konfliktfylld relation mellan föräldrarna och fenomen kring tvister skadar barnet och barnets utveckling. Undersökningar visar att barn som vuxit upp i en fientlig miljö permanent har en högre nivå av stresshormoner jämfört med barn som vuxit upp under andra förhållanden. Detta har långtgående effekter på barnets framtida liv, överlevnad och framgångar (så kallad toxisk stress).

ACE-undersökningar (på engelska adverse childhood experiences, ”ACE”) har producerat information om hur skadliga upplevelser i barndomen påverkar livet i ett senare skede. Med skadliga upplevelser i barndomen avses händelser i barndomen som har en skadlig inverkan på barnets utveckling, bland annat försummelse av barnet, upplevelser av våld eller bevittnande av våld, psykiska störningar i familjen, föräldrarnas separation, separation från en förälder eller upplevelser av sexuellt våld.

En försonlig separation mellan föräldrarna utgör inte automatiskt en risk för barnets tillväxt och utveckling. Däremot är en krävande separationssituation som innefattar en vårdnadstvist och en långvarig konflikt mellan föräldrarna i sig en skadlig upplevelse i barndomen. En sådan situation förknippas ofta också med andra skadliga upplevelser i barndomen.

Effekterna av smärtsamma händelser framhävs särskilt om ett barn blir utan den stabilitet och trygghet som en närstående vuxen ger. Positiva upplevelser under barndomen, till exempel att barnet har möjlighet att prata om sina känslor och få stöd, skyddar barnets psykiska hälsa och välbefinnande.

Barnet ska erbjudas personligt stöd vid svåra separations- och vårdnadstvister. Stöd ska i synnerhet erbjudas barn i vars liv det förekommer en utdragen separationskonflikt eller upprepade rättegångar gällande vårdnadstvister. Syftet med en utredning av förhållandena är att för domstolen samla in information om barnets förhållanden, men den svarar inte på de psykosociala och terapeutiska stödbehov som barnet har fått på grund av föräldrarnas svåra separationskonflikt, våld eller hot om våld och långvariga vårdnadstvist.

Yrkesutbildade personer ska ha mod att försvara barnets rättigheter och ställa sig på barnets sida när föräldrarna på grund av vårdnadstvisten inte har förmåga att se den olägenhet som tvisten orsakar barnet. Det behövs en yrkesutbildad person som har tillräckligt med tid för barnet så att barnets röst blir hörd och beaktas i beslutsfattandet.

Barnets stödperson

För ett barn som behöver särskilt stöd kan en professionell stödperson ordnas som socialservice. En stödperson kan opartiskt stödja barnet i en konfliktfylld separations- och vårdnadstvist.
(Socialvårdslagen 1301/2014 28 §)

Sammanfattning

  • Barnet ska garanteras möjlighet till individuellt stöd trots en vårdnadstvist.
  • Barnet behöver en egen, långvarig arbetstagare som utsetts för barnet, inte bedömningar som gjorts snabbt och på olika håll.
  • Barnet ska stödas i att uttrycka sina egna åsikter och vara delaktigt på ett tryggt sätt.
  • Arbetet får inte vara opartiskt, utan utgångspunkten för arbetet ska vara att ställa sig på barnets sida.
  • Relationen mellan barnet och föräldrarna ska stödas med beaktande av barnets säkerhet.

Övervakat och stöttat umgänge samt övervakade byten

Barnets rätt att upprätthålla personliga relationer och kontakt med den förälder hos vilken barnet inte bor ska främjas, såvida umgänget inte strider mot barnets bästa. Genom övervakat och stöttat umgänge mellan barnet och föräldern ser man till att barnets umgängesrätt tillgodoses i enlighet med barnets bästa. Behovet av stöd eller övervakning bedöms från fall till fall och det kan ha att göra med till exempel att föräldern är våldsam, har missbruksproblem och psykiska problem, att det förekommer alienation eller hot om bortförande av barnet.

Umgänget mellan barnet och en förälder kan ordnas med stöd eller övervakning eller genom övervakade byten, om stöd eller övervakning behövs av grundad anledning med tanke på barnets bästa. Övervakat och stöttat umgänge grundar sig antingen på ett avtal som fastställts av välfärdsområdet eller på ett domstolsbeslut.

Umgänge med starkt stöd lämpar sig särskilt i situationer där det har identifierats att det förekommer förföljelse och våld i nära relationer efter en separation, där det förekommer avbrott i kontakten mellan barnet och distansföräldern och barnet har en spärrmarkering. Ibland är barnets ångest och rädsla av sådan karaktär att det är tydligt att det skulle vara skadligt för barnet att fastställa umgänge och tvinga barnet till det. I extrema situationer kan umgänge också förvägras.
(Socialvårdslagen 27 §)

Intressebevakning inom barnskyddet

Vårdnadshavare som har en inbördes tvist kan ha avsevärt nedsatt förmåga att bedöma vad som är bäst för barnet. Om barnet är klient inom barnskyddet och om förutsättningarna i barnskyddslagen uppfylls kan en opartisk ställföreträdare för intressebevakaren förordnas för barnet.

En intressebevakare kan inte förordnas med stöd av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt och en intressebevakare inom barnskyddet har ingen talan då ett ärende som gäller en vårdnadstvist behandlas i domstol. Intressebevakaren kan dock delta i diskussionerna inom barnskyddet och höras i välfärdsområdets utredning till domstolen och som vittne i domstolen.

Enligt 22 § i barnskyddslagen ska ett barn förordnas en intressebevakare som för barnets talan om det finns grundad anledning att anta

  1. att vårdnadshavaren inte opartiskt kan bevaka barnets intresse i ärendet, och
  2. en intressebevakare måste förordnas för att ärendet ska bli utrett eller i övrigt för att barnets intressen ska tryggas.

Det finns en grundad anledning när man objektivt kan anta att vårdnadshavaren råkar ut för en lojalitetskonflikt eller att det finns en uppenbar intressekonflikt som äventyrar vårdnadshavarens opartiskhet. En grund kan vara en svår vårdnadstvist. Det här ska beaktas särskilt i situationer där vårdnadstvisten utgör grunden för en klientrelation inom barnskyddet. Förälderns jäv eller ”annan anledning” ska motiveras i större utsträckning än enbart med en vårdnadstvist.
Intressebevakning inom barnskyddet

Litteratur

Kontaktinformation

Barnskydd

barnskyddsanvisningar(at)thl.fi