Klienter hänvisas allt oftare från ett skyddshem till ett annat på grund av platsbrist – det lönar sig ändå alltid att söka hjälp
Skyddshemmen är allt oftare så fulla att klienter måste hänvisas från det närmaste skyddshemmet till ett annat. År 2025 hänvisades cirka 2 400 klienter från det primära skyddshemmet till ett annat. Året innan var fallen cirka 1 300, det vill säga klart färre. Skyddshemmens beläggningsgrad var 73 procent i fjol. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) skyddshemstatistik.
Flest klienter hänvisades till ett annat skyddshem i huvudstadsregionen, Birkaland och Egentliga Finland.
”I huvudstadsregionen och i Birkaland finns flera skyddshem, så om en klient inte har fått plats på det första skyddshemmet har det ofta varit möjligt att hänvisa hen till ett annat skyddshem inom samma område. Detta har dock inte alltid varit möjligt för alla, eftersom skyddshemmen också har varit fulla samtidigt. Det lönar sig ändå alltid att söka hjälp – för varje person som behöver hjälp söker man en lösning som passar situationen”, säger utvecklingschef för skyddshemstjänster Suvi Nipuli.
I områden där det endast finns ett skyddshem är situationen särskilt svår. I Egentliga Finland var det enda skyddshemmet till exempel fullt 179 dagar i fjol, vilket kan innebära att avståndet till närmaste lediga skyddshem är långt. I huvudstadsregionen hänvisades sammanlagt något över 1 100 personer till ett annat skyddshem. Antalet ökade betydligt jämfört med året innan, då motsvarande siffra var cirka 580 (+94 %).
Skyddshemmet i Esbo fullt en stor del av året
Av enskilda skyddshem gjordes flest hänvisningar till andra skyddshem från skyddshemmet i Esbo (376 personer).
”Den höga siffran beror på att Esbos enda skyddshem var fullt en stor del av året. Detta visar att antalet platser för närvarande inte räcker till för områdets behov”, konstaterar Nipuli.
Skyddshemmet i Esbo var fullt 249 dagar. I Helsingfors var skyddshemmen tidvis samtidigt fulla under 48 dagar och i Birkaland var båda skyddshemmen fulla samtidigt 147 dagar. Siffrorna baserar sig på förfrågningar om lediga platser som görs av personer som upplever våld eller av yrkespersoner som hjälper dem. Förfrågningarna är ofta anonyma, och det finns inte alltid information om vilket skyddshem den hjälpbehövande eventuellt till slut har fått plats på.
Efterfrågan på skyddshemstjänster fortsätter att öka
Antalet klienter vid skyddshemmen har ökat årligen efter coronapandemin. År 2025 fanns det cirka 6 000 klienter, vilket är fyra procent fler än året innan. Antalet både kvinnliga och manliga klienter ökade.
”Våld i nära relationer är ett vanligt fenomen i Finland och berör en stor del av befolkningen. Ökningen av antalet klienter kan tyda på att man talar mer om våld i nära relationer och att man bättre kan söka hjälp. Yrkespersoner kan också bättre hänvisa till tjänster. Det här är positiva signaler,” säger Nipuli.
”Statistiken visar dock att tillräckligheten av platser på skyddshem behöver bedömas i olika delar av landet, så att hjälp kan erbjudas i rätt tid till alla som behöver det.”
Antalet vårddygn vid skyddshemmen uppgick år 2025 till totalt cirka 113 000, vilket är åtta procent mer än år 2024.
Skyddshemmen svarar på behov i krissituationer
Ett skyddshem är en service dygnet runt dit en person som upplever eller hotas av våld i nära relationer kan söka sig ensam eller med barn. Man kan komma till skyddshemmet på eget initiativ eller genom hänvisning av en myndighet eller någon annan aktör, vid behov anonymt.
Skyddshemstjänsterna är avgiftsfria och kan nås oberoende av bostadsort var som helst i Finland.
Mer information
Mer information om skyddshem (Nollalinja.fi)
Kontaktuppgifter
Suvi Nipuli
utvecklingschef
THL
[email protected]
tfn 029 524 7205