Hittills inga tecken på överskrivning av diagnosuppgifter – granskningen av informationsunderlaget för social- och hälsovårdsfinansieringen intensifieras
THL har inte hittat några tecken på överskrivning av diagnoser i det material som används för att beräkna nuvarande finansiering. De observerade felen verkar vara tekniska. För att öka transparensen kommer THL ännu i höst att publicera kvalitetsgranskningar av de uppgifter som används i beräkningen.
Under sommaren och hösten har det i offentligheten förekommit uppgifter om avvikelser i finansieringskalkylens informationsmaterial samt misstankar om materialets kvalitet i mer allmän bemärkelse.
”De problem som identifierats gäller brister i informationssystemens hantering av kroniska diagnoser samt att diagnoserna registreras som besöksorsaker. De fel som har upptäckts är tekniska och gäller inlämnandet av uppgifter”, berättar THL:s utvecklingsdirektör Jukka Jokinen.
”Vi har inte sett några tecken på att diagnoserna skulle ha överskrivits eller att registeruppgifterna avsiktligt skulle ha manipulerats.”
THL kommer under hösten att utöka och precisera granskningen av informationsunderlaget för beräkningen av social- och hälsovårdsfinansieringen samt fortsätta utveckla samtliga tillhörande processer.
Institutets experter följer materialleveranserna till vårdanmälningsregistren noggrannare än tidigare och kontaktar välfärdsområdena vid eventuella större avvikelser. För att öka transparensen publicerar THL även kvalitetsgranskningar av de uppgifter som används i beräkningen.
”Målet är att vi i framtiden bättre ska kunna säkerställa riktigheten i informationsunderlaget för social- och hälsovårdsfinansieringen. Vi har kontinuerligt utvecklat kvaliteten på registermaterialet tillsammans med välfärdsområdena. Vi måste satsa mycket på detta arbete även i fortsättningen”, betonar enhetschef Mikko Peltola vid THL.
Registermaterialet är omfattande
Välfärdsområdena har en lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter till THL:s vårdanmälningsregister enligt anvisningarna, och patientdatasystemen ska möjliggöra detta. Välfärdsområdena ansvarar för kvaliteten på de uppgifter de lämnar.
I Finland finns internationellt sett exceptionellt heltäckande och omfattande registermaterial om användningen av hälso- och sjukvårdstjänster. Välfärdsområdena skickar varje vecka miljontals enskilda poster enbart till THL:s register.
Materialet används för flera ändamål – ett av dem är att beräkna social- och hälsovårdsfinansieringen. Utöver uppgifterna i THL:s vårdanmälningsregister används även registeruppgifter från bland annat FPA och Pensionsskyddscentralen i finansieringskalkylerna.
”Även om inget datamaterial är fullständigt, är det absolut avgörande att beräkningen av social- och hälsovårdsfinansieringen grundar sig på så korrekta och heltäckande uppgifter som möjligt. Vi utnyttjar flera olika källor för att kunna identifiera befolkningens sjuklighet och servicebehov så bra som möjligt”, säger Tuukka Holster, specialforskare vid THL.
Flera orsaker till att antalet diagnoser har ökat
Det finns flera orsaker till att antalet diagnoser som välfärdsområdena rapporterat till THL:s register har ökat under de senaste åren.
Det har varit möjligt att rapportera kroniska diagnoser till vårdanmälningssystemet först från och med 2019, och därefter har uppgifternas täckning förbättrats för varje år.
Välfärdsområdenas informationssystem har också förenhetligats och informationsproduktionen har förbättrats när man har övergått från kommunernas olika informationssystem till mer centraliserade system inom välfärdsområdena.
I och med finansieringssystemet som infördes genom social- och hälsovårdsreformen uppstod dessutom ett nytt incitament för välfärdsområdena att börja rapportera uppgifter så heltäckande som möjligt.
”Detta incitament fanns inte före 2023, vilket innebär att de uppgifter som erhållits från områdena tidigare kan ha varit bristfälliga. Ökningen i antalet kroniska diagnoser återspeglar med andra ord i hög grad förbättringen av informationsunderlaget”, berättar Jokinen.
”Välfärdsområdena levererar allt mer heltäckande och konsekvent uppgifter till registren, vilket också förbättrar riktigheten i behovsberäkningarna för finansieringen.”
Sjukligheten förutspår bäst användningen av tjänster
Beräkningen av social- och hälsovårdsfinansieringen gäller hur största delen av välfärdsområdenas årliga finansiering på cirka 26 miljarder euro fördelas mellan områdena. Den utgår från invånarnas servicebehov, som i sin tur främst bestäms utifrån invånarnas sjuklighet.
Sjukligheten beaktas med hjälp av diagnosuppgifter som är indelade i 123 sjukdomsklasser. I klasserna ingår framför allt kroniska sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och olika cancersjukdomar.
Syftet med den nuvarande finansieringsmodellen är att dämpa kostnadsökningen inom social- och hälsovården, fördela resurserna regionalt på ett jämlikt sätt och sträva efter att trygga jämlika tjänster för medborgarna på olika håll i landet.
Finansieringen fördelas jämlikt om servicebehovet i varje område kan fastställas relativt tillförlitligt och området får finansiering enligt sitt behov.
”Med den kunskap vi har idag är en registerbaserad bedömning av sjuklighet – och därigenom servicebehov – det enda sättet att fördela finansiering enligt servicebehovet”, konstaterar Holster.
Ett alternativt modellförslag som ibland har framförts är en demografisk modell, där servicebehovet förutses utifrån områdets befolkningsunderlag. Fördelen med modellen är att den skulle stärka incitamenten för förebyggande arbete och undvika osäkerheten som är förknippad med diagnosuppgifter.
”Den demografiska modellen förutsäger användningen av tjänster dåligt, även om människors ålder och kön kan inkluderas mycket exakt i modellen. Sjuklighetsdata innehåller mycket sådan information som inte enbart kan inhämtas utifrån åldersstruktur” tillägger Holster.
Mer om ämnet
Pohde och THL utreder oklarheter i diagnosuppgifterna
(14.10.2025) (på finska)
THL har upptäckt betydande fel i de diagnosuppgifter som välfärdsområdena lämnat in – frågan utreds i samarbete med områdena (17.6.2025) (på finska)
THL föreslår en uppdatering av finansieringsmodellen för social- och hälsovården: fler sjukdomsklasser och ett större informationsunderlag skulle förbättra prognostiseringen av servicebehovet
(29.8,2025) (på finska)
Mer information
Mikko Peltola
enhetschef
THL
tfn 029 524 7458
Jukka Jokinen
utvecklingsdirektör
THL
tfn 029 524 8683
Tuukka Holster
specialforskare
THL
tfn 029 524 7937
