Studie: Personer som fått specialiserad sjukvård på grund av psykisk ohälsa eller substansrelaterade problem får klart oftare kompletterande utkomststöd

Allvarliga hälsoproblem, särskilt allvarliga psykiska och substansrelaterade problem, har samband med att få kompletterande utkomststöd bland personer i åldern 25–64 år. Det framgår av en färsk studie från THL.

Utöver psykiska och substansrelaterade störningar undersökte studien sambandet mellan fysiska hälsoproblem och mottagande av kompletterande utkomststöd. Också fysiska hälsoproblem hade samband med stödet, men sambandet var klart svagare än för psykiska och substansrelaterade problem.

”Enligt resultaten sågs det starkaste sambandet med kompletterande utkomststöd för substansrelaterade störningar. Personer som hade fått specialiserad sjukvård på grund av en substansrelaterad störning hade en 10–30 gånger högre sannolikhet att få kompletterande utkomststöd än andra personer i arbetsför ålder. Även andra psykiska störningar eller beteendestörningar hade ett mycket tydligt samband med att få stödet”, säger gästande forskare Niina Tanner vid THL.

Datamaterialet i registerstudien bestod av cirka 2,8 miljoner personer i åldern 25–64 år bosatta i Finland. Data avser år 2021.

Hälsoproblem beaktades utifrån besök inom den specialiserade sjukvården

I studien beaktades allvarliga hälsoproblem utifrån användningen av specialiserad sjukvård. Personen skulle ha haft minst ett besök inom den specialiserade sjukvården där den huvudsakliga orsaken till besöket var ett psykiskt problem, ett substansrelaterat problem eller ett fysiskt hälsoproblem. Bidiagnoser beaktades inte.

Tidigare studier i Finland och internationellt har visat att personer som får utkomststöd har sämre hälsa än befolkningen i övrigt. I studierna har man dock inte gjort skillnad mellan olika former av stöd.

I Finland beviljar FPA grundläggande utkomststöd, och i början av 2023 överfördes ansvaret för att bevilja förebyggande och kompletterande utkomststöd från kommunerna till välfärdsområdena.
Ett välfärdsområde kan bevilja kompletterande utkomststöd om en person har sådana utgifter som beror på särskilda behov och som inte täcks av FPA:s grundläggande utkomststöd.
Enligt Tanner understryker resultaten betydelsen av förebyggande tjänster vid behandling av dessa sjukdomar.

”Personer som har allvarliga hälsoproblem befinner sig i en särskilt utsatt situation. Välfärdsområdena bör säkerställa att dessa personer har möjlighet att få mentalvårds- och beroendevårdstjänster som motsvarar deras individuella behov. Dessutom bör man trygga deras tillräckliga försörjning som stöder rehabiliteringen.”

Artikeln har publicerats i Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti.

Rekisteritutkimus vakavien terveysongelmien yhteydestä täydentävän toimeentulotuen saantiin (på finska)

Mer information:

Niina Tanner
gästande forskare
THL
niina.tanner(at)thl.fi
tfn 050 455 2643