THL på SuomiAreena: Psykisk krisresiliens byggs i vardagen – i centrum står tillit och gemenskap
”I Finlands övergripande säkerhet handlar det om hur vi klarar oss tillsammans – inte bara om hur jag klarar mig”, sade generaldirektör Otto Helve på SuomiAreena. Psykisk krisresiliens är en central del av den övergripande säkerheten. Den innebär individers, gemenskapers och samhällets förmåga att hantera krisers belastning och återhämta sig från deras konsekvenser.
Psykisk krisresiliens behandlades vid ett inbjudningsevenemang som Institutet för hälsa och välfärd (THL) ordnade på SuomiAreena den 24 juni 2026. THL:s ledande forskare Laura Kestilä betonade i sitt anförande att kriser i dag ofta är utdragna, överlappande och föränderliga, vilket också bör beaktas i beredskapen.
Krisresiliens kan betraktas som grundläggande krisresiliens och som krisresiliens i akuta situationer. Grundresiliens är den långsiktigt uppbyggda förmågan hos samhället och individer att hantera osäkerhet och förändring. Den skapas till exempel genom tillit till institutioner, fungerande gemenskaper, utbildning, en känsla av trygghet och upplevelsen av att vardagen är förutsägbar och meningsfull.
”Grundresiliensen är grunden som den akuta resiliensen, det vill säga förmågan att svara på kriser, bygger på”, säger Laura Kestilä.
Lägesbilden av Finlands krisresiliens visar att finländarnas upplevelse av trygghet har försvagats. Även många indikatorer för ekonomisk försörjning visar en försämring, tilliten till bastjänster har på längre sikt minskat och särskilt ungas och låginkomsttagares framtidstro har avtagit.
”Dessa faktorer kan försvaga befolkningens psykiska krisresiliens”, konstaterar Kestilä.
”Grunden för psykisk krisresiliens byggs i vardagen och den är central för att upprätthålla funktionsförmågan under en kris. Den främjar också återhämtningen från kriser.”
Tillit är en central grund för säkerheten
När man talar om den övergripande säkerheten riktas uppmärksamheten ofta mot strukturer. Bakom dem finns dock också en annan nivå: tillit. Det handlar om tillit till institutioner och myndigheter, till andra människor samt till att samhället fungerar förutsägbart och rättvist, även vid störningar.
Utan tillit försvagas grundresiliensen: vardagen bär inte, den sociala sammanhållningen och den interna säkerheten eroderar, och även den akuta resiliensen, det vill säga förmågan att reagera på kriser, försvagas.
Tillit är inte ett så kallat mjukt tillägg, utan en förutsättning för hela systemets funktions- och bärkraft. Den byggs upp långsamt men kan raseras snabbt.
Psykisk krisresiliens kan stärkas och utvecklas
Psykisk krisresiliens är en av samhällets vitala funktioner som säkerställer genomförandet av modellen för övergripande säkerhet (Säkerhetsstrategi för samhället 2025). Dess kunskapsbas och strategiska samordning är dock för närvarande splittrade.
Uppföljningen av befolkningens psykiska krisresiliens behöver etableras som en permanent funktion. Detta förutsätter en uppföljnings- och analysmodell där till exempel enkätdata, registerdata samt data producerad av myndigheter och forskningsinstitut kombineras. Behovet lyfts också fram i THL:s regeringsprogramförslag.
Lärdomar från Ukraina bör utnyttjas
Vid paneldiskussionen på SuomiAreena reflekterade Roope Siirtola från Försörjningsberedskapscentralen, Sanna Vesikansa från MIELI rf och MTV:s krigskorrespondent Niko Nurminen över vad som bör beaktas i arbetet med att stärka och upprätthålla den psykiska krisresiliensen. Diskussionen lyfte fram tillit till människor och gemenskaper, men också oro över bristfällig vård inom den psykiska hälsokrisen.
Niko Nurminen och Laura Kestilä bidrog med perspektiv från Ukraina. Man försöker upprätthålla vardagen trots kriget i den mån det är möjligt: efter flyglarm och robotattacker återvänder människor till arbete och skola, och caféer och restauranger öppnar sina dörrar.
”Det är viktigt att vi följer och studerar hur resiliens byggs upp i samhällen som lever mitt i en akut kris. Vi kan lära oss mycket av situationen i Ukraina”, säger Laura Kestilä.
Ytterligare information
- THL publicerar över hundra rekommendationer för att stärka Finlands övergripande säkerhet
- Kestilä L ym. (2026) Resilienssistä henkiseen kriisinkestävyyteen: näkökulmia käsitteiden määrittelyyn ja niiden väliseen suhteeseen. Tutkimuksesta tiiviisti 4/2026, THL. (På finska)
- Kestilä L ym. (2025) Ratkaisuja kestävän yhteiskunnan rakentamiseen. Väestön terveys- ja hyvinvointikatsaus 2025. Raportti 1/2025. THL. (På finska)
- Kokonaisturvallisuus paranee lisäämällä tietoa ja ymmärrystä henkisestä kriisinkestävyydestä. THL. (På finska)
- THL:n hallitusohjelmaratkaisut (På finska)
- THL selvittää Ukrainan sodan vaikutuksia siviilien hyvinvointiin ja kriisinkestävyyteen Ukrainassa –oppeja ammennetaan Suomen varautumiseen (På finska)
Kontakt infomation
Otto Helve
generaldirektör
tel. 029 524 7711
e-post: [email protected]
Laura Kestilä
teamchef
tel. 040 483 0990
e-post: [email protected]