Allt fler äldre får familjevård
Familjevården för äldre har ökat i välfärdsområdena. År 2024 fick redan cirka 4 500 äldre tjänsten. Nästan hälften av dem fick ambulerande familjevård i sitt eget hem och var tionde bodde långvarigt i ett familjehem.
Detta framgår av en utredning från Institutet för hälsa och välfärd (THL), som bygger på en enkät till ansvariga arbetstagare för familjevården i välfärdsområdena.
År 2024 erbjöds familjevård i alla välfärdsområden utom ett, men omfattningen och formerna varierade avsevärt. I vissa områden ligger tyngdpunkten på familjehem, i andra på ambulerande familjevård. Sammanlagt fanns det 250 familjehem och 750 ambulerande familjevårdare.
Enligt utredningen har tillgången till och täckningen av familjevård ökat sedan början av 2020-talet. I de flesta områden ingick familjevård i serviceutbudet inom klienthandledningen, vilket innebär att dess lämplighet alltid övervägdes när klientens behov kartlades.
”I varje område ser man att antalet klienter inom familjevården ökar. Familjevården börjar hitta sin plats i tjänsterna för äldre, såsom man har eftersträvat i nationella program”, säger THL:s specialforskare Katja Ilmarinen.
Familjevård lämpar sig för äldre vars vardag försvåras till exempel av otrygghet, ensamhet, begynnande minnessjukdom eller svårigheter i dagliga sysslor, men som klarar sig nattetid utan regelbunden hjälp. Den kan föregå eller komplettera närståendevård, hemvård och stödtjänster för boende i hemmet.
Familjevård i klientens hem blir vanligare
Inom familjevården kan en äldre person bo permanent tillsammans med familjevårdaren i ett familjehem eller få vård av en ambulerande familjevårdare som besöker den äldres hem. Antalet klienter som fått ambulerande familjevård har nästan fördubblats sedan 2021.
”En ambulerande familjevårdare kan användas på många sätt. Hen kan komma hem under närståendevårdarens lagstadgade ledighet eller för att möjliggöra ärenden eller vila. De ambulerande vårdarna vikarierar också heltidsanställda familjevårdare. Hos personer som bor ensamma tryggar de ambulerande vårdarna boendet i hemmet och erbjuder varaktiga mänskliga relationer”, beskriver Ilmarinen.
Som en ny form har jourbaserad familjevård prövats i några områden.
”Om till exempel närståendevården plötsligt avbryts finns det i stället för krisjour en plats inom familjevården för den som vårdas”, säger Ilmarinen.
Välfärdsområdenas verksamhetssätt kan främja familjevården
Bristen på familjevårdare har varit ett hinder för att familjevården för äldre ska bli vanligare, men en tredjedel av dem som svarade på enkäten ansåg att rekryteringen av familjevårdare var relativt lätt.
”I dessa områden har man sannolikt lyckats skapa strukturer och verksamhetssätt som stöder familjevården. Familjevården har etablerats i servicestrukturen och praxis för utbildning och stöd till familjevårdare fungerar”, tolkar Ilmarinen.
I takt med att serviceformen blir allt vanligare kan behovet av nationell styrning öka.
”Det är viktigt att tillgången till familjevård, kriterierna för att få tjänsten och stödet till familjevårdaren inte utvecklas i olika riktningar i olika områden, så att tjänsten inte blir ojämlik”, säger Ilmarinen.
Mer information
Iäkkäiden perhehoidon yleisyys ja toimintakäytännöt hyvinvointialueilla 2024
Katja Ilmarinen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6788
[email protected]
