Kvalitetsrapport: Tillgång till vård inom primärvården

Allmän beskrivning 

Beskrivning av statistiken

Statistiken Tillgång till vård inom primärvården innehåller uppgifter om tillgången till primärvård inom den offentliga hälso- och sjukvår-den, dvs. välfärdsområdena och andra offentliga tjänsteproducenters tjänster med undantag av landskapet Åland. Även dessa tjänstepro-ducenters köpta tjänster ingår i datainsamlingen. 

Uppgifter om tillgången till primärvård har samlats in från primärvår-den sedan 2005. Uppgifterna samlades först in enbart genom en enkät och från och med 2014 har man fått uppgifter både genom en årlig enkät och från Avohilmo-registret som uppdateras kontinuerligt.

Statistikrapporten och indikatorerna publiceras en gång per år. Upp-gifter om tillgång till vård mellan publiceringstidpunkterna finns i databasrapporterna som uppdateras varje månad. Uppgifterna som publiceras i statistikrapporten och indikatorerna är aktuella vid ur-valstidpunkten och kan ändras i databasrapporterna, eftersom upp-gifterna uppdateras kontinuerligt i Avohilmo-registret.

Relevans

Statistiken är avsedd för tillsynsmyndigheter inom hälso- och sjuk-vården, förvaltningsmyndigheter, hälso- och sjukvårdspersonal, led-ning, beslutsfattare, planerare och forskare som behöver uppgifter om hur tillgången till primärvård förverkligas.

De uppgifter som rapporteras i statistiken över tillgång till vård inom primärvården grundar sig på lagstiftning. Bestämmelser om maximi-tiderna för tillgången till icke-brådskande primärvård som ordnas av välfärdsområdena, det vill säga den s.k. vårdgarantin, finns i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). Vårdgarantin gäller också studeran-dehälsovården för högskolestuderande, som regleras i lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande (695/2019) samt hälso- och sjukvården för fångar och häktade (fängelselagen 767/2005 och häktningslagen 768/2005). 

Institutet för hälsa och välfärd (THL) är statistikmyndighet inom hälso- och sjukvården och det är THL:s lagstadgade uppgift att pro-ducera uppgifter om tillgången till vård. Institutet för hälsa och väl-färd (THL) producerar uppgifter om tillgången till vård bland annat för välfärdsområdena för publicering av uppgifter och för tillsyns-myndigheterna vid Tillstånds- och tillsynsverkets (TTV). Uppgifterna kan dessutom användas till exempel som verktyg för välfärdsområ-denas egenkontroll och uppföljning samt för utvärdering mellan väl-färdsområdena.

Statistikens datainnehåll

Statistiken över tillgången till primärvård omfattar uppgifter om till-gången till icke-brådskande mun- och tandvård inom den offentliga primärvården och primärvården i Finland, med undantag av land-skapet Åland. 

I statistiken sammanställs uppgifter per välfärdsområde utifrån be-sök, vårdanmälningar och uppgifter om genomförande som tjänste-producenten har rapporterat till registret. Då grundar sig den områ-desindelning som presenteras i statistikrapporten på organiserings-ansvaret, inte på klientens hemkommun.

Vid uppföljningen av tillgången till vård används uppgifter om patien-tens kontakt, bedömning av vårdbehovet och genomförda vårdhän-delser. Kontakten och vårdhändelsen kan ske till exempel ansikte mot ansikte, per telefon eller i digitala tjänster. Vid uppföljning av hur de lagstadgade maximitiderna uppfylls används tidpunkterna för genomförandet av de ovannämnda uppföljningspunkterna. Vid upp-följningen av tillgången till vård används dessutom strukturerat do-kumenterade resultat av bedömningen av vårdbehovet, besökets karaktär, serviceform, kontaktsätt, hur brådskande vårdhändelsen är samt uppgifter om vårdpersonalen som deltagit i vårdhändelsen.

När en vårdhändelse genomförs som köpt tjänst behövs för genom-förda besök eller distanskontakter uppgifter om exempelvis köpta tjänster, eventuell servicesedel samt beställarens organisationskod enligt anvisningarna för vårdanmälan.

I statistikrapportens textdel och begrepp presenteras de begrepp som används i statistiken och som grundar sig på lagen.

Statistikprocess

Källmaterial 

Som källmaterial för statistiken fungerar vårdanmälningsregistret för primärvårdens öppenvård (Avohilmo). Avohilmo-registret innehåller vårdanmälningsuppgifter om primärvårdens öppenvård, företagshäl-sovården, hemvården och den privata hälso- och sjukvården. Uppgif-terna skickas direkt till Avohilmo från de patientdatasystem som hälso- och sjukvårdsorganisationerna använder på vårdhändelsenivå i allmänhet en gång per dygn. Vårdhändelserna innehåller förutom klientens personbeteckning även information om vården, hälso- och sjukvårdspersonalen och organisationen.

Uppgifterna måste också lämnas till THL när en offentlig myndighet, såsom ett välfärdsområde, skaffar en tjänst av en privat tjänstepro-ducent som köpt tjänst eller genom att bevilja en servicesedel eller utkontraktera tjänsten. Den instans som ansvarar för ordnandet av tjänsterna, dvs. beställaren, ska se till att de uppgifter som genom-förs på detta sätt skickas till Avohilmo-registret. Uppgifterna skickas antingen tillsammans med anordnarens egna uppgifter eller av pro-ducenten. Om tjänsteproducenten skickar uppgifter om köpta tjäns-ter ska de åtföljas av beställarens organisationsuppgifter. Köpta tjänster kan också förekomma mellan offentliga organisationer.

Innehållet i den årliga enkäten om tillgången till primärvård utvecklas i samarbete med tillsynsmyndigheterna, hälso- och sjukvårdens för-valtningsmyndigheter, respondenterna och användarna. Informations-innehållet beskrivs i sin helhet i vårdanmälningshandboken, som uppdateras regelbundet.
Vårdanmälningshandboken (Julkari) 

Utifrån statistikens registeruppgifter skapas månatligt uppdaterade databasrapporter som finns tillgängliga på THL:s webbplats.
Registermaterialet kompletteras med en separat enkät om tillgången till primärvård som genomförs en gång om året. Enkäten besvaras av chefsöverläkare och chefstandläkare inom välfärdsområdena, SHVS och hälso- och sjukvården för fångar. I enkäten samlar man in de uppgifter som inte fås från Avohilmo-registret till tillsynsmyndighet-erna. Sådana uppgifter är till exempel uppgifter enligt 51 och 55 § i hälso- och sjukvårdslagen om patientens kontakt och offentliggö-rande av uppgifter. Enkätens innehåll granskas och uppdateras årlig-en tillsammans med tillsynsmyndigheterna med beaktande av re-sponsen och utvecklingsbehoven.

Datainsamlingsmetod 

Insamlingen av uppgifter om tillgång till vård har sedan 2014 base-rats på Avohilmo-registret samt en separat årlig enkät. Uppgifter samlas in kontinuerligt till Avohilmo-registret från tjänsteproducen-ternas klient- och patientdatasystem, baserat på vårdpersonalens dokumentation av patienternas vård. 

I denna statistikrapport har man beaktat uppgifter som erhållits till Avohilmo-registret fram till den 15 april 2026. THL tar emot kom-pletteringar av uppgifterna även efter att statistiken publicerats. I dessa fall uppdateras uppgifterna i databasrapporterna och i föl-jande statistikpublicering med uppgifter som innehåller uppgifter om genomförande från tidigare år.

Innehållet i den årliga enkäten om tillgången till primärvård bearbe-tas i samarbete med tillsynsmyndigheterna. Enkäten genomförs och testas av THL. Man följer upp hur enkäten besvaras och ber att de uppgifter som saknas kompletteras under och efter svarstiden. Avohilmos experter svarar på frågor om enkäten och tillgången till vård och förmedlar dem vidare till tillsynsmyndigheterna vid behov.

Validering av uppgifter 

Uppgifterna i Avohilmo-registret fås direkt från de patientdatasy-stem som tjänsteproducenterna använder via ett gränssnitt som byggts upp för mottagning av Avohilmo-uppgifter. Vid mottagningen av uppgifter finns det bara ett fåtal justeringar som leder till att uppgifterna förkastas. Uppgiften om händelsen ska innehålla en strukturerad personbeteckning (med undantag för öppna evene-mang), tjänsteproducentens identifikation (TOPI-kod) samt minst en korrekt formaterad tidsstämpel för händelsen: kontakt, bedömning av vårdbehov, tidsbokning eller tidpunkten då besöket inleddes.

Varje natt skapas en besöksrapport över det material som lämnats in till registret enligt tjänsteproducent. Tjänsteproducenten ska re-gelbundet kontrollera sina egna uppgifter. Avohilmo-teamet reagerar på saknade eller bristfälliga uppgifter med 2–4 veckors mellanrum. Vi ber er vid behov skicka uppgifterna på nytt.
Avohilmo-uppgifterna korrigeras i regel av tjänsteproducenterna ge-nom att de skickar de korrigerade uppgifterna på nytt via den nor-mala dataöverföringsrutten. THL korrigerar registret endast i undan-tagsfall.

För kvalitetsgranskningen av de uppgifter i Avohilmo-registret som ingår i uppföljningen av maximitiderna för tillgången till vård publice-rades fram till 2025 som separata kvalitetsrapporter om uppgifter om tillgången till vård. Med hjälp av rapporterna kunde man granska både dokumentationens kvalitet som används vid beräkning av max-imitider och hur vårdhändelsens olika skeden kopplas samman till en helhet.

I oktober 2025 publicerades översiktsrapporter över uppgifterna om tillgången till primärvård från de fem senaste åren, som också inne-höll flikar om kvaliteten på uppgifterna om tillgången till vård.
Tillgång till primärvård
Tillgång till mun- och tandvård

Även i databasrapporterna över genomförandet av maximitiderna för tillgången till vård finns indikatorer som kan användas för att be-döma antalet vårdhändelser som ingår i uppföljningen av maximiti-derna och deras täckning. 
Kvaliteten och omfattningen av uppgifterna om tillgången till vård diskuterades regelbundet med tjänsteproducenterna och informat-ionssystemleverantörerna. På samarbetsmötena fördjupade man sig i uppgifterna om tillgången till vård i respektive område.

Informationshantering 

Schemalagda procedurer genererar en gång i månaden databasrap-porter från Avohilmo-registret avsedda för uppföljning av maximiti-der. I detta skede korrigeras inte uppgifterna. Till uppgifterna fogas namn och hierarkier i klartext som hör till kodsystemen och data aggregeras på förhand för rapporteringen. Uppgifterna i denna sta-tistikrapport grundar sig i huvudsak på uppgifter från ovan beskrivna databasrapporter.

Rapporterna om sammanställningen av uppgifterna om tillgången till vård innehåller också en beskrivning av urvalsvillkoren för rapporter-na.

Revision av information

Datainsamlingen i Avohilmo-registret är aktuell och tjänsteproducen-terna kan vid behov korrigera eller komplettera tidigare skickade uppgifter eller skicka tidigare saknade uppgifter retroaktivt. Vanligt-vis förändras året före det sista året i de årliga tidsserierna något (1–2 % av volymen) och året före det lite. Regionalt kan förändringarna vara mer betydande.

Granskning av statistikens kvalitet

Exakthet och tillförlitlighet 

I registeruppgifterna finns flera möjliga felkällor som hänför sig till olika registreringspraxis för patientuppgifter, bristfällig dokumentat-ion, olika implementeringar av patientdatasystem, olika versioner av använda patientdatasystem och kodsystem samt problem vid över-föring av uppgifter. När man tittar på uppgifterna om tillgången till vård ska man beakta omfattningen av besöksuppgifterna och täck-ningen av uppgifterna om tillgången till vård i Avohilmo-registret. Om det finns brister i uppgifterna om besök i registret syns de också i uppgifterna om tillgången till vård.

Ju lägre uppgiftsmängden och täckningen är, desto sämre kan upp-gifterna generaliseras till det område som beskrivs och jämföras med uppgifter från andra områden. En låg täckning snedvrider också de nationella medelvärdena. I databasrapporterna har inga uppgifter med låg omfattning uteslutits, utan alla uppgifter som inkommit till registret rapporteras. I denna statistikrapport beskrivs de centrala uppgifterna för statistikåret.

De uppgifter om tillgången till vård som presenteras i denna rapport är precis så högklassiga och heltäckande som hälso- och sjukvårds-personalen har dokumenterat dem i patientdatasystemen, hur upp-gifterna i patientdatasystemen har samlats in och skickats till Avohilmo-registret. THL stödde offentliga tjänsteanordnare och leve-rantörer av patientdatasystem för att förbättra kvaliteten på uppgif-terna genom att producera anvisningar och kvalitetsuppgifter om tillgången till vård, delta i nätverk för dokumentation samt ordna samarbetsmöten om uppgifter om tillgången till vård.

Uppgifternas täckning i förhållande till alla vårdhändelser som in-kommit till registret ansågs allmänt taget vara god enligt välfärds-område med undantag av bristerna vid ändring av patientdatasyste-met under de senaste åren i Vanda och Kervo välfärdsområde och Helsingfors stad. I en noggrannare granskning förekom dock inform-ationsbrister till exempel enligt serviceform. Välfärdsområdena kunde till exempel inte registrera vårdhändelser inom primärvårdens psykiska hälsa och hjälpmedelstjänster.

För uppföljningen av tillgången till vård skulle vårdpersonalen struk-turerat dokumentera bedömningen av vårdbehovet och den genom-förda vårdhändelsen. Lagstiftningen som ändrades den 1 september 2023 medförde flera nya maximitider som ska följas upp. I början av 2025 infördes dessutom olika maximitider för patienter i olika åldrar. Inlärning av ny dokumentationspraxis, de föränderliga koderna för dokumentation samt den mer komplicerade lagstiftningen kan ha försämrat dokumentationens kvalitet från och med hösten 2023.

Olika patientdatasystem och deras olika versioner gjorde det möjligt att i varierande grad dokumentera bedömningen av vårdbehovet och kombinera dokumentationen om bedömningen av vårdbehovet med vårdhändelsen. 
År 2025 hade en del av områdena inte tillgång till den uppdaterade resultatklassificering av vårdbehovet som lagen förutsätter för alla tjänsteproducenter i området. Då kunde uppgifterna om alla maximi-tider enligt lagen inte dokumenteras och förverkligandet av maximi-tiderna kunde inte heller mätas. Sådana uppgifter som saknades var till exempel genomförandet av fortsatta besök hos läkare, tandläkare eller specialisttandläkare inom maximitiderna.

Det finns ett eget avsnitt om kvalitetsavvikelser i statistikrapporten för 2025 i denna kvalitetsrapport (underkapitel 8).

Rättidighet och korrekthet  

Statistikrapporten Tillgång till vård inom primärvården publiceras på årsnivå en gång per år året efter statistikåret. I statistikrapporten publiceras månatligen aktuell information i form av databas- och översiktsrapporter.
Avohilmo-registret, som är statistikens huvudsakliga källa, uppdate-ras i regel en gång per dygn med de vårdanmälningsuppgifter som tjänsteproducenterna skickat.

Konsekvens och jämförbarhet 

Denna statistikrapport har tjänsteproducenter som grundläggande enhet för datainsamlingen, vilka motsvarar den struktur av kommu-nala och samkommunala hälsocentraler som var i kraft till slutet av 2022. I samband med att välfärdsområdena inledde sin verksamhet 2023 hänfördes tjänsteproducenterna i statistiken till välfärdsområ-den även för tidigare år. Strukturen för tjänsteproducenter har alltså förändrats kraftigt sedan 2023, vilket innebär att det finns regionala skillnader i jämförbarheten mellan tjänsteproducenter.

Ändringen av patientdatasystemet i Vanda och Kervo välfärdsområde och Helsingfors stad har i allmänhet orsakat informationsbrister un-der de senaste åren. Mer om detta finns i kvalitetsrapportens un-derkapitel för innevarande år.

Denna statistikrapport kan inte jämföras med statistikrapporter som publicerats före 2024, eftersom statistikrapporterna under tidigare år publicerades två gånger per år och rapporteringsperioden var en månad (mars och oktober). Den sista rapporten som omfattade må-nadsuppgifter färdigställdes med data från mars 2024.

Befogenheter  

Insamlingen av uppgifter grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008). THL:s lagstadgade uppgift är bland annat att följa upp befolkningens hälsa och välfärd.  

Insamlingen av datainnehållet i uppföljningen av tillgången till vård grundar sig på den del i hälso- och sjukvårdslagen som gäller till-gången till vård. 
Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010, 51 §) (Finlex)

Delning och publicering av uppgifter 

THL publicerar månatligen uppgifter om de faktiska väntetiderna från Avohilmo-registret med databasrapporter för välfärdsområdena och de riksomfattande tjänsteproducenterna samt dessutom för de närmare verksamhetsställena, om uppgifter finns tillgängliga. Rap-porterna finns på THL:s webbplats.
Välfärdsområdena och andra offentliga tjänsteproducenter ska enligt hälso- och sjukvårdslagen månatligen publicera nyckeltal som grun-dar sig på THL:s uppgifter om hur maximitiderna för tillgången till vård har förverkligats i det allmänna datanätet.

De statistikprodukter som THL publicerar är offentliga. Registerupp-gifter som innehåller personuppgifter är däremot sekretessbe-lagda. Tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsdata Findata beviljar tillstånd att använda uppgifter med stöd av lagen om sekun-där användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019).

Statistiskt dataskydd 

I egenskap av myndighet har Institutet för hälsa och välfärd en skyl-dighet att rapportera aggregerade uppgifter om hälsa och välfärd. De uppgifter som används för att sammanställa THL:s statistik är i hu-vudsak sekretessbelagda, och personuppgifter får inte offentliggö-ras. Skyddet av de uppgifter som behandlas grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008), statistiklagen (280/2004) samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskydds-lagen (1050/2018). 

THL:s datamaterial skyddas i alla skeden av behandlingen. Endast de som har användningstillstånd för ett specifikt material för tydligt begränsade användningsändamål har tillgång till uppgifterna och da-tasystemen. Inga andra kan läsa, behandla, ändra eller radera upp-gifterna. Skriftliga anvisningar har utarbetats för att säkerställa data-skydd av den färdiga statistiken. All personal vid THL som behandlar uppgifterna har undertecknat en sekretessförbindelse.
Dataskyddsmeddelandet för registret finns tillgängligt på webbplat-sen thl.fi.
Dataskyddsmeddelande, Avohilmo (THL)

Särskilda frågor i samband med statistiken för 2025 

Kvalitetsproblem som gäller Avohilmo-registret

Patientdatasystemet som togs i bruk i Vanda 2019 och i Helsingfors och Kervo 2021 har orsakat problem i Avohilmo-registeruppgifterna sedan ibruktagandet. Det totala antalet vårdhändelser minskade där-för först betydligt. För Vandas och Kervos del har antalet vårdhän-delser 2024 och 2025 återgått till ungefär samma nivå som jämförel-seåret. I Helsingfors överskrider antalet vårdhändelser betydligt jäm-förelseårets nivå. (Tabell).

Tabell. Förändring i antalet händelser inom primärvården (%) 2018–2025 jämfört med 2019*. I Vanda är jämförelseåret 2018.
År Vantaa (%) Helsinki (%) Kerava(%)
2018 0 - -
2019 -48 0 0
2020 -62 9 1
2021 -59 -29 -43
2022 -50 -38 -56
2023 -31 -10 -40
2024 14 44 -8
2025 15 49 -7

* År 2019 valdes som jämförelseår i Helsingfors och Kervo, eftersom 2020 var ett pan-demier och verksamheten inom primärvården avvek från det normala. Källa: Avohilmo-registret 9.3.2026.

I Vanda verkar underskottet i antalet vårdhändelser 2019–2023 och i Helsingfors och Kervo 2021–2023 förbli en bestående kvalitetsavvi-kelse. Från och med 2024 strävar man efter att kontinuerligt korri-gera uppgifterna.

Åren 2021–2023 var avvikelsen från jämförelseåren som störst -42 procent år 2022. Detta innebär att antalet vårdhändelser i dessa kommuner var sammanlagt 1,6 miljoner färre än under jämförelseå-ret. Av antalet vårdhändelser i hela landet 2022 var detta cirka 3,2 procent. 

År 2025 var dessa kommuners avvikelse från jämförelseåren 36 pro-cent större, 1,3 miljoner vårdhändelser. Den utgör cirka 2,5 procent av vårdhändelserna i hela landet 2025.

De ovan presenterade kvalitetsavvikelserna 2024 och 2025 gäller nästan enbart distanskontakter. Avvikelser som fokuserar på di-stanskontakter gäller i allmänhet alla serviceformer, alltså även till exempel rådgivningstjänster, där antalet vårdhändelser borde vara ganska jämnt år efter år. 

Inom mun- och tandvården uppstod ingen tydlig avvikelse i antalet vårdhändelser i Helsingfors stad och Vanda och Kervo välfärdsom-råde genast när patientdatasystemet byttes ut. Uppgifterna mins-kade till följd av pandemin i ungefär samma förhållande som för andra områden. Åren 2024 och 2025 är antalet vårdhändelser inom mun- och tandvården i Helsingfors stad och Vanda och Kervo väl-färdsområde cirka 50 procent högre än före pandemin. I övriga om-råden är antalet vårdhändelser drygt 10 procent lägre än före pan-demin.
Även inom mun- och tandvården berodde ökningen av antalet vård-händelser 2024 och 2025 på att distanskontakterna ökade.

De ovan beskrivna kvalitetsavvikelserna i Helsingfors stads samt Vanda och Kervo välfärdsområde som gäller hela registret påverkade på samma sätt även de vårdhändelser som plockades ut för rappor-tering om uppföljningen av tillgången till vård, dvs. de var sannolikt för många. Andelen vårdhändelser som ingår i rapporteringen om tillgången till vård avvek dock inte från motsvarande andel i andra områden 2025 jämfört med alla icke-brådskande vårdhändelser. Väntetiderna för att få vård avvek inte heller från de övriga områ-dena, utan tillgången till vård i Helsingfors, Vanda och Kervo förverk-ligades i en jämförelse mellan välfärdsområdena så att Helsingfors i allmänhet var något högre än genomsnittet och Vanda och Kervo välfärdsområde låg ungefär på medelnivå.

Kvalitetsproblem som beror på patientdatasystemen i rapporteringen om tillgången till vård

I föregående kapitel beskrevs patientdatasystemets inverkan på Helsingfors stad samt Vanda och Kervo välfärdsområde. Här beskrivs kvalitetsproblem vars inverkan uttryckligen gäller rapporteringen om tillgången till vård.

Innan välfärdsområdena grundades den 1 januari 2023 ansvarade kommunerna och samkommunerna för hälsocentralsverksamheten. Kommunerna och samkommunerna bildade cirka 130 tjänsteprodu-center som hade egna patientdatasystem. Även inom samma pati-entdatasystem kunde olika versioner eller separata databaser vara i bruk. 

Ur patientdatasystemsynvinkel var situationen fortfarande delvis densamma 2025. Detta innebär att en del välfärdsområden ännu inte hade ett gemensamt patientdatasystem i hela sitt område eller att man nyligen hade övergått till eller höll på att övergå till det. Detta hade en betydande inverkan på registreringen av nya maximitider som trädde i kraft efter den 1 september 2023.

Den 1 januari 2025 ändrades hälso- och sjukvårdslagen igen i fråga om tillgången till vård. Olika maximitider infördes för personer under 23 år och personer som fyllt 23 år. Detta ledde till att nya koder för resultatklassificeringen av vårdbehovet togs i bruk. Under 2025 hade en stor del av områdena ännu inte tillgång till de nyaste koderna. THL gav anvisningar om registrering av nya maximitider även när endast gamla koder för dokumentation användes. 

Om man endast använde resultatklassificeringen för bedömning av vårdbehovet 2007–1.9.2023, kunde dokumentationen om tillgången till primärvård göras endast för en del av maximitiderna för de första vårdhändelserna. År 2025 använde fortfarande nio tjänsteproducen-ter inom primärvården resultatklassificeringen för bedömning av vårdbehovet som gällde före den 1 september 2023. De fortsatta besök som nämns i lagen och den första vårdhändelsen inom pri-märvården inom tre månader, som 2025 endast gällde personer un-der 23 år, kunde då inte dokumenteras.

Resultatklassificeringen för dokumentation som var i kraft 1.9.2024–31.12.2024 användes av 75 tjänsteproducenter, dvs. det var det mest använda kodsystemet. Med denna resultatklassificering kunde man enligt THL:s anvisning också anteckna maximitiderna som trädde i kraft 1 januari 2025. Användningen av föråldrade koder kunde dock orsaka inexakthet och missförstånd i registreringen. Dessutom var det inte möjligt att dokumentera terapigarantin med några gamla koder. 

61 tjänsteproducenter använde det nyaste kodsystemet som togs i bruk 1 januari 2025. Under hela 2025 hade inte en enda tjänstepro-ducent tillgång till enbart det nyaste kodsystemet. Ibruktagandet av de nya koderna i patientdatasystemen tar delvis flera år i anspråk för systemen. Det är dock viktigt att endast den senaste versionen av kodsystemet används. 

Närmare uppgifter per patientdatasystem finns i databas- och de översiktsrapporterna. 

I ett patientdatasystem var standardkoden för bedömningen av vårdbehovet ”Y21 Vård vid första kontakten”. Eftersom resultatkoden i en stor del av dokumentationen inte byttes ut av hälso- och sjuk-vårdspersonalen, dvs. resultatets riktighet kontrollerades inte, inklu-derades felaktigt uppskattningsvis upp till 2,4 miljoner vårdhändelser som inte ingick i uppföljningen av tillgången till vård. Bedömningen har gjorts genom att beräkna förhållandet mellan anteckningar som gjorts med andra patientdatasystems Y21-resultatkod och alla an-teckningar som ingår i uppföljningen av tillgången till vård. Felet för-värras av att bedömningen av vårdbehov var obligatorisk i det aktu-ella patientdatasystemet, vilket innebar att resultatkod måste anges i alla fall. Om koden inte aktivt ändrades, inkluderades den som en vårdhändelse som ingår i uppföljningen av tillgång till vård. 

Patientdatasystemet i fråga var det enda eller centrala systemet i välfärdsområdena i Mellersta Nyland, Egentliga Finland, Birkaland och Norra Savolax. I dessa områden var vårdhändelserna för många till cirka 52 procent. 
Utöver de ovan nämnda fyra områdena användes patientdatasyste-met i fråga också i andra välfärdsområden som ett av flera system. Sådana var till exempel välfärdsområdena i Västra Nyland, Östra Nyland och Lappland. I fråga om dessa var andelen felaktigt regi-strerade extra händelser dock liten jämfört med övriga uppgifter om tillgången till vård i området.

I praktiken var andelen besök för att få vård i dessa områden för stort av alla icke-brådskande vårdhändelser. I besöken för att få vård ingick felaktigt till exempel olika förebyggande vårdhändelser, vårdhändelser enligt vård- eller rehabiliteringsplanen eller seriebe-sök som inte ingick i uppföljningen av tillgången till vård.

När koden "Y21 Vård vid första kontakten" används innebär det enligt anvisningarna att vården genomförs ända till slutet genast samma dag som bedömningen av vårdbehovet har gjorts och att patienten inte längre behöver reservera tid för att sköta samma ärende. I såd-ana fall är antagandet att de vårdhändelser som bedömts som extra förkortar väntetiderna för tillgång till vård i dessa områden. I största delen av dessa felaktiga händelser hade man dock gjort en tidsbok-ning eller så genomfördes vården inte samma dag. Sådana fall ut-gjorde 1,6 miljoner av 2,4 miljoner felaktiga vårdhändelser.

När man granskar tillgången till vård i dessa områden ligger vänteti-derna inom alla serviceformer och åldersgrupper knappt under väl-färdsområdenas medelvärde. Till exempel genomfördes 83 procent av de första vårdhändelserna inom 14 dygn 2025. I de områden som använde det problematiska patientdatasystemet var andelen 77–84 procent. 

Felet koncentreras till personer under 23 år, varvid tillgången till vård i dessa områden på 14 dygn var 77–80 procent i en jämförelse mellan välfärdsområdena, medan genomsnittet i hela landet var 82 procent. Dessa felaktigt dokumenterade händelser som inte ingår i uppföljningen av tillgången till vård fokuserar uttryckligen på före-byggande tjänster (rådgivningar, skolhälsovård) och därmed på per-soner under 23 år. De har många olika hälsoundersökningar som inte ingår i uppföljningen av tillgången till vård.

När man granskar enbart öppenvård inom primärvården för dessa fyra välfärdsområden ligger väntetiderna för att få vård på samma nivå som de övriga välfärdsområdena. Vid jämförelse mellan väl-färdsområdena ligger väntetiderna inom öppenvården inom primär-vården för personer under 23 år på medelnivå eller något under, dock utan att tydligt avvika från övriga välfärdsområden.
Antalet extra vårdhändelser var dock så stort att det också påverkar hela landet. Andelen vårdhändelser som bedömts vara felaktiga uppgick till cirka 30 procent av alla besök relaterade till tillgång till vård i hela landet. Antalet rapporterade vårdhändelser var för stort, och även andelen besök för tillgång till vård av alla icke-brådskande besök var 15–20 procentenheter för hög. Detta hade betydelse för tillgången till vård på riksnivå i åldersgruppen under 23 år och sär-skilt inom de förebyggande tjänsterna i denna åldersklass.

Detta fel har förekommit i det aktuella patientdatasystemet sedan slutet av 2023. Felet har sedan 2023 upprepade gånger tagits upp med välfärdsområdena vid samarbetsmöten samt med leverantören av patientdatasystemet, men situationen var fortfarande oförändrad i uppgifterna för 2025. Leverantören av informationssystemet medde-lade att användningen av koden kommer att korrigeras och bedömde att felet kommer att vara åtgärdat under 2026. 
Detta patientdatasystem som producerat felaktig information an-vänds inte inom mun- och tandvården, så det finns inget motsva-rande problem i dessa uppgifter.

Täckning av uppgifter om tillgången till vård

År 2025 registrerades fler uppgifter om tillgång till vård i Avohilmo-registret än någonsin tidigare, totalt cirka 8,8 miljoner. Det bör dock observeras att en del av dessa uppgifter, uppskattningsvis 30 pro-cent, var felaktiga. Uppgifterna om tillgången till vård utvecklades kontinuerligt tillsammans med tjänsteanordnarna och patientdata-systemleverantörerna.

Antalet uppgifter om tillgången till vård inom mun- och tandvården minskade dock jämfört med året innan. 

Brister förekom särskilt i uppgifter om patientens kontakt med vår-den samt i uppgifter om fortsatta besök hos läkare, tandläkare och specialisttandläkare, liksom inom vissa tjänster. Till exempel sakna-des uppgifter om tillgången till vård inom mentalvårds-, missbrukar- och beroendetjänsterna i många välfärdsområden.

År 2025 fanns det betydande regionala och serviceformsspecifika skillnader i uppgifterna om tillgången till vårds täckning, vilka kan bero på patientdatasystemets användbarhet och aktualitet, doku-mentation och regionala verksamhetssätt. Uppföljningsuppgifternas täckning och riktighet påverkas i första hand av hur korrekt och en-hetligt hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar uppgifterna samt skillnaderna i patientdatasystemen. Dokumentationen upplev-des som svår på grund av de många olika maximitider, mätmetoder-na och åldersgrupperna och det gav upphov till många frågor. Skill-naderna i registreringskvalitet mellan patientdatasystemen berodde exempelvis på kodsystemens aktualitet och på att systemen styr användaren på olika sätt.

Finlands program för hållbar tillväxt (RRP) innehöll också mål för tillgången till primärvård. Målet för Investering 1 var att tidsfristen på sju dygn för tillgång till vård vid icke-brådskande besök skulle för-verkligas till 77 procent före utgången av 2025. Utfallet i slutet av 2025 var 81 procent. Målet för Investering 3 var att den nationella aktuella uppföljningen av vårdgarantin genomförs vid alla hälsovårds-centraler före utgången av 2025. Målet uppnåddes i granskningen på välfärdsområdesnivå. 

Närmare information om täckningen finns i databasrapporterna och de översiktsrapporterna.

Köpta tjänster

Tjänsteanordnaren, till exempel välfärdsområdet, Helsingfors, SHVS eller hälso- och sjukvården för fångar, ansvarar för att uppgifterna om köpta tjänster skickas till Avohilmo-registret. Det fanns svårig-heter både i att få in dessa uppgifter i registret och i att identifiera dem i registeruppgifterna, exempelvis när det gäller besök med ser-vicesedel.

Enligt en enkät om tillgången till primärvård mellan januari 2025 och januari 2026 som genomfördes i början av 2026 hade endast hälso- och sjukvården för fångar inga köpta tjänster alls. Inom mun- och tandvården fanns inga köpta tjänster alls i Egentliga Tavastlands samt Vanda och Kervo välfärdsområden.

7 av de 24 respondenterna i enkäten om tillgången till vård inom primärvården bedömde att alla besök som genomförts som köpta tjänster och med servicesedlar i området ingår i de rapporter om tillgången till vård som THL publicerar som databasrapporter varje månad. Antalet var detsamma som i föregående års enkät. Inom mun- och tandvården var motsvarande siffra 8 av 24 respondenter, det vill säga samma som i föregående års enkät. Det fanns alltså brister i tillgången till köpta tjänster i största delen av områdena. Situationen förändrades inte jämfört med året innan, trots att anvis-ningarna preciserades och ärendet behandlades vid samarbetsmö-tena. Mer information om enkätsvaren finns i bilagorna till statistik-rapporten.

Till Avohilmo-registret kunde köpta tjänster rapporteras tillsammans med den offentliga sektorns egna uppgifter. Då rapporterades upp-gifter om tillgång till vård för rapportering, men det var svårt eller omöjligt att särskilja dem från den offentliga tjänsteproducentens uppgifter. 

För den helt utkontrakterade verksamheten kunde producenten få en egen tjänsteproducentkod (TOPI-kod). Då rapporterade tjänste-producenten själv uppgifterna till Avohilmo eller så inkom de till re-gistret tillsammans med serviceanordnarens uppgifter. De kunde identifieras som köpta tjänster utifrån tjänsteproducentkoden. 

Det tredje sättet att rapportera uppgifterna om tillgången till vård till Avohilmo-registret var att producenten av köpta tjänster rapporte-rade uppgifterna tillsammans med sina egna uppgifter. I sådana fall behövde uppgifter om beställaren av tjänsten kopplas till händelser inom köpta tjänster, så att de kunde särskiljas från tjänsteproducen-tens övriga händelser. Att få fram dessa uppgifter eller att kombi-nera bedömningen av vårdbehovet med dessa fungerade inte som det borde inom den offentliga sektorn.

År 2026 utvecklas tillgången till uppgifter om köpta tjänster i hälso- och sjukvårdens vårdanmälningsregister.

Uppdaterad: