Kvalitetsrapport: Främjande av hälsa och välbefinnande i grundskolorna – TEA
1. Allmän beskrivning
1.1 Beskrivning av statistiken
Främjande av hälsa och välbefinnande i grundskolorna -data som Institutet för hälsa och välfärd samlat in beskriver verksamhet som främjar hälsa, välbefinnande, och gemenskapskultur i grundskolorna.
Helheten är en del av TEAviisari, informationssystem avsett för jämförelse, som har utvecklats i samarbete med Institutionen för hälsa och välfärd (THL), social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen. Informationssystemet avsett för jämförelse synliggör det arbete som invånarna gör för att främja hälsa och välfärd inom sju olika branscher. Förutom grundläggande utbildningen inkluderar tjänsten även jämförelsedata om hälsofräm-jande arbete (TEA) inom yrkesutbildning, gymnasieutbildning, motion och idrott, kommunledning, kultur och från och med 2024 från väl-färdsområdena. Datainsamlingen inom primärvården, som tidigare samlades in från de instanser som ansvarar för folkhälsoarbete i kommunerna (till exempel hälsocentraler), avslutades år 2022.
Från och med år 2009 samlas statistik in i vart annat år. Förundersökningen för datainsamlingen gjordes år 2007. Uppgifterna i datainsamlingen beskriver i regel tidpunkten då uppgifterna samlats in. Vissa uppgifter måste nödvändigtvis samlas in från föregående läsår, så som genomförda resurser och uppgifter som beskriver uppföljning av de elevernas hälsa och välbefinnande. Datainsamlingen görs i samarbete med Utbildningsstyrelsen och social- och hälsovårdsmi-nisteriet. I förberedelsen av datainsamlingen går expertgruppen igenom innehållet i den föregående datainsamlingen och omvärderar enskilda frågor. I expertgruppen ingår även representanter för rektorerna. Dessutom beaktas feedback från skolorna. Skolorna kan ge feedback bland annat via frågan ”Feedback” i slutet av datainsamlingsformuläret. Dessutom är det möjligt att ge feedback genom TEAviisaris direkta feedbackkanal eller via e-post.
1.2. Relevans
Resultaten används för att stödja användningen av omfattande information om välbefinnande i utbildningsinstitutens vardag och för ledning av elevvård. Resultaten av datainsamlingen har använts riksomfattande bland annat i beredningen av lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) som trädde i kraft i augusti 2014. Med hjälp av uppgifterna kan arrangörerna av utbildning på utbildningsinstituten utveckla och bedöma sina skolors verksamhet i relation till hela landet eller till andra skolorna. Uppgifterna är avsedda för skolornas rektorer och tvärvetenskapliga elevvårdgrupper, nationella och lokala myndigheter samt för planerare och forskare.
2. Statistikens datainnehåll
- Den statistiska populationen omfattar grundskolorna i Fastlands Finland. Helheten Främjande av hälsa och välbefinnande i grundskolorna delas in i sju olika dimensioner, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, gemensam praxis, delaktighet och övrig kärnverksamhet.
- Engagemang beskriver bl.a. behandlingen av resultaten från nat-ionella datakällor i personalmöten samt genomförandet av skolmåltider.
- Ledning beskriver bl.a. elevvårdgruppens verksamhet, kontroll av frånvaron och tidpunkt för granskningen för hälsa och välbefinnande i skolmiljö samt gemenskapens välbefinnande.
- Uppföljning och behovsanalys beskriver bl.a. uppföljning av mobbning, störande situationer och problem, användning av tobak, alkohol och narkotika samt uppföljning av tillrättavisande och disciplinära åtgärder.
- Resurser beskriver bl.a. elevvårdstjänsternas personalmätning.
- Gemensam praxis beskriver bl.a. arbete för att förebygga användning av tobak, alkohol och narkotika.
- Delaktighet beskriver bl.a. de elevernas och föräldrarnas/vårdnadshavarnas möjligheter att påverka samt samarbetet mellan hem och skola.
- Övrig kärnverksamhet beskriver åtgärder som ökar motionen under skoldagen.
3. Statistikprocessen
3.1. Källdata
THL samlar ihop de uppgifter som behövs för helheten Främjande av hälsa och välbefinnande i grundskolorna direkt från skolorna. Datainsamlingen genomfördes under oktober till december 2025. År 2025 fanns det totalt 122 indikatorer.
Uppgifterna beskriver de sju dimensionerna i arbetet för att främja hälsa, dvs. engagemang, ledning, uppföljning och behovsanalys, resurser, gemensam praxis, delaktighet och övrig kärnverksamhet. Poängtalen för de olika dimensionerna har fåtts genom poängsättning av faktabaserad information, som beskriver skolans verksamhet i förhållande till lagstiftning, rekommendationer och god praxis. Det totala poängtalet är ett medelvärde av de poängtal som beskriver de olika dimensionerna. Indikatorerna har poängsatts på skalan 0–100. Poängtalet beskriver hur väl främjandet av hälsa och välbefinnande genomförs i skolan. Poängtalet 100 innebär att verksamheten till alla delar följer god praxis och håller god kvalitet.
Exempel på poängsättning av en indikator:
Fråga 20. Kontrolleras antalet olyckor som har krävt vård av hälsovårdare eller läkare systematiskt i skolan?
I skolans interiör eller utomhusområden:
- Ingen information (0 poäng)
- Kontrolleras inte (0 poäng)
- Kontrolleras (50 poäng)
- Kontrolleras och ett sammandrag görs (100 poäng)
På skol- eller annan övergångsresa:
- Ingen information (0 poäng)
- Kontrolleras inte (0 poäng)
- Kontrolleras (50 poäng)
- Kontrolleras och ett sammandrag görs (100 poäng)
Det kommunspecifika poängtalet är det vägda medelvärdet för elevantalet i skolorna i regionen, och regionernas poängtal är det befolkningsvägda genomsnittet av kommunspecifika uppgifter. Det kommunspecifika poängtalet räknas i TEAviisari om minst hälften av kommunens skolor har lämnat in sina uppgifter. Om kommunen har färre än tre skolor ska alla de skolor som svarat ha tillstånd att publicera uppgifterna för att kommunens poängtal ska kunna publiceras.
3.2. Metod för uppgiftsinsamling
Främjande av hälsa och välbefinnande i grundskolorna -datainsamlingen genomförs på hösten vartannat år, de udda åren. Datainsamlingsblanketten skickas i elektroniskt till alla grundskolor-nas rektorer på finländska fastlandet. Skolornas kontaktuppgifter hämtas från Utbildningsstyrelsens Studieinfosystem. Man strävar efter att samla in uppgifterna i samarbete med elevvårdgruppen. En påminnelse för inlämnandet av uppgifterna skickas två gånger per e-post. Vid behov kontaktas skolan som inte svarat per telefon. Sär-skilt de skolorna med störst elevantal försöker man nå.
3.3. Datavalidering
År 2025 var det huvudsakligen rektorn som tillsammans med elevvårdgruppen sammanställde uppgifterna (86 %). Rektorn, ensam eller med kontorspersonal, svarade för 15 procent av skolorna. Enligt instruktionerna skulle blanketten ifyllas i samarbete med elev-vårdgruppen.
För att förbättra kvaliteten och tillförlitligheten hos uppgifterna har man under tidigare år för frågan som kartlagt resurserna för personalen vid elevvårdstjänsterna, dvs. hälsovårdare, läkare, psykologer och kuratorer, systematiskt granskats och behandlats (sammanlagt 4 indikatorer).
För kvalitetssäkringen valdes numeriska indikatorer som mäter arbetsinsatserna. Av de anmälda uppgifterna beräknades nyckeltal som beskriver arbetsinsatsen för alla i personalen. Uppgifterna kon-trollerades genom att skolspecifika nyckeltal skickades till kontaktpersonerna för datainsamlingen per e-post och de ombads kontrollera uppgifterna tillsammans med elevvårdstjänsternas personal.
Uppgifterna skickades till alla skolor för granskning. Skolorna ombads fästa särskild uppmärksamhet vid siffror som var dubbelt så stora som den nationella rekommendationendär den eller lagstadgade minimet. Dessa siffror hade markerats med rött i den fil som skickades för granskningI den bifogade tabellen fanns även en lista över skolornas elevantal, vilket erhölls från Utbildningsstyrelsens Vipunen-statistiktjänst. Skolorna hade också möjlighet att specificera dessa siffror.
Uppgifter kollades totalt av 100 skolor. Tre av dessa specificerade elevantalet. Totalt ändrades 198 uppgifter under kvalitetssäkringsomgången.
Också efterlevnaden av skolmatsrekommendationen granskades som en del av kvalitetssäkringsprocessen för år 2025. I datainsamlingen undersöktes efterlevnaden av skolmatsrekommendationen (Äta och lära tillsammans 2017) med följande fråga: ”Har skolan iakttagit rekommendationen för skolbespisningen (Vi äter och lär tillsammans 2017) i anordnandet av måltider?" Ja"/"Nej"/"Ingen information".
Rekommendationen betonar olika aspekter från matsalsarrangemang till delaktighet samt uppföljning och utvärdering. Skolornas svar granskades i relation till ovanstående fråga i förhållande till svaren som behandlade tidpunkten för den första lunchen och längden på tiden som avsattes för att äta lunchen. Enligt rekommendationen är en lämplig tid för lunchen runt kl. 11–12. Minimitiden för måltiden är 30 minuter. Om frågan om efterlevnad av rekommendationen besvarades med "Ja" och den första lunchen erbjöds runt kl. 10.45 eller senare och det avsattes mer än 25 minuter för lunchen, ansågs re-kommendationen vara uppfylld. Annars uppfyllde skolans svar inte kriterierna för ett "Ja"-svar.
Ovanstående information skickades till skolorna för information och eventuella förtydliganden. Efter skolornas förtydliganden och kompletteringar ändrades totalt 1051 skolors svar på frågan om iakttagandet för skolbespisningen och/eller frågan om minimitid för måltiden eller tidpunkten för skollunchen.
3.4. Behandling av uppgifter
Kvaliteten på den statistik som publiceras säkerställs bland annat genom revision i samband med varje datainsamling, se avsnitt 3.3 ”Datavalidering”.
3.5. Revidering av uppgifter
Denna statistik baseras på en datainsamling där uppgifterna har samlats in i sin helhet vid ett och samma tillfälle, och informationen kompletteras i huvudsak inte i efterhand. Uppgifter om enskilda grundskolor kan vid behov uppdateras retroaktivt.
4. Kvalitetsgranskning av statistiken
4.1. Noggrannhet och tillförlitlighet
De statistiska uppgifterna grundar sig på saklig och objektiv inform-ation som rapporterats av grundskolorna. De uppgifter som samlades in med blanketten som beskriver skolans verksamhet var sådana att det borde ha varit möjligt för varje skola att lämna in dem för datainsamlingen. Av de enskilda uppgifter som används i TEAviisari (122) gav 887 skolor ett omfattande svar (dvs. inga saknade data). 93 procent av svaren saknade uppgifter på under 5 procent.
År 2025 för att förbättra kvaliteten och tillförlitligheten hos uppgifterna för frågan som kartlagt resurserna för personalen vid elevvårdstjänsterna, dvs. hälsovårdare, läkare, psykologer och kuratorer, systematiskt granskats och behandlats (sammanlagt 4 indikatorer) (se avsnitt 3.3). Dessutom granskades Ja-svaren på frågan om efter-levnaden av skollunchrekommendationen i förhållande till svaren som gällde tidpunkten för serveringen av den första lunchen samt längden på den tid som avsatts för att äta lunchen (se avsnitt 3.3).
Data om främjande av hälsa och välbefinnande i grundskolor samlas in på hösten under udda år och frågespecifika grundfördelningar publiceras i grundtabellerna i maj året därpå enligt antal elever och undervisningsspråk, statistisk kommungruppering, regionförvaltnings-verkets område och välfärdsområde fördelning.
Skolspecifika uppgifter för de skolor som har gett sitt tillstånd till att publicera resultaten, samt kommunspecifika uppgifter rapporteras som poängsatta i TEAviisari i maj. I TEAviisari presenteras uppgif-terna färdigt analyserade och som visuella grafer som kan användas för planering, ledning och bedömning. TEAviisari visar en helhetsbild och gör det lättare att hitta styrkor och utvecklingsbehov som är centrala för skolornas verksamhet.
4.3. Konsekvens och jämförbarhet
År 2025 mottogs uppgifter från 1894 grundskolor (95 % av alla grundskolor på det finländska fastlandet. Uppgifterna täcker 100 procent kommunerna. Inget formulär bedömdes vara bristfälligt ifyllt. Som mest saknades 54 uppgifter i ett formulär (av 122 indikatorer). Svarsfrekvensen var högst i Kainuu välfärdsområde (100 % av skolorna) och lägst i Helsingfors (80 % av skolorna). Skostorleken var inte kopplad till svarsaktivitet: av skolor med över 500 elever lämnade 95 % in sitt svar, och av skolor med under 100 elever 95 %. De skolor som svarat täckte 95 % av elevantalet i hela landet. Skolspecifika uppgifter publiceras endast med samtycke av skolans ledning. 79 % av de som svarat gav tillstånd till att presentera resultaten i TEAviisari.
Främjande av välbefinnande och hälsa i grundskolorna -materialet har samlats in åren 2009, 2011, 2013, 2015, 2017, 2019, 2021, 2023 och 2025. Nya indikatorer har utvecklats i datainnehållet, och små ändringar har också gjorts. Det centrala datainnehållet, totalt 34 indikatorer, har inte förändrats. År 2025 fanns det totalt 122 indikatorer, av vilka 108 också användes år 2023. Mer information finns i variabelförteckningen. År 2025 såg samma indikationer som år 2023 per di-mension ut på följande sätt: engagemang 9/9, ledning 10/23, uppföljning och behovsanalys 39/39, resurser 6/6, gemensam praxis 9/9, delaktighet 28/29, övrig kärnverksamhet 7/7.
Variabelförteckningen (på finska)
5. Befogenheter
Produktionen av statistiken grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) och statistiklagen (280/2004).
Lag om Institutet för hälsa och välfärd (Finlex)
Statistiklag (Finlex)
6. Delning och publicering av uppgifter
Statistiken publiceras på THL:s webbplats vid den på förhand angivna tidpunkt som finns i utgivningskalendern för statistik. Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare.
Statistikens publiceringskalender
Institutet för hälsa och välfärd informerar dessutom kommunernas tjänstepersoner (inklusive utbildningsdirektörer, rektorer och välfärdskoordinatorer) om publiceringstidpunkten genom särskilda informationsmeddelanden från TEAviisari."
7. Dataskydd i statistiken
THL är som myndighet skyldig att rapportera insamlade uppgifter om hälsa och välfärd för hela landets del. De uppgifter som används för att sammanställa THL:s statistik är i huvudsak sekretessbelagda, och personuppgifter får inte offentliggöras. Skyddet av de uppgifter som behandlas grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008), statistiklagen (280/2004) samt lagen om offentlig-het i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna data-skyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018) samt andra författningar som styr institutets verksamhet. THL:s dataset skyddas i alla skeden av behandlingen. Endast de som har nyttjanderätt till ett specifikt material för tydligt definierade användningsändamål har tillgång till uppgifterna och datasystemen. Inga andra kan läsa, behandla, ändra eller radera uppgifterna. Skriftliga anvisningar har utarbetats för att säkerställa dataskydd av den fär-diga statistiken. Alla som hör till THL:s personal har tystnadsplikt.
Lag om Institutet för hälsa och välfärd (Finlex)
Statistiklag (Finlex)
Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (Finlex)
EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU)
Dataskyddslag (Finlex)
Uppgifterna som presenteras i denna statistik avser organisationsnivå och innehåller inte personuppgifter om enskilda individer.
8. Särskilda frågor i samband med statistiken för år 2025
Minst hälften av skolorna i alla kommuner lämnade in sina uppgifter. Om det finns färre än tre skolor i kommunen redovisas uppgifterna endast om alla skolor som lämnat in sina uppgifter har gett sitt samtycke till publicering. Totalt 13 kommuner vars uppgifter inte redovisas på denna grund är: Jokioinen, Kyyjärvi, Lemi, Mäntyharju, Merikarvia, Paltamo, Pukkila, Pyhäjärvi, Ranua, Ristijärvi, Sauvo, Sonka-järvi och Taivalkoski.