IPS-arbetsträning för personer med allvarliga psykiska störningar är till hjälp för att hitta sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden
THL:s undersökning visar IPS-arbetsträning som integrerats i den psykiatriska vården klart bidrar till sysselsättningen av personer med allvarliga psykiska störningar.
Enligt utvärderingsundersökningen kom hälften av personerna med allvarliga psykiska störningar in i arbetslivet till följd av deltagande i IPS-arbetsträning. 38 procent av deltagarna fick anställning i avlönat arbete på den öppna arbetsmarknaden och resten kom in på arbetsmarknaden på annat sätt, t.ex. genom arbetsprövning.
Arbetet betraktas som en del av återhämtningen
IPS-arbetsträning (Individual Placement and Support) har pilottestats i Finland sedan 2021 som en del av den psykiatriska vården och rehabiliteringen. IPS-arbetsträningen är tillgänglig för personer som har en vårdrelation inom den psykiatriska specialiserade sjukvården och som önskar få sysselsättning.
Under träningen ger en arbetstränare klienten individuellt stöd för jobbsökning som är anpassat till den egna situationen och som kan pågå under obestämd tid. I jobbsökningen utgår man från klientens styrkor och intressen. Dessutom stöder arbetstränaren klienten på arbetsplatsen under anställningen, om klienten så önskar. Arbetstränaren finns vid behov också till hands som stöd för arbetsgivaren och hela arbetsgemenskapen.
Utöver den ekonomiska flexibilitet som lönearbetet ger, är arbetet i bästa fall också en möjlighet till egenmakt och självförverkligande. I IPS-arbetsträningen ses detta som bidragande till återhämtningen från en psykiatrisk sjukdom.
”En förutsättning för att införa IPS-arbetsträning som en del av den psykiatriska vården är att den vårdande organisationen har beredskap att arbeta enligt en metod som grundar sig på återhämtningsorientering och att arbetet ses som en av de möjliga faktorer som främjar klientens rehabilitering”, säger forskare Noora Sipilä.
I den återhämtningsorienterade metoden ligger fokus på återhämtning, styrkor, hoppfullhet och ett meningsfullt liv, snarare än på sjukdom.
”Inom den psykiatriska vården bör sysselsättningsstödet i allt högre grad ses som en del av vården och rehabiliteringen av personer med allvarliga psykiska störningar. Många klienter vill få sysselsättning, och mångas arbetsförmåga räcker också till för att arbeta på den öppna arbetsmarknaden”, säger Sipilä.
Partiellt arbetsföra bör stödjas i att komma in på arbetsmarknaden
Undersökningen visade att IPS-arbetsträningen är ett välbehövligt bidrag till sysselsättningsstödet för personer som lider av allvarliga psykiska störningar. Att hitta sysselsättning är dock inte alltid lätt för partiellt arbetsföra personer.
”Det är ofta svårt att kombinera olika förmåner och förvärvsinkomster, vilket kan äventyra klientens fortlöpande försörjning”, säger forskningschef Kaija Appelqvist-Schmidlechner.
För många personer med allvarliga psykiska störningar är deltidsarbete åtminstone till en början ett mer sannolikt alternativ än att direkt övergå till heltidsarbete.
”Det bör vara lönsamt att kombinera deltidsarbete med förmåner. En flexibel övergång till heltidsarbete bör möjliggöras utan att klientens försörjning äventyras”, påpekar Appelqvist-Schmidlechner.
Förhoppningen är att IPS-arbetsträning ska bli en bestående del av den psykiatriska vården
De psykiatriska poliklinikernas anställda som arbetat inom de regionala IPS-projekten var eniga om att IPS-arbetsträningen på ett utmärkt sätt stöder rehabiliteringsklienters mål i arbetslivet och återhämtning från en psykiatrisk sjukdom. De önskade att IPS-arbetsträningen skulle vara en bestående del av den psykiatriska vården även i fortsättningen.
”Arbetskraftspotentialen hos personer som återhämtar sig från psykiska störningar bör uppmärksammas och erkännas i samhället i stort – både i servicesystemet, bland arbetsgivarna och i den offentliga debatten. Det bör övervägas hur denna potential kan tas tillvara på ett sätt som gynnar både personerna själva och hela samhället”, konstaterar Noora Sipilä.
Även för andra personer har IPS-arbetsträningen visat sig vara en effektiv och användbar metod för att stödja sysselsättning.
”Det rekommenderas att testa metoden även i andra klientgrupper, till exempel unga som står utanför arbete och utbildning”, säger Appelqvist-Schmidlechner.
På grund av de lovande resultaten väcker IPS-arbetsträningen ökat intresse. En utvidgning av denna verksamhetsmodell ingår i det nuvarande regeringsprogrammet. Etableringen av träningen under åren 2025–2027 ingår i det nationella programmet för hälsa och välfärd (Terveydeksi).
Materialet för THL:s utvärderingsundersökning samlades in 2023–2024 i regionala projekt med IPS-arbetsträning som genomfördes i sex välfärdsområden: Egentliga Finland, Österbotten, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Norra Savolax och Kajanaland.
I undersökningen deltog 254 personer som inlett IPS-arbetsträning samt psykiatrianställda och IPS-arbetstränare från psykiatriska enheter. Forskningsmaterialet samlades in genom enkäter, intervjuer och klientdokumentation. Undersökningen genomfördes som en del av Finlands program för hållbar tillväxt (RRP).
Källa
Mer information
Noora Sipilä
forskare
THL
tfn 029 524 7929
[email protected]
Kaija Appelqvist-Schmidlechner
forskningschef
THL
tfn 029 524 7275
[email protected]
