THL:s nya beräkningsmodell ger en tydligare bild av socialskyddsbeskärningarnas effekter
THL:s förbättrad beräkningsmodell ger en mer exakt bild av socialskyddsbeskärningarnas effekter. Enligt den nya modellen beräknas Petteri Orpos regerings socialskyddsbeskärningar 2024–2025 öka antalet personer som får utkomststöd med cirka 30 000, medan antalet låginkomsttagare ökar med omkring 110 000 personer, varav 27 000 är minderåriga.
THL har tidigare uppskattat hur socialskyddsbeskärningarna påverkar antalet personer som har rätt till utkomststöd. Enligt tidigare beräkningar ökar antalet med 100 000 och att antalet låginkomsttagare stiger med 98 000, varav 13 000 mindreråriga.
Skillnaden beror framför allt på att den nya modellen tar hänsyn till hushållens månadsvisa inkomstvariationer i stället för årsgenomsnitt, samt hälsokostnader som ersätts genom utkomststödet. Beräkningarna tar också hänsyn till att stödet är delvis underutnyttjat och att förmögenhet kan hindra beviljande.
”Den nya beräkningsmodellen är betydligt mer exakt än tidigare. Med hjälp av månadsvisa inkomstuppgifter och hälsokostnader kan vi till exempel också upptäcka de hushåll som har rätt till kortvarigt utkomststöd”, säger Jussi Tervola, forskningschef på THL.
Regeringens nedskärningar 2024–2025 gäller främst primära sociala förmåner, såsom arbetslöshetsskyddet och det allmänna bostadsbidraget. Utkomststödet är däremot ett stöd av sista hand, avsett att trygga försörjningen när andra inkomster inte räcker till.
Reformen av utkomststödet ökar och fördjupar låginkomstproblematiken
THL bedömer de sammantagna effekterna av förändringarna i socialskyddet med den så kallade SOTE-SISU-mikrosimuleringsmodellen. Förutom socialskyddsbeskärningarna 2024–2025, har man med hjälp av modellen också bedömt den reform av utkomststödet som regeringen föreslagit och som planeras träda i kraft 2026.
Reformen innebär bland annat nedskärning av utkomststödets grunddelen och avskaffande av skyddsdelen (det vill säga summan man kan tjäna genom arbete utan att stödet minskar). Även villkoren för att få stöd ska skärpas.
Enligt bedömningen skulle reformen minska utgifter för utkomststödet med tiotals miljoner och minska antalet mottagare, vilket regeringen har eftersträvat. Samtidigt skulle reformen dock öka och särskilt fördjupa låginkomstproblematiken.
”Även om simuleringsmodellen har preciserats är det fortfarande mycket osäkert att bedöma effekterna av reformen av utkomststödet, särskilt när det gäller sammantagna konsekvenser. Därför är det svårt att ge exakta uppskattningar av exempelvis antalet låginkomsttagare”, säger Joonas Ollonqvist, specialforskare vid THL.
Forskningen är en del av INVEST-flaggskeppsprojektet, som finansierats av Finlands Akademi och forskar om ojämlikhet, interventioner och välfärdssamhället.
Mer information:
Arbetsrapport (på finska): Förändras bedömningen av socialskyddsbeskärningarnas effekter när simuleringen av utkomststödet preciseras?
INVEST forskningscenter och flaggskepp
Jussi Tervola
forskningschef
THL
tel. 029 524 6134
Joonas Ollonqvist
specialforskare
THL
tel. 029 524 7953
