Publiceringen av uppgifter om tillgången till vård inom den specialiserade sjukvården och primärvården har övergått till statistikrapportering som omfattar hela året

Antalet personer som väntat på vård i över ett halvt år inom icke-brådskande specialiserad sjukvård blev färre under 2024 i en del välfärdsområden. Tillgången till icke-brådskande primärvård genomfördes fortfarande i Finland huvudsakligen under ledning av en vårdare.

För att uppgifterna ska vara jämförbara täcker statistikrapporterna om tillgången till vård nu hela 2024 i stället för de statistikrapporter som tidigare publicerades 2–3 gånger per år. THL publicerar dessutom månatligen uppdaterade databasrapporter om tillgången till vård både inom den specialiserade sjukvården och primärvården. 

Vi plockar ut väsentliga uppgifter ur rapporterna som beskriver situationen beträffande tillgången till vård inom den specialiserade sjukvården och primärvården 2024. 

1. Vårdarna skötte största delen av tillgången till vård 

Största delen (75 %) av de besök inom primärvården som enligt lagen ska genomföras inom två veckor var hos legitimerade vårdare, såsom sjukskötare och hälsovårdare. Nästan alla dessa besök (95 %) genomfördes inom maximitiden på 14 dygn. 

Antalet första besök inom den öppna sjukvården (maximitid 14 dygn) och procentandelen enligt mottagarens yrkesgrupp 2024 *
* Vårdhändelser som genomförts som distans- och närkontakt (R10-R59) och där besökets karaktär är sjukvård. 
Källa: Avohilmo-registret 19.3.2025

Den största delen (76 %) av besöken hos vårdarna skedde på distans. Nästan alla distanskontakter (98 %) genomfördes inom en vecka. 

År 2024 gällde flera maximitider för tillgången till icke-brådskande vård inom primärvården. Man skulle få vård inom två veckor när det var fråga om sjukdom, skada, försvårad långtidssjukdom, nya symtom eller nedsatt funktionsförmåga och vården hörde till området allmänmedicin. 

2. Patienterna hade svårt att få kontakt med primärvården

År 2024 skulle patienten enligt lagen få kontakt med hälsovårdscentralen vardagar under tjänstetid under samma dag. 

Dock bedömde endast fem av 24 tjänsteanordnare att de kunde svara på alla kontakter till primärvården under samma vardag i enlighet med lagen. 

Situationen var bättre inom munhälsovården. Inom munhälsovården kunde 10 av 24 tjänsteanordnare svara på alla kontakter under samma vardag. 
Uppgifterna grundar sig på en enkät om tillgången till primärvård för offentliga tjänsteanordnare våren 2025. 

Med tjänsteanordnare avses de offentliga aktörer inom hälso- och sjukvården som har skyldighet att producera uppgifterna. Dessa är välfärdsområdena, Helsingfors, Studenternas hälsovårdsstiftelse, hälso- och sjukvården för fångar och hälso- och sjukvården vid förläggningar.

3. Redan över 40 procent av läkarbesöken var distansärenden 

41 procent av de besök hos läkare i anslutning till tillgången till vård inom den öppna sjukvården, som enligt lagen ska genomföras inom två veckor, var distanskontakter.  Av besöken genomfördes 71 procent inom maximitiden på två veckor 2024 (65 % 2023). 

Det fanns dock regionala skillnader i hur snabbt det gick att få vård. Bäst var tillgången till läkare inom två veckor i Norra Karelens välfärdsområde, där 91 procent av besöken genomfördes inom 14 dagar. 

”Tillgången till läkare verkar ha blivit långsammare i början av 2025. Maximitiderna för tillgången till vård vid årsskiftet lättades för patienter som fyllt 23 år”, konstaterar specialplanerare Tiina Marttila vid THL.

4. Tandläkare tar primärt emot patienter inom munhälsovården

Inom munhälsovården vårdar tandläkarna största delen (73 %) av de första vårdhändelserna. I fjol genomfördes 92 procent av tandläkarbesöken inom fyra månader. 

Inom munhälsovården gällde åtgärderna oftast kontroller och planering av vården.

5. Det är viktigt att serviceproducenterna vidareutvecklar omfattningen av de uppgifter de skickar till THL 

Uppgifter om tillgången till vård inom primärvårdens öppenvård saknades 2024 i Kajanalands välfärdsområde och inom hälso- och sjukvården för invandrare. Uppgifterna om Egentliga Tavastlands, Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Päijänne-Tavastlands välfärdsområden samt hälso- och sjukvården för fångar var ringa.  

Uppgifter om tillgången till munhälsovården saknades i Kajanalands välfärdsområde och endast få uppgifter erhölls från Österbottens och Norra Österbottens välfärdsområden. I en del av uppgifterna om de övriga välfärdsområdena fanns det brister i tillgången till vård enligt verksamhetsställe, serviceform, yrkesgrupp eller maximitid, även om täckningen i hela välfärdsområdet annars hade varit god.

”Uppgifterna om tillgång till vård utvecklas i kontinuerligt samarbete med tjänsteanordnarna och patientdatasystemleverantörerna. Detta samarbete fortsätter för att förenhetliga mängden och kvaliteten på uppgifterna”, berättar Marttila.

”Under de senaste åren har antalet uppgifter om tillgången till vård i registret utvecklats i en positiv riktning. Tolkningen av uppgifterna är dock utmanande på grund av en mycket stor variation mellan välfärdsområdena i andelen besök för att få vård”, betonar Sara Launio, överläkare vid THL. 

6. Antalet personer som väntade på vård inom den specialiserade sjukvården blev färre, regional variation i antalet personer som väntat länge på vård 

Andelen patienter som väntat på vård inom den icke-brådskande specialiserade sjukvården blev färre med nästan 10 000 patienter 2024 i hela landet.

Andelen patienter som väntat på vård i över ett halvt år minskade i Mellersta Finlands, Kymmenedalens, Lapplands, Birkalands och Päijänne-Tavastlands välfärdsområden samt HUS 2024.

Den sammanlagda andelen patienter som väntat länge på vård ökade i hela landet 2024. I början av året var antalet personer som köat över ett halvt år cirka 15,5 procent (25 967 patienter), medan andelen i slutet av året var 17 procent (26 790 patienter).

”En del av välfärdsområdena har lyckats minska antalet patienter som väntat länge. Antalet patienter som väntade under sommaren ökade precis som tidigare år. Situationen för dem som väntat på vård i över ett halvt år i början av 2025 är fortfarande mycket likartad som under 2024”, berättar utvecklingschef Pia Tuominen vid THL.

Procent som väntat över ett halvt år på vård enligt välfärdsområde 2024
Källa: Tillgång till icke-brådskande specialiserad sjukvård 2024

7. Betydande skillnader mellan välfärdsområdena i antalet personer som väntat länge på vård

I slutet av 2024 var andelen som väntat på icke-brådskande specialiserad sjukvård i över ett halvt år störst i Norra Savolax (27,6 %, dvs. 2 193 patienter) och Norra Österbottens (27,2 % dvs. 4 032 patienter) välfärdsområden och minst i Södra Savolax (2,5 %, dvs. 152 patienter) och Mellersta Österbottens (3,0 %, dvs. 123 patienter) välfärdsområden.

Även antalet patienter som väntat över ett halvt år i förhållande till folkmängden varierade områdesvis. Flest personer som väntat över ett halvt år på vård i förhållande till folkmängden fanns i Egentliga Tavastland och minst i Birkaland.

”Skillnaderna mellan välfärdsområdena förklaras bland annat av invånarnas åldersfördelning och sjukfrekvens. Områdenas lösningar för att avveckla köerna kan vara mycket olika beroende på varje områdes särdrag”, beskriver Tuominen. 

8. Mest köer för starroperation samt knä- eller höftprotesoperation

I slutet av 2024 väntade sammanlagt över 13 000 patienter på starroperation och över 12 000 patienter på knä- eller höftprotesoperation.

Antalet patienter som väntade på starroperation ökade med 442 under 2024. I slutet av året var antalet personer som väntat över ett halvt år cirka 15,5 procent (2 060 väntande). I början av 2024 hade 10 procent (1 304 patienter) väntat i över ett halvt år. 

Antalet patienter som väntat på knä- eller höftprotesoperation minskade under 2024 med 3 136 patienter. I slutet av 2024 väntade över 12 000 patienter på ingreppet, varav 30,4 procent hade väntat i över ett halvt år.
”En stor grupp människor väntar fortfarande på starroperation samt knä- eller höftprotesoperation. En orsak är den åldrande befolkningen”, konstaterar Tuominen.

Källor

Tillgång till vård inom primärvården 2024 

Tillgång till vård inom den specialiserade sjukvården 2024

Mer information

Sara Launio (situationen för tillgången till vård inom den specialiserade sjukvården och primärvården i välfärdsområdena) 
överläkare 
tfn 029 524 7567
[email protected] 

Ulla Harjunmaa (situationen för tillgången till munhälsovård i välfärdsområdena)
övertandläkare
tfn 029 524 7375
[email protected]

Kontakta i första hand den gemensamma e-posten avohilmo(at)thl.fi, gällande statistikrapporten om tillgången till primärvård.

Tiina Marttila (statistikrapport om tillgången till primärvård)
specialplanerare
tfn  029 524 8533
[email protected] 

Raimo Mahkonen (statistikrapport om tillgången till primärvård)
specialplanerare
tfn 029 524 7669
[email protected] 

Pia Tuominen (statistikrapport om tillgången till specialiserad sjukvård)
utvecklingschef
tfn 029 524 8405
[email protected]