Enkäten Hälsa i skolan 2023: Barn och unga belastas av många faktorer – viktigt med tydliga vardagsrutiner och att få hjälp i tid
Enligt färska resultat från enkäten Hälsa i skolan uppger en stor del av barnen och de unga att de mår bra, är nöjda med sina liv och har en bra vardagsrytm. Men en del av välbefinnandet belastas av många olika faktorer, exempelvis sjukdom, ångest, mobbning eller social fobi, som kan ha många bakomliggande faktorer. För att förbättra situationen krävs åtgärder av både skolan och elevhälsotjänsterna.
Orken i skolan stöds av vardagsrutiner, såsom motion, näring och sömn, samt upplevelsen av att det inte förekommer mobbning i skolan och att man även i övrigt känner sig trygg där, betonar Jenni Helenius, som är utvecklingschef för enkäten Hälsa i skolan vid Institutet för hälsa och välfärd (THL). "En verksamhetskultur som stärker välbefinnandet i skolan uppstår inte av sig själv. Den förutsätter tydlig praxis för hur man stöder barn eller unga i svåra situationer, och det förutsätter att man lyssnar på eleven genom att genuint möta honom eller henne."
Enligt enkäten Hälsa i skolan har andelen elever som upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt ökat i enkäten Hälsa i skolan sedan 2015, särskilt bland flickor. Förra våren upplevde ungefär var fjärde (25–29 %) elev i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter att deras hälsotillstånd var medelmåttigt eller dåligt. Flickorna (31–40 %) upplevde sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt betydligt oftare än pojkarna (16–20 %).
Det upplevda hälsotillståndet är en indikator som används allmänt i befolkningsundersökningar internationellt. Den långsiktiga informationen bör beaktas när elevhälsotjänsternas och läroanstalternas verksamhet utvecklas, betonar Marke Hietanen-Peltola, överläkare vid THL.
Sjukfrånvaron ökade – värk på flera ställen stör studierna
I enkäten som genomfördes i våras märktes en betydlig ökning i den mängd sjukfrånvaro som eleverna uppgav. Fler än var tredje elev i årskurs 8 och 9 (38 %) uppgav att han eller hon varit frånvarande från skolan minst en gång i månaden på grund av sjukdom, medan endast var fjärde (24–25 %) uppgav regelbunden sjukfrånvaro 2017 och 2019.
Den ökade frånvaron kan enligt Tuula Hannila-Handelberg, som är specialist på infektionssjukdomar vid THL, förklaras av att man lärt sig att vara försiktig under coronaepidemin och stanna hemma även vid lindriga symtom på luftvägsinfektion.
Smärta på flera ställen, det vill säga att upprepade gånger ha ont i flera olika delar av kroppen, vittnar om utmaningar i elevernas välbefinnande och påverkar deras skolarbete. Enligt undersökningar har smärta på flera ställen blivit vanligare bland barn sedan 1990-talet. Nu ingick det för första gången en fråga om det i enkäten Hälsa i skolan.
13 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplevde smärta på flera ställen nästan dagligen. I årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen upplevde 6 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna smärta på flera ställen nästan dagligen. Vanligast var det med värk i huvudet, nacken, axlarna eller benen.
"Jag är överraskad och oroad över förekomsten av smärta på flera ställen hos finländska skolelever. Tidigare undersökningar har visat att smärta på flera ställen i ungdomen varslar om att man i vuxen ålder kommer att ha kronisk smärta, affektiva problem, svag funktionsförmåga och behöva många hälso- och sjukvårdstjänster. Det är viktigt att identifiera barn eller unga som har värk som stör skolgången och i tid hänvisa dem till service", säger avdelningsöverläkare Minna Ståhl vid Nya barnsjukhusets nationella centrum för behandling av och forskning kring smärta hos barn och unga vid HUS.
Ångesten har inte minskat efter coronaepidemin
Den ökning av ångest bland elever i årskurs 8 och 9 och studerande på andra stadiet som observerades i föregående enkät Hälsa i skolan 2021 hade dessvärre inte minskat i enkäten i våras. I våras upplevde cirka en tredjedel av flickorna i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen, i gymnasiet och vid yrkesläroanstalter måttlig eller svår ångest. Ångest hade särskilt blivit vanligare bland flickor i årskurs 8 och 9 jämfört med tidigare enkäter. Mindre än 10 procent av pojkarna i samma ålder upplevde ångest 2019–2023.
"Så här allmänna symtom, särskilt hos flickor, ger orsak till oro och kräver att man följer med läget noga. Måttlig eller svårare ångest försämrar livskvaliteten och gör det ofta också svårare att studera", säger forskningschef Olli Kiviruusu vid THL.
Lite mer sömn och motion
Andelen som sover minst åtta timmar på vardagar har ökat något efter 2021 i nästan alla åldersgrupper. I våras uppgav drygt en tredjedel av eleverna i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen (31 % pojkar och 41 % flickor), nästan hälften av gymnasieeleverna (40 % av pojkarna, 45 % av flickorna) och hälften av de yrkesstuderande pojkarna och flickorna att de sov mindre än åtta timmar på vardagar.
11 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen upplevde att de inte sov tillräckligt.
Det är också positivt att andelen som motionerar minst en timme per dag ökade något i nästan alla åldersgrupper jämfört med föregående enkät 2021.
Fortfarande vanligt med mobbning, våld och trakasserier
Knappt var tionde elev i årskurs 4 och 5 (pojkar 8 % och flickor 9 %) och i årskurs 8 och 9 (pojkar 8 % och flickor 7 %) i den grundläggande utbildningen hade blivit mobbade varje vecka av andra elever. 1–2 procent av gymnasieeleverna och 4 procent av de yrkesstuderande hade upplevt mobbning varje vecka. Antalet personer som upplevt mobbning minst en gång i veckan har börjat öka.
6 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen, 14 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 samt 6 procent av studerandena i gymnasiet och 8 procent av studerandena vid yrkesläroanstalterna har under läsåret mobbats av en lärare. Det var mindre vanligt att ha blivit mobbad av en annan vuxen i skolan.
Nästan hälften (45 %) av flickorna i årskurs 8 och 9 hade upplevt störande sexuella trakasserier och förslag, bland pojkarna var siffran 12 procent. Upplevelser av fysiska hot var vanligast bland pojkar i årskurs 8 och 9 (21 %).
Elevhälsotjänsterna används flitigt
Coronatiden försämrade i synnerhet tillgången till hälsovårdar- och läkartjänster i skolor och på läroanstalter. I vårens enkät hade besöken hos hälsovårdare bland yrkesstuderande återgått till nivån före epidemin, bland gymnasieelever hade den förbättrats något, men bland elever i årskurs 8–9 var besöken fortfarande färre (32 %) än före epidemin 2019 (38 %). Det finns växande brister i genomförandet av hälsoundersökningar inom skol- och studerandehälsovården.
Flickornas besök hos kurator och psykolog har blivit något vanligare sedan 2017 – pojkarnas besök har förblivit oförändrade.
Även om man vet att utmaningarna med välfärden har ökat, har besöken inom elevhälsan inte ökat i samma proportion. Enligt Marke Hietanen-Peltola är det sannolikt att elevhälsotjänsterna inte ensamma kan svara på hela det ökade stödbehovet, eftersom deras resurser redan används maximalt.
"Välfärdsområdena bör överväga att rikta tilläggsresurser till elevhälsotjänsterna, så att det som hotar och skadar de ungas välfärd kan åtgärdas och förebyggas innan det förvärras. Frågan lyfts också fram i regeringsprogrammet", konstaterar Hietanen-Peltola.
Enkäten Hälsa i skolan 2023 besvarades av 260 000 elever eller studerande
Våren 2023 besvarades enkäten Hälsa i skolan av nästan 103 000 elever i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen (83 %), cirka 91 000 elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen (73 %), cirka 45 000 första och andra årets studerande vid gymnasiet (preliminär uppskattning cirka 70 %) samt drygt 21 000 första och andra årets studerande under 21 år vid yrkesläroanstalter (preliminär uppskattning cirka 30 %).
Källor:
Resultaten av enkäten Hälsa i skolan för hela landet, välfärdsområdena och kommunerna finns i THL:s resultattjänst > Resultat av enkäten Hälsa i skolan
Välbefinnandet bland barn och unga – Enkäten Hälsa i skolan 2023. Mer än en tredjedel av flickorna och var femte pojke upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt. Statistikrapport 49/2023.
De ungas vardag – enkäten Hälsa i skolan 2023. Många unga äter inte frukost eller skollunch på vardagarna. Statistikrapport 52/2023.
Anni Matikka, m.fl., Elever i årskurs 4 och 5 behöver föräldrarnas stöd i vardagen och för att stärka sunda levnadsvanor. Enkäten Hälsa i skolan 2023. Forskning i korthet 48/2023.
Marke Hietanen-Peltola, m.fl., Användningen av elevhälsotjänster inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet – Resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2023. Arbetsdokument 32/2023, THL (på finska)
Hanna Ollila, Otto Ruokolainen, Ungas användning och anskaffningsmetod av tobaks- och nikotinprodukter enligt läroanstaltstyp 2017–2023. Forskning i korthet 49/2023. (på finska)
Resultaten behandlas på utbildningsevenemanget Välfärdsarenan för anställda vid skolor och läroanstalter den 26–27 september.
Mer information:
Enkäten Hälsa i skolan samt mobbning, ensamhet och skolklimat
Jenni Helenius
utvecklingschef, THL
tfn 029 524 8406
kouluterveyskysely(at)thl.fi
Informationsnummer för enkäten Hälsa i skolan 029 524 6082
Elevhälsotjänster
Marke Hietanen-Peltola
överläkare, THL
tfn 029 524 7294
Psykisk hälsa
Olli Kiviruusu
forskningschef, THL
tfn 029 524 8323
Sexuella trakasserier
Katriina Bildjuschkin
specialist, THL
tfn 029 524 7220
[email protected]
Värk och upplevt hälsotillstånd
Minna Ståhl, avdelningsöverläkare, HUS.
Nationellt centrum för behandling av och forskning kring smärta hos barn och unga vid Nya barnsjukhuset
minna.stahl(at)hus.fi
Tidigare om ämnet:
THL:s enkät Hälsa i skolan:Ångesten hos elever i årskurs 8 och 9 visar inga tecken på att avta efter coronan, mer mobbning än tidigare. Pressmeddelande från THL 2.6.2023 (på finska)
